NQB - Sveriges första tjej-rockband
Landets första rockband, där medlemmarna bestod endast av tjejer. Bildades 1966 i Iggesund i Hälsingland. 1973 kom sångerskan Py Bäckman med. NQB reste på folkparksturné land och rike runt, men hann även på turnéer utomlands. Bilden på NQB som illustrerar detta inlägg, är hämtat från deras LP: "Two sides of NQB" som kom 1972. Medlemmarna var vid den här tidpunkten dessa:
- IRENE NILSSON: sång.
- ELISABET ÅHLANDER: gitarr & sång.
- WIVECA SÄWÉN: el-bas & sång.
- ANNIQUEA ANDREASSON: trummor & sång.
Efter att ha lyssnat igenom plattan, och trots att nära 40-år har förflutit, så behöver tjejerna i forna NQB inte skämmas över sin produkt. Det svänger på sina håll, och kompet är stadigt och klart godkänt. Undrar förresten vad medlemmarna gör idag? Om det är någon som vet, berätta gärna...
----------------------
Roger.
NQB - Sveriges första tjej-rockband.
--------------------------------------------------------------
Att försöka förstå det ofattbara
I massmedia sprids bilder från Utöya, bilder som verkar vara omöjliga att ta in för alla och envar. Vid en stenmur ligger tre ungdomar, alla tre brutalt avrättade genom mördarens kulor. Det är nästan så att man vill värja sig när man tittar på de motbjudande bilderna. Vanliga ungdomar, samlade kring politiska spörsmål, där den norske statsministern Jens Stoltenberg var tänkt närvara lördag den 23 juli. Nu blev det inte så. Istället satt en rödgråten statsminister Stoltenberg och tillika Kung Harald på varsin bänk under den minnesgudstjänst som gick av stapeln nu på förmiddagen.
I förhör har gärningsmannen, den 32-årige norrmannen, Anders Behring Breivik sagt: "Jag åkte till ön för att förstöra Arbeiderpartiets rekrytering av unga".
När de gamla går skall ju de unga ta vid, det är ju det som är själva poängen. De unga är ju de som har framtiden på sina skuldror. Ingen annan än en ondskans hantlangare resonerar exakt som Anders Behring Breivik. Men hur än många intensiva förhör Behring Breivik utsätts för, och hur än mycket han är beredd att avslöja, är jag rädd att vi aldrig någonsin kommer att förstå till fullo.
Ondskan kan uppstå i många olika skepnader. Den 22 juli 2011 besökte den det fridfulla Utöya i form av en "vanlig" 32-årig norrman: Anders Behring Breivik.
--------------------------------------------------------
Roger Lindqvist.
Ondskan kan uppstå i olika slags former. Den 22 juli 2011
uppenbarade den sig i Anders Behring Breiviks skepnad.
--------------------------------------------------------------------
Bild: www.expressen.se
Amy Winehouse död
Amy Winehouse världsberömd soulartist från England, har påträffats död i sitt hem. Hennes karriär har kantats av skandaler, detta p.g.a. ett allvarligt drogmissbruk. Flera gånger har stjärnan uppträtt påtänd på konsertscenen, inför sin publik. Amy Winehouse är ytterligare ett offer för myten "Sex drugs and rock´n roll". Hon blir därmed en i en lång rad av berömdheter vars begåvning slösades bort genom ett omfattande missbruk. Amy Winehouse blev 27 år gammal.
--------------------------------------------------------------
Bild: www.kulturbloggen.com
Anders Behring Breivik, en "vanlig" norrman som blev mördare...
91 döda! Det är gårdagens dystra facit efter att en "vanlig" norrman löpt amok på norska Utöya. Dessförinnan, några timmar tidigare briserar bomben i det norska regeringskvarteren. Man vet nu att samma man, 32-årige Anders Behring Breivik, ligger bakom de båda hemska dåden. I regeringsbyggnaden, där också statsminister Jens Stoltenberg hade sitt arbetsrum, har man hittat sju döda. 84 döda ungdomar på ett sommarläger, 7 döda i centrala Oslo, fick plikta med sina liv. Summan, ofattbara: 91 döda!
