Roger Lindqvist

Piteå Tidningen den 16 februari 1956.


Gerson Bergman gav flera barn tandläkarskräck p.g. a. sitt ibland omilda
beteende. 1968 slog jag ut en framtand, och tyvärr måste jag då få rätt
så många omilda behandlingar av herr Bergman. Ja, vi är många som
minns honom med en rysning. För nåt år sedan skrev jag ett kåseri i
Piteå Tidningen som hette; "Ni som här inträden - låten hoppet fara".
det var en slags slutlig uppgörelse med min barndoms tandläkardemon,
d.v.s. Gerson Bergman. Idag har jag inga som helst bekymmer att gå
till Folktandvården, men som barn kunde det vara ett rent helvete.

Kyrkan, skolan, tandläkaren, bensinstationen, kiosken, frisören och ICA-butiken Lundmans. En affär med anor från tidigt 1900-tal. ICA-affären nära Hortlaxvägen har i mitt minne alltid funnits. Det var här som man åkte med morsan och farsan, både vad gällde köp av TV, radio eller tvättmaskin. Det var även här man åkte med farsan, när han köpte Falurödfärg, för ommålning av bostadshuset. Ja, i denna butik köpte jag även året 1971, en LP-skiva med Family Four, och deras vinnarbidrag i schlagerfestivalen som var - "Vita vidder". Fast skivan  lämnade jag igen, p.g.a. att den var defekt. Det var också här, utanför Lundmans, som Gunnar Öberg, anställd som styckmästare i butiken (en väldigt kompetent sådan) som han en kall vinterdag, någon gång 1967 vinkade in mig. Och när jag väl var inne, iklädd mina vinterkläder och vintermössa, sa Gunnar till mig: - "Du förstår Roger, du måste knyta igen den där mössan,  det är ju så kallt idag. Och jag tror nog att din mamma skulle vilja det också, så du inte fryser". Så tog Gunnar och knöt fast min mössa ordentligt under min röda och genomfrusna haka. Den där händelsen kom jag att tänka på varje gång som jag mötte Gunnar någonstans. Och jag vet att han själv förde det på tal någon gång då vi träffades ute på byn. Gunnar är borta idag. Men ICA-butiken finns fortfarande kvar. Ja, så sent som idag på eftermiddagen så gick jag åter in genom butikens portar för att handla. 1973 gjorde PT ett repotage om butiken som jag publicerar här:

"LUNDMANS I HORTLAX FLYTTAR IN I NYBYGGDA AFFÄRSLOKALER"

Syskonen Lundman i Hortlax har bråda dagar. Inom kort ska portarna öppnas till den ny- och ombyggda affärslokalen. Och det är naturligtvis massor att göra så här dagarna före invigningen. Lundmans Köpcentrum flyttar in livsmedelsavdelningen i helt nya lokaler och även den gamla delen håller på att fräschas upp.
-Nu gör affären skäl för namnet köpcentrum. Med rätta kan vi kalla Lundmans för ett varuhus, säger Fritjof Lundman, ett av fyra syskon som äger företaget.

Lundmans erbjuder sina kunder ett brett varusortiment. Ingenting saknas på hyllor och i diskar. Det handlar med andra ord om ett varuhus beläget i Hortlax, några kilometer från centrala Piteå. Ett varuhus i Hortlax - kan det bära sig? Tydligen. Lundmans klagar inte på omsättningen och den friska satsningen visar en stark tro på framtiden.

-Utbyggnaden är inget utslag av storhetsvansinne. Snarare rör det sig om lokalpatriotism och ett sätt att skaffa levebröd. Vi såg på sikt när vi beslöt att utvidga rörelsen. Lundmans kommer säkerligen att finnas kvar i framtiden, tror Fritjof Lundman.

Lundmans är ett familjeföretag. Pappa Axel startade affären för snart 70 år sedan. 1906 öppnade fadern butik i Hortlax. När han gjort sitt tog barnen över. Fritjof, Bengt, Tyra och Sigurd heter nuvarande ägarna av Lundmans köpcentrum. Affären har utvecklats i rätt riktning genom åren och i takt med ökad försäljning har kravet på större utrymmen vuxit starkare. Därför beslöt Lundmans att kraftigt bygga ut rörelsen. Den sjätte augusti sattes spaden i jorden och redan nu står den nya affären invigningsklar.

