Doktorsvillan
Restaurangen vid Doktorsvillan har gått i graven. Linda och Sara heter de två fina tjejerna som jobbat i restaurangen. Avans Lantbruk AB har levererat kött till restaurangen.
Bild: Doktorsvillan. I överläkarbostaden (Doktorsvillan), är huset där överläkaren vid Furunäsets sjukhus en gång bodde.
Landstingets Transportcentral /Furunäsets sjukhus
Jag började jobba på Furunäsets sjukhus i augusti 1976. Fösta anhalten var som vaktmästare i sjukhusets C-kök. 1977 tog jag steget över till vaktmästeriet vid samma sjukhus. I de arbetsuppgifter som vi utförde fanns dagliga transporter av patiener till exempelvis Piteå lasarett och Bodens garnisionssjukhus. I september 1983 bildades Landstingets Transportcentral med säte i vårt vaktmästeri. Förutom transporterna, så hade vi även hand om sopor, tvätt och förrådsartiklar till avdelningarna.
På bilden ovan ses min namnbricka som jag hade på min chaufförs-uniform. Den där uniformen hade man väl inte på sig varje dag, precis. Men man skulle se trevlig och fräsch ut när man hämtade respektive patienter, både från Furunäset, men även från Piteå lasarett. Vi körde även ut sjukhussängar, rullstolar, rullatorer, permobilar och andra nödvändiga hjälpmedel til olika patienter. Sängarna körde vi ut till de patienter som ville dö i sitt hem. Ett besök minns jag väldigt väl. Jag och en sjukvårdare åkte hem till ett äkta par, för att leverera några saker. Det som var sorgligt, var att båda makarna hade varsin obotliga sjukdom. Båda makarna ville dö i sitt hem.
Inte så långt efter besöket, så såg jag dödsannonserna i Piteå-Tidningen. Döden kom inte samtidigt till de båda, men de dog med några veckors mellanrum. Under de 15 åren jag jobbade på sjukhuset, mötte man både glädje och sorg. De efterföljande 11 åren jobbade jag på sjukhemmet i Öjebyn. Transportcentralen flyttades dit efter våran flytt från Furu 1991.
Furunäsets sjukhus, den 24 mars 1988 kl 7.01
Några av mina arbetskompisar, församlade i rökrummet på Transport-centralen vid Furunäsets sjukhus. Fr v Harry Löfgren, Sven Pettersson, Christer Hammarstén och Göte Asplund. Utanför bild, Olle Lindgren, Harry Nilsson och Brage Lindgren. Harry Löfgren och Göte Asplund är båda borta.
Piteå Hospital
Två bilder från min gamla arbetsplats, som togs långt innan jag satte min fot här, en augustidag 1976. Sjukhuset stod invigningsklart 1893. Både jag och Elisabeth har jobbat här. Elisabeth började i Centralköket i juni 1976 jag började i samma C-kök som sagts tidigare i mitten av augusti samma år. Man kan väl grovt förenkla det och säga att mötet resulterade i tre söner, fyra barnbarn (hittills) och tre sonhustrur. Sammanlagt: tio personer plus "originalen" Roger och Elisabeth. Bra avskastning. Jag är mer än nöjd. Tack Furu!
Rundvandring på Furunäset
foto Roger Lindqvist 2017-07-13
Furunäsets nya vårdpaviljong
Den nya vårdpaviljongen vid Furunäsets sjukhus, vilken som Piteå-Tidningen tidigare berättat skall rymma 90 vårdtagare i tre avdelningar, beräknas vara färdig någongång i oktober. Sedan skall den emellertid besiktigas och det är även i övrigt en massa arbete som återstår innan allt är klappat och klart för inflyttning. Före nyår tror man emellertid att paviljongen skall b´vara i bruk. Så här trevlig ser exteriören ut. Byggnaden kostar i runt tal 2,5 miljoner.
--------------------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Onsdagen den 9 september 1959
Det talades om tre avdelningar, det var 46, 47 och 48. Kallades även för E-paviljongen när jag jobbade vid sjukhuset. /Roger.
Furunäsets sjukhus
En promenad på Furu
Efter 15 år på Furu så finns hjärtat fortfarande kvar därute...
Gamla välkända gatunamn.
"Min" lastbrygga.
Omkring 1988 så förvandlades det fd mentalsjukhuset till Företagsby.