Hade någon frågat mig igår vem som kunde tänkas vara gärningsmän, hade nog mitt svar inte blivt en "vanlig" ljushårig norrman. Tänk så fel man kan ha. Men det vitttnar även om hur vi människor är funtade. En människas inre kan ibland liknas vid en ocean. Ingen kan i förväg veta, när den där vida väldiga oceanen kommer upp i full stormsyrka. Samma med gärningsmannen, som endast hade en mindre trafikförseelse för tio år sedan på sitt samvete. Men vem kan veta i förväg? Svar: ingen på denna jord!
Men denna "vanliga" norrman med sitt ljushylta utseende, tog hela 91 människors oskyldiga liv. "Det värsta som hänt oss sedan andra världskriget" - var det någon som sa. Då kanske vi också förstår proportionerna av dådet i fråga. En attack på det fria samhället och dess demokratiska värderingar, som vi tyvärr sett så många gånger tidigare.
---------------------------------
Roger.
Anders Behring Breivik tog 91 oskyldiga människors liv i ett
vansinnesdåd igår den 22 juli. Tyvärr lär inte den här attacken mot
vårt fria samhälle vara den sista.
----------------------------------------------------------------------
Bild: www.expressen.se
Terrorattacken i Oslo
Klockan 15.20 exploderade en bomb i det norska regeringskvarteret
mitt i Oslo. Enligt rapporter så har 7 kroppar hittats i byggnaden. Sam-
tidigt har ett annat drama utspelats fem mil från Oslo, ute på Buskö.
Där håller det Norska Arbetarpartiets Ungdomsförbund ett sommarläger
för 560 personer. Enligt vittnesuppgifter så ligger 25-30 döda kroppar
på stranden.
------------------------------------------------------------------------
Bilder: www.expressen.se
Storloppis i Hällan, Älvsbyn
När vi åkte förbi danslogen i Käcktjärn, så såg jag att "Norrländers" skulle spela upp till dans i afton. Sådana här varma härliga sommarkvällar, rycker det litegrann i "musikantnerverna". Jag minns hur härligt det kunde vara att spela upp till dans en sommarkväll mitt i sommaren, med mycket folk på dansgolvet i en lövad loge t.ex. Käcktjärn. Det var svettigt men det var jättekul. Men den tiden är ju förbi. Heller är den inte...?
Det som var nytt då - kallas veteraner idag...
En röd nummerskylt på bilen, var förut ett tecken på att den var sprillans ny. (Och bilens lack den glänste) enligt sångaren Arne Quick vars melodi "Rosen" som drog fram som en farsot över landet 1969. Personbilar, typ, Volvo PV, Amazon m.m. som var nya då, kallas idag kort och gott för veteranbilar. Intresset är stort bland vårt folks innevånare. Ikväll visar man t.e.x. upp fina gamla godingar på Badhusparken i Piteå. I Hennings fotoalbum finns några exempel på hur en "vardaglig" bil kunde se ut året 1969. I dag är samma bilar skattebefriade och som tidigare sagts: Veteraner!
Volvo PV. Året är 1969. Gerd och Henning är på vinteutflykt med
goda vänner, Jan-Erik och Viveka. Jan-Eriks bil är den som syns på
bilden. Då, en bil bland många andra, idag tittar man flera gånger extra
om man råkar se den köra förbi på vägen. Idag kallas den för veteran.
Ett husvagn fanns påhängt på Jan-Eriks PV. På bilden ses fr. v.
Viveka, Henning och Gerd. Husvagnet är idag en raritet, då, endast
ett vanligt ordinärt husvagn.
Vid Byskeälven, framför PV:n ses Viveka, Jan-Erik och Gerd. Lägg
märke till Jan-Eriks filmkamera, då, en vanlig filmkamera bland alla
andra, idag en antikvitet.
Hennings Kadett Coupé årsmodell -66. Framför bilen står en så
kallad "Hundkoja". En bil som inte precis hör till vanligheterna idag.
Sommaren 1969 ses samma Kadett stående utanför en campingstuga
i Stockholm. Jag minns mycket väl när de röda nummerplåtarna ännu
fanns kvar. Idag är bilen sedan länge borta.
-----------------------------------------------------------------------------
Foto: Henning Höglund.
AUKTION!