-Ett rekordsnabbt bygge, konstaterar Fritjof Lundman.

En ny del som mäter 400 kvm har byggts ihop med den gamla affären. Nybyggnaden inrymmer till största delen en ljus och trevlig färgsatt livsmedelsavdelning. Speciell omsorg har man lagt ned för att skapa en ändamålsenlig charkavdelning. Stora ytor och toppmodern maskinpark gör Lundmans charkavdelning till Piteortens främsta.

-Och så har vi Piteås bästa charkuterist. Gunnar Öberg är en herre som verkligen kan sitt arbete, berömmer Fritjof Lundman. En specialitet är grill rummet.
-Vi är förmodligen ganska ensamma om att ha ett speciellt grillrum med avsvalningsskåp, säger Lundman. Lagerutrymmen och lastbryggan är byggda med tanke på framtiden. Allt är väl tilltaget. En parkeringsplats för 100 bilar skall iordningställas inom en snar framtid. Lundmans Köpcentrum skall i första hand tjäna cirka 500 hushåll som finns i Hortlax.

-Men det är klart att alla är välkomna till vår affär oberoende  hemorten, poängterar Lundman. Till skillnad mot tidigare kommer i stort sett all försäljning att ske i ett plan. Den gamla affärens övre plan blir nu lager. Då det gäller öppethållande är Lundmans lite speciella. Man öppnar affären en timme senare (dock inte lördagar) än de flesta konkurrenterna.

-Vi har inte konstaterat några nackdelar med att öppna senare. Nu ägnar vi timmen mellan nio och tio åt uppackning. Ingen uppackning sker när vi har kunder i affären, berättar Fritjof Lundman. Invigningen nästa vecka sker utan pompa och ståt.

-Men naturligtvis skall vi hitta på någonting speciellt för våra kunder. Det blir inte en helt vanlig affärsdag, lovar Fritjof Lundman.


Det är vi som är Lundmans i Hortlax! Syskonen Bengt, Sigurd, Tyra
och Fritjof bär ansvaret för köpcentrat. Inom kort inviger Lundmans
den ny- och ombyggda affären.


Gunnar Öberg arbetar i en mycket ändamålsenlig charkavdelning.
Kylrummen är väl tilltagna och även i övrigt rör man sig med stora
ytor.


Ett speciellt grillrum har Lundmans i Hortlax satsat
på. Inga Edin öppnar dörren till ett avsvalningsskåp
i grillrummet.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Text: Ulf Dahlberg Foto: Nils Ögren
Piteå Tidningen den 10 november 1973.

Grannar med min fars föräldrahem bodde tre pojkar, Hjalmar, Henning och Herbert, med sin mamma och pappa, Ida och Gustaf. I min fars familj fanns sju bröder, Ingvar, Erik, Gunnar, Sven, Artur, John och Åke. I ungdomen så lekte man tillsammans med de Berglundska barnen. Hjalmar var född 1922 och avled 1992. Henning född 1927 död 1991. Herbert lever fortfarande, och är vid 85 år fyllda fortfarande i liv och rörelse. Henning Berglund blev sedmera präst och även kyrkoherde i Piteå stadsförsamling. Och jag minns att när min far och Henning nån gång möttes ute på stan eller liknande, så var det glada miner och samtal om svunna barndomstider som gällde. Henning var en gladlynt och sympatisk person. Passade som hand i handsken för prästyrket. Han vilar sedan 19 år i familjegraven på Hortlax kyrkogård, tillsammans med brodern Hjalmar och föräldrarna Ida och Gustaf. Herbert bor granne med oss här i byn, och rattar fortfarande sin gröna BMW med van hand.


HENNING BERGLUND (1927-1991). Född i Övremarken Hortlax.
Lekkamrat med min far och hans bröder. Henning jordfäste både min
farfar och farmor, 1965 resp. 1970 i Hortlax kyrka. Henning passade
som hand i handsken för prästyrket. En gladlynt, skojsam och symp-
atisk medmänniska.

