Ack du snöiga dag!

Åter en snötung dag. Och det verkar inte vara någon måtta på eländet. Mest glad just nu över snön, måste i alla fall vara barnbarnet Norah, som åkt pulka idag med pappa, farmor och farfar. Tur är väl att det finns nån som gläds åt vintern. Lille Max däremot, han ligger hemma med lite feber. Hoppas att du blir bra snart Max - vi ska ju snart till kyrkan på dop.


Norah älskar snön. Och inte undra på det, när man får åka pulka
med pappa, farmor och farfar. Men du Norah.......har du sett farsans
strumpor? Kanske vi måste köpa pappa Ante ett par nya....................?


Kanhända Norah att vi måste in på mellandagsrea och köpa fars-
gubben en årsförbrukning av nya fräscha strumpor?


Max hade feber idag. Så snälla Max krya på dig - vi ska ju snart ha
dop i Hortlax kyrka.

Lars Molin (1942-1999)

Man brukar säga, att varje gång en människa går bort, så blir världen fattigare. Den dagen Lars Molin gick bort så blev världen extra fattig. Regissören, författaren och jämtlänningen Molin var mannen som gav svenska folket TV-succéer som; Badjävlar, Den tatuerade änkan, Tre kärlekar, Fläskfarmen, Saxofonhallicken, Midvinterduell, Kunglig toilette, Korset, Potatishandlaren m.m. Molins mustiga berättarkonst spreds även utanför landets gränser. Samma år som hans bortgång, vann han den eftertraktade Emmy-statyetten för Den tatuerade änkan, med Mona Malm i huvudrollen. Som så många andra genier, blev hans liv alltför kort. F.d. vägmästaren Molin gck bort vid endast 58 års ålder 1999.


LARS MOLIN (1942-1999)

 


Pitepalt - äntligen!


Idag blir det palt till middag. Som jag har längtat! För visst börjar man
bli en aningen less julmaten vid det här laget? Därför ska det bli en
riktig fröjd att få avnjuta våran egen nationalrätt; palt med lingonsylt
och ett glas iskall mjölk.


En promenad på "Kärleksstigen"

Ibland brukar vi åka ut till det gamla sjukhusområdet på somrarna (jag o Bettan) för att gå den natursköna strandpromenaden (kallat för Kärleksstigen) vid Piteälven. F.d. Furunäsets mentalsjukhus ligger väldigt vackert invid Piteälven. Och det var här som olika patientgrupper och deras vårdare styrde stegen sommartid, för en stunds ro och avkoppling. Vid ett stort stenröse kan man än idag se inskriptionen av årtalet "1909" inristat av en okänd person för 100 år sedan. Att vandra där en skön sommardag, är också att befinna sig i viss mån på smått historisk mark. Joel Berglund hette en person som en gång jobbade som 1:e socioterapeut vid sjukhuset. Han har i olika skrifter försökt dokumentera sjukhuset och dess historia. Berglund gjorde sig även känd för sin digra klippsamling rörande sin hemby Rosvik, men även om sin arbetsplats Furunäsets sjukhus. Hans kvarlämnade urklippssamling, finns idag att beskåda på Piteå museum. Under många år kom Joel Berglund också att medverka med repotage och kåserier i Piteå Tidningen. För det mesta kretsade skrivandet om de personer som han på ett eller annat sätt mötte under sina aktiva år vid sjukhuset. Ett exempel på detta, är en artikel i PT, infört den 19 april 1984.

/Roger Lindqvist.



"Här är gudagott att vara kan man tänka sig skötaren Anselm Nyström

utbrister i så trevligt sällskap. Man har gått strandpromenaden då någon

kommer med förslaget att slå sig ner i skogsbacken för att en stund

studera skyarnas gång och himlavalvets växlingar........."


"Fjärden låg tyst och blank. Det blev svårt att få vind i seglet när man

efter en lång dag på en larmande avdelning gav sig ut för att tillbringa

en kväll på Fingermanholmen".




--------------------------------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 19 april 1984.


Flisan

Flisan heter en katthona i sina bästa år. Hon bor tillsammans med Robban ,Jannice och Max i ett hus inte långt från oss. Flisan är Sessans dotter i hennes förhållande (med en för oss okänd katthane). Nog om detta! Häromdagen blev Flisan akut sjuk. Hon kräktes i mängder och hennes allmäntillstånd bedömdes som en aningen labilt. Vad jag kan förstå så rörde det sig inte om den fruktade svininfluensan, utan om något helt annat. Sagt och gjort. Jag och Jannice åkte därför in till djurkliniken i Öjebyn. Där tog man lite prover, samt klämde på Flisans mage (som hon absolut inte alls tyckte om). Bedömningen var att man ville ha henne kvar över natten för observation. Och det var en mycket sur kattflicka som vi lämnade därborta och for hem. Flisans humör kan beskrivas som: omedgörlig. Dagen därpå blev hon hämtad från sin sjuksäng. Och vips....blev hon bättre och bättre. Så pass bra att hon även deltog i julklappsutdelningen igår afton. Men så vitt jag kunde se, så fick fröken Flisan ingen julklapp. Nåja, hon verkade ta ganska lätt på saken, och istället för denna "klapphysteri" så slank hon ner i källaren till sin speciella mysplats. Så ingen skada är tydligen skedd, enligt mina bedömningar.