Sven Jonsson var under många år innehavare av Auktionshallen på Kyrkbrogatan i Piteå. Senare i livet flyttade Sven sin Auktionshall till Öjebyn, som efter Svens bortgång blev Café Humlan som tyvärr brann ner för några år sedan. Svens huvudsakliga arbete var på den sedan länge nedlagda Boardfabriken i stan. På fritiden skötte han sin Auktionshall, och reste runt i bygden för att hämta upp diverse antika saker som han sedan sålde i sin affär. På Boardfabriken jobbade Sven och min pappa tillsammans. Sven hade även flygcertifikat, och vid ett tillfälle åkte jag och min far upp i det blå med Sven. Sven Jonsson hade talets gåva, så också i det lilla propellerplanet. När vi gjorde en tur över Hortlax, snackade Sven som mest, vilket gjorde min pappa lite nervös. Ja, Sven släppte blicken och greppet om den lilla flygplansratten. Det var då som min pappa sa: - Hörrdu Sven, ska du inte ta och hålla i den där ratten istället, vi kan ju störta!
Störtade gjorde vi inte. Vi kom ner på jorden igen välbehållna till min pappas stora glädje. Men pappa lovade dyrt och heligt att han aldrig mer skulle sätta sin fot i ett sådant "fladdrigt" flygplan igen. Sven är sedan länge borta, så även hans Auktionshall. 
------------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Onsdagen den 3 augusti 1966.
Oväntat möte
Regnmolnen har hängt tunga över bygden idag. Men inte förrän mot eftermiddagen kom den där regnskuren som faktiskt var väldigt välbehövlig. Så nu ler både potatislandet och den rabatt som finns på tomten. Skönt och uppfriskande m.a.o.
Roger.
Lördag
I går hälsade vi på hos Gun-Britt och Rolf. Det blev nära nog tre trevliga timmar med mycket prat, jordgubbar, fika och kaffe. Gun-Britt och jag är kusiner. Våra fäder, Artur och John, var bröder, med efternamnet Lindqvist.
Morgonen började med gråa moln, som mot eftermiddagen förbyttes i blå himmel och sol. Temperaturen är just nu 19 grader plus. Ha en fortsatt trevlig afton!
----------
Roger.
EVERT TAUBE - Fritiof Andersson & Rönnerdahls pappa
Häromkvällen upplevde jag en högtidsstund framför TV:n. Tre proffsiga artister bjöd en hel timme på sig själva: Sven-Bertil Taube, Lill Lindfors och Håkan Hellström. För 50 år sedan inleddes Taube-traditionen från Gröna Lund på Djurgården i Stockholm. Då stod Evert Taube för första gången på Grönans scen med sina mest kända melodier. Det dröjde inte länge förrän sonen Sven-Bertil också kom med. En kär tradition som kom att fortsätta även sedan Evert gått bort 1976. Håkan Hellström berättade i ett nästan lyriskt tillstånd om vad Evert Taubes sånger betytt. Något som jag själv kan skriva under på. 35 år efter sin död, är den käre Evert lika aktuell som alltid. Och kommer så att förbli för alltid...
Evert Taube (1890-1976)
Foto: www.svt.se
--------------------------------------------------------
Mina Taube-favoriter:
¤ Nocturne ¤ Vals i Valparaiso ¤ Så skimrande var aldrig havet ¤ Stockholmsmelodi ¤ Som stjärnor små ¤ Tatuerarevalsen ¤ Änglamark ¤ Och skulle det vara så ¤ Knalle Juls vals ¤ Jag har skrivit till min flicka ¤ Nudistpolka ¤ Fritiof Anderssons paradmarsch ¤ Havsörnsvals ¤ Här Rosmarie, syns blå Nämdöfjärden ¤ Oxdragarsång ¤ Rosa på bal ¤ Möte i monsunen ¤ Min älskling du är som en ros ¤ Kom i min famn ¤ Jag är fri, jag har sonat ¤ Karl-Alfred och Ellinor ¤ Mary Strand ¤ Maj på Malö ¤ Den glade bagarn i San Remo ¤ Eldarevalsen ¤ Fragancia ¤ Balladen om briggen Blue Bird av Hull ¤ Ingrid Dardels polska ¤ Cervantes ¤ Calle Schewens vals ¤ Flickan i Havanna ¤ Fritiof och Carmencita ¤ Byssan Lull ¤ Blå anemonerna ¤ Brevet från lillan ¤ Sjösala vår ¤ Sjösala vals ¤ Sololá ¤ Så länge skutan kan gå ¤ Vals i Furusund ¤ Inbjudan till Bohuslän ¤
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
¤¤ EN ANNORLUNDA DRÖM ¤¤
Drömde att jag var på den Gyldene Freden i förrgår natt.