Piteå Tidningen den 9 juni 1967.

Året 1966 fyllde Lundmans i Hortlax 60 år. Av denna anledning gjordes ett stort repotage i Piteå Tidningen. Vilket publicerades  lördagen den 1 oktober 1966.






"Lundmans Köpcentrum, Hortlax fyller 60 år i dagarna. Men Köpcen-
rum är förstås ett tillnamn av betydligt senare datum. Med anledning
av jubiléet tittade Fritjof Lundman (bilden) ett slag i gamla kredit- och
debetjournaler för år 1906. Firman har nämligen kvar all bokföring
sedan starten vilket torde vara i högsta grad unikt.
-Ett par byxor 2.40, 1 kg korv 0:95, 50 kg finsalt 1.20, ett halvt kilo
snus 0:95 öre- Detta och mycket annat finns antecknat i de högst
intressanta journalerna.
-Men även om priserna var låga, hade folk naturligtvis svårare att kun-
na klara ens de nödvändigaste inköpen på den tiden. Konjunkturen har
tidvis varit pressande både för kunderna och handelsmännen".


"Tyra Lundman, arbetar mest inom livsmedel. Här ses hon
vid prismärkning på leksaksavdelningen".


"Sigurd Lundman, håller till inom kontor och lager. Här visar han
firmans rationella förpackningar av de mindre järnvarorna".


"Bengt Lundman, kontrollerar att det finns varor i rätt mängd i hyllorna.
Livsmedel är hans specialité".

Juni 1957.

Som jag tidigare berättat så hette en av min mors barndomsvänner Ulla Andersson. Hon gifte sig så småningom, och fick efternamnet Grevér. Ulla föddes i Hortlax 1931, men flyttade i och med sitt giftermål till Stockholm. Hon besöker Hortlax ibland, och för nåt år sedan så gjorde hon ett besök hos min mamma. Kort därefter fick hon en hälsning via ett vykort, och på framsidan fanns ett prov på ett av hennes arbeten.

Piteå Tidningen november 1957.


Doktor Agge L. Dahl (1923-2007). Doktor i Hortlax.
Flyttade så småningom till Danderyd där han avled
vid 84 års ålder. Drömde mardrömmar om honom
som liten. Vad som helst.....men snälla rara.....låt
mig slippa gå till doktor Dahl.

Han gick under namnet "Kantorn". Och alla i vår by visste vem han var. Han var min lärare och klassföreståndare i årskurserna 4, 5 och 6. Han var en auktoritet som ingen av oss skolbarn någonsin vågade ifrågasätta. Kemin mellan oss båda stämde för det mesta inte. Jag kan också tillägga att något rejält busfrö var jag inte, utan istället ganska så rädd för min magister som inte ens bemödigade sig med ens en blick när vi nån gång stötte ihop på ICA-affären i byn. Jag fanns inte för honom. Detta medförde en känsla av obehag varje gång det var dags för lektion. Vid några tillfällen gick han handgripligen till väga. Han t.o.m. slog mig. Det satte sina spår i mitt inre. Jag vet inte varför han gjorde som han gjorde, jag vågade aldrig sätta mig upp mot honom. Senare i livet fick jag lärare som jag tyckte om. En av dem hette Gordon Holmström, han var som folk var mest. Även gamla goa hushållslärarinnan Märta Clausén var för mig en stor favorit. Likaså musikläraren Sten Westling hade jag en jättebra kontakt med. Och jag vet varför, jo, han trodde på mig, och det gav mig en kolossal inre styrka, som gjorde mig både glad och förväntansfull, varje gång det var dags för lektion. Teckningsläraren Ove Gad - heter bildlärare idag - var också en glad lax, som jag tyckte väldigt mycket om.



"Gunnar Sundén spelar på den nya fina orgeln i Hortlax
kyrka. Den som han tjänat i så många år".


"Nu slutar Pitebygdens sista skolkantor. Det är Gunnar Sundén
i Hortlax som pensioneras och därmed avslutas en kombinerad
tjänst som lärare och organist. Gunnar är faktiskt tacksam att
få sluta nu. Han tycker att det blivit väl betungande att ibland
arbeta sju dagar i veckan".