Och förresten, om du läser detta inlägg Flisan - God Jul och god fortsättning på dig, önskar både jag och din mamma Sessan och morbror Pelle. Jo, Bettan ropar att hon också skickar en hälsning!


FLISAN LINDQVIST. Trots att man inte alls ska nämna en dams ålder,

så gör jag ett undantag. Flisan föddes i juli 2004. Hennes mamma

heter Sessan och bor i Hortlax, hennes morbror heter Pelle. Flisans

mormor härstammar från Bergsviken. Flisans pappa har jag däremot

inga uppgifter om.  Jag har försökt att fråga Sessan, men hon vägrar på

det bestämdaste att överhuvudtaget ens samtala om denna känsliga sak.


SESSAN LINDQVIST. Ensamstående trebarnsmor. Familj: Roger,

Elisabeth och brorsan Pelle. Har levt ensam sedan sina barns födelse

sommaren 2004. Har varit väldigt orolig över dottern Flisans sjukdom.
Men kan idag andas ut, när dottern åter är hemmavid.


PELLE LINDQVIST. Morbrodern Pelle har dock inte varit lika orolig

som sin syster Sessan. -"Allt ordnar sig!", låter han hälsa från sin plats

under julgranen.

 

Och med detta, så avslutas rapporteringen om Flisans hälsotillstånd.

R. Lindqvist. (Flisans morfar).

 


Juldagsmeny: Lammgryta med ris och rotfrukter

Efter flera dagar av ihärdigt julmatsfrosseri, börjar i alla fall jag att längta efter någonting annat. Vad sägs om lammgryta och ris som omväxling? Eftersom Ante, Jennie och Norah inte kunde delta i gårdagens firande tillsammans med oss övriga, så gör vi det idag istället. Och det är just där som lammgrytan kommer in i bilden. Robban, Jannice och Max kommer också naturligtvis. Tyvärr så befinner sig yngste sonen - Daniel - i Gällivare idag på jobb. Just nu så visar vår mätare 17 minus grader, undrar då hur kallt det är  borta i Gällivare? Ska bli spännande att se, när Norah får sina julklappar. Max fick ju sina igår, men han är alldeles för liten än för att delta "på riktigt".

God fortsättning på er alla!

GOD JUL!



Ett års jubileum!

Den 22 december 2008 skrev jag mitt allra första inlägg på denna blogg. Under det år som gått, så har det blivit1.540 stycken. Så grattis kära blogg - när du nu fyller 1-år!

Roger.

Tack alla ni........

Av ren lathet eller lättja, har vi tyvärr för första gången i mannaminne inte skickat iväg några julkort. Men tack till alla er därute som kommit ihåg oss. Tack till: Britta o Lennart, Malin Lidman, Uffe o Vanja, Elvy o Hasse, Åsa m. familj, Nonne o Thomas, Ann-Kristin o Roland samt vår släkt "over there" i Minneapolis, Minnesota Jerry o Sandy.

GOD JUL på er samtliga!

önskar

Roger o Elisabeth.


Bröllopsdag


Roger och Elisabeth - 1981.


Trummor - välkomna in i stugvärmen!

Efter att ha tillbringat hela sommaren och hösten i en annan fastighet på våran tomt, så flyttade mina kära trummor in i stugvärmen häromdagen. Kanhända att det blev lite trångt om utrymme, men vad gör man inte för en kär gammal vän? Måndagskväll, satt barnbarnet Norah i mitt knä och kände lite lätt på "farfars skrammelburkar". Det ska ju börjas i tid och vem vet, kanske att Norah en dag blir trummis? Max ska också spela tids nog. Men än så länge nöjer han sig med sin skallra.


Efter en lång tid ute i en annan fastighet på tomten, har mina trummor
äntligen flyttat in i stugvärmen.


Och i en vrå alldeles bredvid står en liten del av skivsamlingen.



Var kommer all denna snö ifrån?