Furunäsets sjukhus
På Furunäsets sjukhus fanns den här baklastaren, LM 620. Den användes
till snöskottning, transport av sopor, transport av tvättskrindor m.m. Den
här bilden togs 1987 när jag hade lånat hem den, när vi började bygga vårt
nya hus. Andreas och Robert ses på bilden. PS. årsmodell ca 1970?
Två eltruckar fanns på vaktmästeriet på Furunäset. De användes varje morgon
när två av oss vaktmästare skulle hämta sopor och tvätt på alla avdelningarna.
De två truckarna hämtades från ett speciellt garage, där de stått på laddning
under natten. Vi körde även långa "tåg" med förrådssaker, genom kulverterna.
En av truckarna hamnade senare på Piteå Älvdals Sjukhus, medan den andra
stannade kvar på Furu. På bilden sitter kusinerna Andreas och Mathias Lindqvist
på trucken. Den här bilden togs på vid vaktmästeriets lastbrygga, 1986-87.
Furunäsets sjukhus, sommaren 1988
Andreas och Robert, tyckte postmoppen var häftig. Under veckorna användes
den av postbudet, Christer Pettersson. Han hämtade post och levererade
på det yttre området. Han hade även en inre runda, som innebar besök på
varje avdelning m. fl. ställen. Postvaktmästaren, Olle Lindgren, körde med sin
VW-pickup ute på stan, och på lasarettet med paket- brev- penning- och
medicintransporter.
I traktorskopan, utanför Transportcentralens garage på Furu. Sönerna
Andreas och Robert fick ibland följa med mig när jag jobbade helg.
Inte på morgnarna, utan på eftermiddagarna. Jag jobbade helg en
gång varje månad.
Furunäset - en rundvandring 2016-05-13
Kärleksstigen.
Piteälven.
Platsen där personal och patienter brukade samlas.
Hustrun går före, jag efter med kameran. Inte så mycket till kärlek
när jag hela tiden ligger flera steg efter. Men det finns ju så många
objekt att bevara, det är mitt försvar.
Gamla bryggeriet som uppfördes 1910.
I byggnaden till vänster fanns en potatiskällare. I dag 2016 finns där ett
bryggeri inrymt. Cirkeln är sluten.
I den här fd garagedelen fanns Transportcentralens alla fordon,
under min tid vid sjukhuset.
I den vita byggnaden fanns sjukhusavdelningarna.
T.h. den gamla värmestugan för personal och patienter när det
gjordes dagsverken på området. Idag finns här en kiosk och
caféteria. T.v. fanns sjukhusets snickeriavdelning.
I tegelbyggnaden fanns tapetseri- och och måleriverkstad.
Mogårdens äldreboende. När jag jobbade så fanns här endast en
gräsmatta.
I fastigheten t.h. samt den gröna utbyggnaden fanns Norrbottens Läns
Landstings Transportcentral och vaktmästeri. Min gamla arbetsplats
mellan 1976-1991.
Furunäsets sjukhus
Direktionen vid Furunäsets sjukhus
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Måndagen den 31 januari 1955
Maskinmästarbostaden vid Furunäsets sjukhus
Detta röda stilrena hus tjänade en gång som bostad år sjukhusets maskinmästare.
"Pepparkakshuset" är det namn som vi i vardagligt tal använde oss av när jag jobbade
på området.
foto Roger Lindqvist
Panncentralen, Furunäsets sjukhus
Panncentralens skorsten vid Furunäsets sjukhus 1987.
Skorstenen revs hösten 1993. Bilden tog jag från avd.
43:ans balkong. En liten vit prick skymtar i skogen rakt
fram i bilden, det är Hortlax kyrka.
Furunäs-patient stal bil...
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Den 19 augusti 1970.
36 meter hög skorsten på plats vid Furunäset
Den nya skorstenen vid Furunäset på väg att resas med hjälp
av kranbilar,
Det har varit stora saker på gång vid Furunäsets sjukhus. Sedan i våras har arbete pågått med att iordningställa den nya panncentralen för sjukhuset. På måndagen hade man kommit så långt att det var dags att montera upp den 36 meter höga skorstenen.
Det var ett digert arbete. Tre stora kranar från en byggnadsfirma i Piteå hjälptes åt att få den 28 ton tunga järnkonstruktionen på plats. Skorstenen har kommit i sektioner med långtradare från Borås. Sedan har den svetsats ihop innan den lyfts på plats. Högst uppe finns stålskenor som går i spiraler runt övre delen på skorstenen. De har till uppgift att förhindra att undertryck uppstår vid kraftig vind på skorstenens läsida. Skulle spiralerna saknas och det skulle blåsa kraftigt, kunde skorstenen ge vika för de stora påfrestningarna.