Vid ett bord, där mittemot, satt en herre , med en stor
och yvig hatt. Hans kläder vittnade om en välfylld och ex-
klusiv garderob. Mannen i fråga var den oförliknelige Evert
Taube.
När jag så fått min mat och med en köttbit jag började tampas,
inviterade han mig till sitt bord för att berätta om Pampas. Han
målade sin berättelse högljutt och med väl valda ord, så att alla
andra gäster tittade nyfiket mot vårt bord.
Framåt småtimmarna tänkte jag "här kan jag inte längre stanna",
det var då han ville vi skulle sjunga om flickan från Havanna.
"Hör upp gott folk, sjung ut, ni får icke sluta!" och innan jag visste
ordet av så tog Evert fram sin luta.
"Om vi alla sjunger vi glömmer tid och rum!". Och in på Freden
kom en viss Fred Åkerström. Sedan på morgonkröken, när alla
ord var sagda, släntrade Cornelis Vreeswijk in med den lilla
hönan Agda.
"Herr Taube" sa Cornelis, ni är en mästare på luta, men jag tycker
det räcker, så snälla sluta!" "Jag vill sjunga herr Vreeswijk, tills
jag stupar i min säng. Sen ska jag drömma om Rönnerdahl,
när han dansar på Sjösala äng".
"Seså, mina herrar", sa Fred Åkerström, som lyssnat till vad som
sas, nu tycker jag att vi skålar. Hovmästar´n! Fyll upp våra glas,
låt oss nu förbrödras, här finns inte tid för svammel". "Får jag
också vara med?", undrade Povel Ramel.
"Javisst, baron Ramel, så vänligt att ni tar er tid. Kom hit och sätt
sig, det finns plats här bredvid". Och medan vi alla samsades,
om en underbar anrättad gratäng, vaknade jag upp ur min dröm,
hemma i min sköna varma säng.
Text: Roger Lindqvist.
Publicerad i Piteå-Tidningen den 4 april 2009.
------------------------------------------------------
Kyrkmarknad i Öjebyn 1971
Kyrkmarknad i Öjebyn året 1971.
-----------------------------------------------------------
Foto: Roger Lindqvist.
Sessan den andra
SESSAN vilar ut i våran bil sommaren 1981 på väg till Kukkolaforsen.
---------------------------------------------------------------------------------
Frisören Lindqvist
Hur som helst så är häcken (det som finns kvar av den) klippt. Men vänta nu...jag har ju två häckar till! Dom står mot vägen, och har också börjat bli en aning otympliga. Men jag har lovat de båda att de åtminstone kommer att leva några år till.
Häckhälsningar
Roger "Häcken" Lindqvist.
Grattis Jannice!
/Roger o Elisabeth.
Det som absolut inte får hända, har hänt...
Tidigt i morse fick polisen i Umeå en anmälan om ett påstått knivdrama i en lägenhet i bostadsområdet Tomtebo. När polisen anlände till platsen kunde man konstatera att en 7-årig pojke skadats svårt. På universitetssjukhuset i Umeå meddelades klockan 11.00 att den unge pojkens liv inte stod att rädda. Två personer, nära anhöriga till sjuåringen, har enligt polisen anhållits för mord.
Tidigt på söndagsmorgonen fick Umeåpolisen en anmälan om ett kniv-
drama i en lägenhet i Umeå. En sjuårig pojke knivskars så svårt, att
han senare avled.
-------------------------------------------------------------
Bild: www.vk.se
Astmatisk skata på hembesök
"ROGEEER!" hörde jag min hustru ropa, infrån huset. Själv låg jag och vilade i en solstol i vår grillhörna. Av skriket att döma, så var det något alldels extra som hänt därinne i köksregionen.