Svaret är ganska enkelt - snön kommer ju från himlen. Så nu var det sagt. En åktur in till Piteå, gjorde mig uppmärksam på hur dåligt (och farligt) det är att överhuvudtaget köra bil en sån här snörik dag. Sikten är lika med noll, vilket gör att vad som helst kan hända. Detta märkte jag inte minst när vi passerade Bergsviksbron. En långtradare som låg framför, virvlade upp en massa snörök, som gjorde läget ännu mer prekärt. Nä, tacka vet jag en varm sommardag, och en stunds avkoppling i hängmattan, med surrande humlor bland doftande blommor i trädgården. En kopp kaffe i syrénbersån (om vi hade en sådan, förstås) varma härliga sommarkvällar, med en klarblå himmel. Om detta kan man ännu bara längta, men hur avlägset det än låter så kommer det en sommar därborta nånstans i slutändan. Det är bara försöka att stå ut.

Titanic - det osänkbara fartyget

På sin jungfruresa, den 15 april 1912, sjönk världens mest mytomspunna skepp - Titanic. Av de 2.227 ombordvarande, omkom 1.522 vid fartygskatastrofen. Titanics öde har berört människor världen över, böcker har skrivits, filmer har gjorts, Titanic fortsätter alltså att kittla fantasin, trots att det gått 97 år sedan den ödesdigra natten därute på Atlanten.






Dagens Nyheter söndagen den 21 april 1912.


Snö, snö, snö, så långt ögat kan nå......

Idag råder rena julstämningen här i Hortlax. Snö så långt ögat kan nå. Som tur är, har jag fått hjälp av Andreas med snöskottningen. Min rygg är inte den allra bästa, så tacksamheten är stor både till Ante och David som förbarmat sig denna dag. David och Ante åker runt med traktorn och snöröjer här i byn. Och tur är ju det, för tänk så många trasiga ryggar det finns p.g.a. snön.

Norah ligger och sover. Kanske blev hon trött efter den tigerjakt som hon och hennes farfar  återupptog idag. Tyvärr så har vi ännu inte lyckats spåra upp den fruktade sabeltandade tigern, men vad vi vet så ligger den visst och trycker i någon grotta någonstans i Hortlaxområdet. Jakten fortsätter........

Julmat idag - igen! Andreas, Jennie, Norah, Daniel och Hanna, ska hit och "smörja kråset". Fortätter det så här så är risken stor att man har ledsnat innan julafton. Firar bröllopsdag dagen före julafton (28 år), då har vi som tradition att även äta oss en jultallrik. Som ni kan se, så duggar det tätt mellan julborden. Tur att julen endast hälsar på en gång per år.

Trumkollegan Degerman

Inte så långt från mitt föräldrahem, bara tvärs över Hortlaxvägen, bodde Ulf Degerman med sin föräldrar Erik och Ines. Ulf hade två syskon,brorsan  Krister och en lillasyster som jag tyvärr glömt namnet på. Ulf - som är äldre än mig - spelade trummor. Och det var väl framförallt jazzen som låg honom närmast hjärtat. Och jag minns när jag som barn hälsade på med min cykel, och såg Ulfs trummor ligga i hallen, hur exalterad jag blev. Inte kunde vi väl då ana, att jag senare i livet skulle efterträda Ulf när jag året 1982 började med Kjell-Bertils. Ulf bor numera i Skellefteå. Och vad jag vet så är han livligt engagerad i jazzklubben "Boston", där han tidigare haft hand om ordförandeskapet, men där han framförallt också gör det han gillar allra mest, nämligen spela trummor.


F.d. Hortlaxbon Ulf Degerman. Med ett förflutet i dansbandet Kjell-
Bertils. Där jag 1982 övertog trumslageriet.


"Boston Hot Swing Band". Fr. v. Dick Grubbström, Torsten Mårtensson,
Tommy Forsséll, (Yngves son - spelade bas i ork.)  och Per-Olof Johan-
sson, (F.d. kapellmästare i Alexander fr. Umeå, spelat även med Yngves).
Sittande, Ulf Degerman och Ulrika Lundmark.

Bilderna hämtade från "Skelleftejazz.nu" - Jazzklubben Boston, Skellefteå.

 


SAAB - frossa

Saab går ju i graven som bekant. Och för många Saabfrälsta är det nåt av en tragedi. Men här kommer i alla fall lite vackra Saabbilder, från svunna tider.






Bilderna har jag lånat från Aftonbladet.se.


4:e advent - kaffe och en go´bulle!