När lyftfästet skulle tas bort assisterade brandkåren i Piteå med sin stegbil. En modig man klättrade upp 32 meter på stegen och med skärbrännare lösgjorde han fästet. Nu torde skorstenen stå stadigt förankrad i backen med ett trettiotal kraftiga järnbultar.
--------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Den 22 juli 1970.
Furunäsets sjukhus, Piteå
En väldigt gammal bild av Furu. Här jobbade jag och Elisabeth i 15 år.
Elisabeth började den 22 juni 1976, jag den 16 augusti samma år.
Det är pga Furunäset, som vi i dag varit tillsammans i 37 år. Med tre
söner och snart ett fjärde barnbarn.
Besök på Furunäset
I dag har vi umgåtts med barnbarnet Max hela dagen. En riktigt fin dag har vi haft tillsammans. Vi har promenerat ute vid farmor och farfars gamla arbetsplats, Furunäsets fd sjukhus. Vädrets makter har varit betydligt gynnsammare i dag än i går. Därför så har vi vistats vår mesta tid ute i naturen. Vi har promenerat efter "Kärleksstigen" på Furu. Vi har ätit kanelbullar i Furus park. Ätit en glass på OK. Hälsat på hemma hos Selma och Pelle.
Elisabeth och Max på väg in mot Kärleksstigen.
- My name is Hedman. Max Hedman!
Max stående på den mur som bär årtalet 1909.
Kärleksstigen.
Från Kärleksstigen ser man Öholmabron ute i Pite älven. På den plats
där bron ligger, fanns en gång Öholma festplats 1948-1968.
Vandringen fortsätter, med en medelålders andfådd fotograf i bakhasorna...
Som jag nämnt tidigare så pågår Piteå Summer Games. Ungdomar från
olika delar av både landet och världen deltar. Spelplanerna finns både i Piteå,
men även ute i Munksund och Öjebyn. Den här planen var jag med om att
utforma, nångång i början av 80-talet.
Till vänster i bild, det gamla bryggeriet som stod klart 1910. Under de
åren jag jobbade här, så hade muraren Gunnar Andersson sin verkstad
inrymd i fastigheten. I dag blåser man- och säljer glas där.
Borggården.
Max hittade en gungställning som han var tvungen att testa...
Att ett av våra barnbarn en dag skulle promenera på samma plats
där vi jobbade, hade vi nog aldrig i våra tankar just då. Tanken
svindlar...
En liten skymt av Centralköket t.v. Rakt ovanför fd personalbaren.
Besöket på borggården är över. Utgång via portalen.
Vackert!
Max, vid farfars fd arbetsplats på Furunäset.
Max, med sin ryggsäck på väg mot parken för en fikastund.
Kanelbulle...
Medelålders andfådd fotograf.
Helga, levde i nära 30 år på mentalsjukhus
Måleriet och författandet har varit en viktig terapi för fröken Helga Boström, 65 år,
under hennes nästan 30-åriga tillvaro på mentalsjukhus. Ett 100-tal av hennes
tavlor finns i privat ägo och några hänger på offentliga platser. Utställningen som
öppnades på tisdagen innehåller ett 30-tal verk i olja, pastell, tusch och kol.
"Vi målar oss friska" är namnet på en konstutställning som under närmare ett års tid visats på olika platser i landet. Konsten som visas har målats av patienter på mentalsjukhus och intitiativtagare är Vår Kyrka i samarbete med bl a skådespelaren Gunnar Björnstrand. Utställningen har upplevts mycket positivt både av patienter, sjukhuspersonal och allmänhet. Många anser att konsten bör utnyttjas i betydligt större utsträckning som terapi, dels för att skapandet ger patienterna ett välbehövligt självförtroende och dels för att man, genom utställningar, kan slå en brygga mellan sjukhusen och samhället utanför.
På tisdagen var det vernissage för en konstutställning på Forum, Furunäsets sjukhus. Den här gången är det en enskild patient som ställer ut och visningen är öppen för allmänheten. Utställare är fröken Helga Boström, 65 år. Hon har tillbringat närmare 30 år på mentalsjukhus. Först på Furunäsets sjukhus och senare på Öjeby sjukhem.