"Gunnar Sundén stänger dörren till kyrkan i Hortlax. Därmed
upphör Pitebygdens sista tjänst som skolkantor, d.v.s. en
kombinerad tjänst som lärare och organist".

Piteå Tidningen den 4 juni 1976.

Journalisten, författaren, debattören, programledaren och pingstvännen Per Grevér brukade under somrarna på 60-talet gästa Hortlax. Han var gift med Ulla f. Andersson - för övrigt en gammal barndomsvän till min mamma - i ett vitt hus i byn bodde hans svärmor. Per Grevér ledde tillsammans med Gary Engman "Kvällsöppet", som startades 1971. Den 29 juli 1967 gjorde Piteå Tidningen ett "Hemma-hos-repotage" i den lilla gäststugan på svärmoderns tomt i Hortlax. Per och Ulla Grevér gick så småningom skilda vägar. Ulla Grevér jobbar som textilkonstnär, och har haft flera utställningar. Så sent som för något år sedan var hon hemma i sin barndomsbygd, och passade då på att hälsa på hos min mor.




"Under semestern för två år sedan byggde Per Grevér om ett
gammalt garage till fritidshus hemma på svärmors, fru Ellen
Anderssons tomt. Där bor han nu tillsammans med sonen Peter
åtta år, och njuter ibland av fru Anderssons pitepalt".


"De husliga uppgifterna inskränker sig till kaffekokning.
Svärmor klarar matfrågan för sin kände gäst just nu".


"I den lilla sommarstugan i Hortlax trivs Per Grevér. Här kan
han koppla av och ägna sig åt genomläsningen av boken
- Kyrkans röst och statens - som ligger på bordet framför
honom medan han väntar på definitivt klartecken för nästa
stora TV-serie".

Foto: Hans G. Pettersson - 1967.

Inte så långt från mitt föräldrahem bodde taxiägaren Göran Berglund med fru Gurli. I november 1957 presenterades i Piteå Tidningen Görans ombyggda Peugot 203, som han fått tillstånd att bedriva ambulanstrafik med. Jag minns detta fordon från min barndom, och den gjorde tydligen ett sådant starkt intryck på mig och min kompis Per, att vi beslutade på stående fot att det var ambulansförare vi båda skulle bli den dagen det var dags att ta steget ut i den stora världen. Vad beträffar Per, så höll han sitt löfte, han blev faktiskt ambulansförare ett tag. Vad mig anbelangar så blev det inte riktigt så. Även om jag genom mitt jobb ibland fick ratta en ombyggd gammal f.d. ambulans.....men det var inte kanske samma sak?


Piteå Tidningen den 18 november 1957.

Ett urklipp hämtat från Piteå Tidningen den 5 december 1956:


"Lille Kjell Lindström var farbror doktor Agge Dahls förste patient på
det nya stället. Att han håller mamma Gördis i hand beror på svår-
igheten att balansera i skötstolen än på respekt för farbrorn i den
vita rocken".



Agge Dahl blev så småningom stationerad som läkare i
Hortlax. Och i mångas ögon - var doktor Dahl jämställd
med Gud. Jag minns honom som en person som jag var
rädd för. Och han kunde verkligen ryta till i de mest
olämpliga lägen. Han kallade saker och ting vid dess
rätta namn, vilket gjorde att de flesta blev nog ganska
så knäsvaga där de satt i väntrummet. Enligt historien,
lär han en gång gått ut i väntrummet, där det satt några
damer och stickade. Då pekade han på dörren och sa:
"Alla som sitter och stickar, är enligt mina ögon inte sjuka
nog. Så därför vill jag att ni går ut härifrån - och går raka
vägen hem!". Ord och inga visor alltså.

Piteå Tidningen den 25 januari 1957. Till höger skymtar nuvarande
ICA-Lundmans.