- Roger, du måste komma, skynda dig...
I ivern lämnade jag mina foppatofflor, och sprang lika fort som legenden Gunder Hägg en gång gjorde. När jag passerade köksfönstret ser jag något som flaxar och har sig. Men det kan väl ändå inte...
Jo, visst var det så! Det var en skata som flugit raka spåret in i köket. Kanske att den hade fel på sin navigeringsutrustning, vad vet jag, men den flaxade i vild panik vid köksfönstret, så det ramlade både det ena och det andra från fönsterbänken.
Den stackars kraken hade även en andning som gränsade åt det astmatiska hållet. Jag skyndade mig ut i bodan, hämtade en gammal matta, som jag helt sonika kastade över skatan, som i samma stund slutade flaxa. Sen tog jag försiktigt (som Jonas Wahlström på Skansen brukar göra) och lyfte ut den. Den flög sen iväg på egna starka vingar. Men om den väntat lite, hade den gärna fått låna den inhalator som står i medicinskåpet. Men den kan den få nästa gång den behagar att titta förbi...
------------------------------------------------
Roger Lindqvist.
Idag hade vi skatbesök. Alltid lika roligt att få främmande.
Men det är inte alla gäster som flaxar som denna besökare
gjorde. Och aldrig har jag väl någonsin tidigare behövt lyfta
ut en gäst på besök.
-------------------------------------------------------
Bild: www.wikipedia.com
Antecknat i almanackan våren / sommaren - 1974
Som vanligt så har jag sparade saker som ligger - nästan överallt - en sådan sparad sak, är en almanacka från året 1974. Med de allra värsta kråkfötter har jag antecknat de saker som betydde mest för mig i den fasen av mitt liv: Spelningar!! 
Allt som allt så handlade det mesta om de spelningar som gjordes.
Även om jag den 22 mars också klottrat dit att jag skulle klippa mig.
Samtidigt som dansmusiken tog en stor del, så fanns också plats för
Blåsorkestern och Piteå Havsband.
Den 16 maj står antecknat om en konsert i Christinasalen. Vi hade som
vanligt en vårkonsert som brukligt varje år.
Torsdagen den 13 juni står "övning med uniform". Det började så smått
dra ihop sig inför den Tysklandsresa som skulle gå av stapeln under julimånad.
Juli 1974 hade vi semester i Rolf Åhmans orkester. I Långträsk hälsade
Cool Candys på onsdagen den 3 juli. Naturligtvis var jag där. Sedan bar
det iväg till Tyskland. Vi kom hem fredagen den 19 juli, samma dag/kväll
skulle jag spela i Norsjö med Rolf Åhmans. Lördag spelade vi i Långträsk.
I Trelleborg ringde jag hem till morsan och beställde palt. "14.50 kommer hem"
har jag också gjort en anteckning om. Det hade varit väldigt dåligt med sömnen
på hemvägen. Jag minns att jag var väldigt trött efter helgens spelningar.
Tur att man var ung...
I värmens tecken...
Efter duschandet och badandet, bjöds det på glass under solparasollen. De båda barnbarnen gick in i köket tillsammans, under stor tystnad. Efter en stund kom de två ut med varsitt kex i handen. Och inte bara kexen, utan hela kexförpackningen. I morse vaknade jag upp i tron att det var söndag. Men ack så fel jag hade. Jag gick så att säga händelserna i förväg litegrann. Lördag skall det vara, inget annat!
Ha en fortsatt trevlig afton!
/Roger.
27+
Tjugosju varma sommargrader. Isglass i skuggan med Norah. Gjorde en cykeltur för cirka en timma sedan, skönt. Klippt gräs, både åt Ante och mig själv. Tusentals ettriga små flugor gjorde mig sällskap, fastän jag bad dem försvinna, så hängde dom sig fast. Nu är i alla fall gräsmattorna klippta, tror jag tappade 2-3 kilo under klippningen, nåja, jag får väl ta mig en kaka till kaffet så är ordningen återställd.
Norah har dansat runt flaggstången med farmor, under tiden sjöng hon visan om Emil.
Hujeda mig sånt barn han var,
ej värre tänkas kan, och Emil
var det namn han bar ja Emil hette han...