Men det har inte varit 30 overksamma år. På sjukhuset vaknade intresset för måleri och poesi. Fröken Boström gick en brevkurs hos Hermods i teckning och målning och har sedan dess förfärdigat ett stort antal konstverk i pastell, olja, tuschlasering och kolteckning. Dessutom har hon utgett två diktsamlingar. Även dessa är tillgängliga för besökarna av utställningen.
De flesta motiven är hämtade från sjukhusvärlden. Här ses en rumsinteriör från
Öjeby sjukhem utförd i tuschlasering.
¤ HISTORISKT VÄRDE
Motiven till dikterna är hämtade från sjukhusvärlden, bibeln och kristusberättelsen. Diktsamlingarna kan sägas ha ett historiskt värde. De härstammar ända från 40-talet och berättar om gångna händelser och sådant som inte längre förekommer. Bakom den första diktsamlingen, som kom ut 1964, ligger 15 års arbete, medan numro två, utgiven 1970, har skrivits under senare delen av 60-talet.
För Helga Boström är den här utställningen debut, men det är inte första gången som hennes konst är till salu. Ett 100-tal tavlor, signerade HB, finns redan hos olika ägare runt om i landet.
- Mina tavlor har köpts av besökare och sjukhuspersonal. Ett par tavlor finns hos Sveriges Radio och på stiftsgården i Skellefteå hänger en tavla som föreställer "Kristus välsignande lärjungarna före himlafärden". Skådespelaren Per Oscarsson hör också till dem som köpt tavlor av mig, berättar Helga Boström.
- Nu har jag snart inga motiv kvar att fästa på duk, fortsätter Helga Boström. Jag har arbetat av det mesta i min omgivning. Så snart det blir möjligt kommer jag emellertid att flytta tillbaka till min hemstad Haparanda och den nya miljön ger mig säkert många nya inspirerande motiv.
¤ POSITIV TERAPIFORM
Beträffande konsten som terapiform säger förste socioterapeut Joel Berglund vid Furunäsets sjukhus:
- Alla nya bryggor mellan sjukhus och samhälle måste betraktas som positiva. Att som i det här fallet, mentalpatienter får stiga fram och visa att det även inom dessa sjukhus finns produktiva, begåvade människor visar ju att isoleringen håller på att brytas.
- Fröken Boström har ju även en poetisk ådra och många av hennes alster i de båda diktsamlingarna är värda att läsas. Många äldre med anknytning till det snart 80-åriga sjukhuset kommer säkert att känna igen ett och annat i exempelvis "En dag på Furunäsets sjukhus", "Arbetspaviljongen", "Potatisupptagningen" och inte att förglömma "Surströmmingssexa vid Furunäsets sjukhus".
- Både konstutställningen och dikterna är ett förnämligt arbete, värt att studeras av folk med kännedom om vårdformen vid mentalsjukhus och även av människor med dunkla föreställningar om vad som försiggår på ett mentalsjukhus.
- Jag vill avslutningsvis citera en patient som på frågan: Blir man friskare av konst? Man kan bli sjukare av konst också.
Frisk blir man om man får göra den själv. Något att ta fasta på i fortsatt terapeutiskt arbete, betonar Joel Berglund.
- POTATISUPPTAGNING - Av Helga Boström.
Böjda ryggar uti rader
där en häst med plog gått fram.
Långt framöver rullar hjulet
där potatismaskinen raskt far fram.
Och den river upp potatis
och en massa jord och damm.
Stora knölar över mullen
ligga strödda mycket tätt.
Hinkarna blir överfulla
tömmas genast uti säckar eller korgar,
vilka bäras ned i lådor
invid gallringsverkets såll.
Där potatisen sen gallras uti sorter.
Stora, mindre, små och minst.
Ned i lådor. Alla sorter ge åt bonden
lön för mödan och en liten vinst.
Kafferast på åkern samlat
arbetsfolket till en kvart.
Omkring kaffekorg och glammet
stiger ofta som på glädjefest.
Tåren smakar mycket härligt.
Pålle får en sockerbit.
Besvärligt för hans betselfyllda mun
men härligt smakar lilla biten.
Pålles blick ej alls är sliten.
Äter gräser med stor flit sen.
Lådorna på vagnen samlas.
Hinkarna tillhopa skramlas.
Alla på och efter lasset samlas.
Snart i hemmen har man samlats
först kring handfat, sen kring kvällsmat.
-----------------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Onsdagen den 17 maj 1972.