Jag har då och då nämnt i skämtsamma ordalag, att drömmen vore en tidsmaskin (som fungerar) som kunde ta mig till olika platser och ställen. Så till dess att någon behagar uppfinna en sådan, OBS! icke alltför dyr mackapär, får väl denna min egen blogg vara ett slags substitut för densamma. Så gott folk, välkomna in i Rogers ihopsnickrade maskin. Det kanske blir en aning dragit? Spänn fast era säkerhetsbälten, och för guds skull tugga på ett tuggummi, så slipper ni få lock för era öron. Är alla beredda? -"Stäng dörrar och grindar, nu åker vi!" Ni vet väl om att det är jag som kör? -"Detta är er kapten som talar. Vi befinner oss just nu ute i det okända. Men koppla av, jag har både lastbil och busskort, och som om inte det vore nog, så har jag också körkort på motorcykel. Vi passerar just i denna stund Vintergatan, snett till höger. Orions bälte skymtar också här framme. Stora och lilla björn beräknas dyka upp inom loppet av 15 minuter.........Vi går nu in för landning......seså....spotta nu ut era tuggummin.....för nu är vi framme i det forna 1950 och 60 talet....varsågoda - Hortlax som det en gång såg ut:


Foto från omkring 1950-talets mitt. Huset till vänster är det gamla
pensionärshemmet, där min morfar en gång bodde. Det vita huset
på samma sida lite kängre bort på gatan, fanns vid den här tiden
Konsumbutiken. Den lades ner omkring 69-70? Idag finns där
lägenheter. På tomten som finns mellan dessa två fastigheter,
byggdes så småningom folktandvården, omkring 1955-56. Och fanns
där tills att den nya vårdcentralen togs i bruk 1980.


Samma gata - Hortlaxvägen - sett ur en lite annorlunda vinkel. På
denna bild ser vi litegrann av bebyggelsen. Även kyrkan syns i
höger bildkant. Det enda som förändrats, är att det hus som finns
närmast till vänster, är numera rivet. Annars så finns de övriga
husen kvar än i denna dag. Samma årtal som på föregående,
trol. mitten av -50-talet.


Prästgården i Hortlax, som numera är borta. Här bodde som namnet
antyder byns kyrkoherde. Under min barndom så hette han Elof
Wiklund. Hans fru - Annie - hade jag som lärarinna i Sörbyskolan.
I prästgården vigdes faktiskt min mor och far 1948. Och jag vill även
minnas att min mors syster Linnéa och hennes man Olle, också gifte
sig här 1957. Även min konfrimationspräst Curt Carlsson bodde här
med hustrun Signe. Signe hette Lundberg som ogift, och bodde granne
som barn, med min mor i Blåsmark.


"Hortlax-city". 1950-tal.


Hortlax centralskola. Här "svettades" man under ett flertal av år. Gick
mina tre första år i Sörbyskolan 1964-67. Därefter blev det sex år
fram till "den stora frihetens dag" den 8 juni 1973. Skolan stod klar
1958.


Som det står på vykortet, så är detta utsikten från kyrktornet.


Denna bild visar också utsikten från Hortlaxkyrkans torn.


Den magnifika kyrkan i Hortlax. Bygget påbörjades 1913, och i juli
1917 invigdes den under stor pompa och ståt.


Ålderdomshemmet i Hortlax (Hortlaxgården). Byggdes - tror jag -
i början av 1960-talet. Sedan dess så har byggnaderna expanderat,
men detta är själva "ursprungskroppen".


En vy mot Hortlaxvägen. Till höger finns idag bl.a. hyreshusen på
Bindarvägen. Rätta mig om jag har fel?


Gamla församlingshemmet i Hortlax. Idag tronar på samma ställe
Malmgården. Byggdes 1975-76?


Konvalecenthemmet i Maran - Hortlax. Det togs så småningom ur
bruk. 1988-89 bodde här hockeyspelaren Lasse Lindgren med
familj.


Även på denna bild står fotografen i Hortlaxkyrkans torn.


Ja, gott folk, så var resan slut för denna gång. Nu måste vi skynda
oss hem, så hoppa in så åker vi tillbaks, till fredagen den 4 september
2009! På återseende!

Den 12 september 1957.

Norrbottens Allehanda den 5 september 1931.