Ett nytt ljus att tända. Och med ens så känns julaftonen så väldigt nära. Har varit till stan idag, fram och åter. Och när jag tittade in på vår närliggande ICA-affär på hemvägen, så ringlade sig köerna långa av "julhandelstokiga" människor. Men, jag var ju själv där också, så jag är väl också en "sån där". Fötterna värker mer än vanligt idag. Så det ska bli skönt att sätta sig ner med en kopp kaffe och en go´bulle, tillsammans med Bettan, och bara slappa. Har nyss ätit middag. Köttfärsbiffar och potatis. Tänk så långt man kan komma i matväg, med ett par potatisar och lite köttfärs. Absolut icke att förakta.

Julmat har vi redan hunnit stoppa i oss för några dagar sen. Ibland hinner man bli less allt det goda, långt innan julaftonskvällen är här. Jag minns både med glädje och i viss mån även förskräckelse, när jag spelade i bandet OPUS. Redan i slutet av november började man servera julbord på vissa dansställen. Sen så åt vi oss genom hela december månad, nästan varje helg, så när julmaten stod på bordet därhemma på julafton, längtade man istället efter helt andra maträtter. Ja, som den Pitebo man är av oehejdad vana, så kunde man lika gärna "smällt" i sig ett par paltar istället. Men det tordes man inte säga så högt, i gästernas sällskap.

Nu är det kaffe på gång. Och gissa vem som ska ta sig ett fika nu? Rätt gissat - Roger Lindqvist från Hortlax!
/Återkommer.


"Oj, vad det svängde!" - The Playtones!!!!

Tyvärr så räckte inte Blender ända fram. Det är bara att beklaga. Även Date - som ikvällens framträdande verkade väldigt uddlösa - fick enkel hembiljett. Återstoden, Zekes, Torgny Melins, Titanix och The Playtones, fick alltså "slåss" om den åtråvärda titeln. Och så småningom fannas Titanix och Playtones kvar i duellen. Fjolårets vinnare, Larz-Kristerz, fick en hit med "Carina", och denna låt framfördes så av de två banden. The Playtones version svängde som bara den, så till den milda grad att t.o.m. våra två katter låg och svängde med sina svansar i takt med musiken. Och det vill inte säga lite. Som jag kommer ihåg så har det aldrig tidigare hänt. Det var alltså (äntligen) ett gäng mycket värdiga segrare, därborta i Strängnäs. Inte som förra årets upplaga, när Larz-Kristerz "snuvade" Scotts på segerpokalen. Segern i årets Dansbandskamp är också en seger för hela dansbandsbranschen. Alltid roligt när det kommer nya band som tillför något, och inte vice versa.


Du milde vicket sväng! Man kunde ju knappt sitta still. Ni sopade ju
banan med de andra! Grattis!


Farväl SAAB!

Idag kom det dystra beskedet, att General Motors -GM- lägger ner SAAB Automobile. Så många som 8.000 personer, kan komma att beröras av beslutet. Tragedi! Så säger ett flertal av de anställda som idag nåddes av den sorgliga nyheten.


Farväl SAAB!

På tigerjakt med Norah

Fötterna värker. Benen likaså. Armarna ja, dem ska vi överhuvudtaget inte ens tala om. Vad nu då, vad är det som hänt? Jo, jag och barnbarnet Norah har varit på tigerjakt hela denna eftermiddag. Och det är sannerligen inte  vilken tiger som helst som vi fått korn på - utan det är den fruktade sabeltandade tigern.

Mora Träsk heter en duo, som åker land och rike runt med en massa barnvisor och mycket bus i bagaget. Norah och jag upptäckte deras "tigerjakt" på nätet för några dagar sedan. Sedan dess är både barnbarnet och hennes farfar "fast". Vi har varit på flera tigerjakter denna vecka. Och Norah, ja, hon får aldrig nog, för mellan pauserna när hennes farfar försöker pusta ut, smyger hon sin lilla hand i min och säger: -"MERA!"

Och vem kan motstå ett par vackra blå ögon, och ett bländvitt leende, som inte är av denna värld, och en liten mjuk hand, då faller farfar till föga, och tillsammans beger vi oss ut på tigerjakt igen. Samtidigt har jag varskott min hustru, att inte bli rädd utifall att jag inatt drömmer lite högljutt om sabeltandade tigrar i djungeln. Tyvärr så har Norah och jag ännu inte lyckats få fast vårt byte. Men lugn bara lugn, det stundar nya tigerjakter nästa gång som lilla kära barnbarnet hälsar på. Var så säkra!


-"Snälla farfar, vi kaaaaan väl gå på tigerjakt en gång till?"
-"Men snälla Norah vi har ju varit på jakt 10 gånger idag!"
-"Snälla, snälla farfar, bara en gång till, snälla!"


Den fruktade sabeltandade tigern. Skall Norah och hennes
farfar, Roger, nån gång lyckas fånga den vilda besten? Ja,
följ den spännande fortsättningen i nästa veckas rafflande jakt.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0