Pappas gräsklippare
Igår när vi besökte Reprisen i Öjebyn så såg jag den här "handjagaren" stå utanför butiken. Exakt den här modellen hade min pappa. Han använde den sommar efter sommar i många år tills i mitten av 70-talet då han fick sin första motorgräsklippare. När knivarna skulle slipas åkte han in till Sven Jonsson på Kyrkbrogatan i Piteå. Sven hade sin antikhandel där. Min far och Sven hade jobbat tillsammans på Wallboarden i Piteå. Sven slipade knivarna på klipparen.
Minne från 1960-talet
En gång såg våra mjölk- och långfilspaket ut som på bilden. Det fanns även en slags påhittig konstruktion där man kunde placera sina tetrapaket i. En sån plast-grej hittade jag idag på Noliautställningen i Piteå. Vi hade en likadan hemma i mitt föräldrahem.
Stål-Långben räddar världen /1968
Stål-Långben är en hyvens kille! Om han hade varit politiker och partiledare för ett parti hade jag naturligtvis lagt min röst på honom. Varför finns det inga killar som Stål-Långben idag 2018? Jo, det är så klart, hade han funnits här och nu, hade han säkert fått skäll av Gudrun Schyman. "FI-tusan för Gudrun Schyman!"
Torsdagen den 28 september 1967
Varje torsdag i många år köpte jag troget min Kalle Anka-tidning. Den här dagen, den 28 september utgjorde inget undantag. Samma vecka, tisdagen den 26 september, fyllde jag 10 år. Jag gick i klass 3B i Sörbyskolan i Hortlax.
Torsdagen den 10 juli 1969
Vi har övernattat i en liten by, jag vet ej vad den heter. Igår varvi över till Norge. Faster Elsa, mamma, pappa och jag. Vi tog ett kort vid gränsen. Där vi nu har övernattat är det bara 6 km till norska gränsen. Hade fara denna väg men vi slutade ut det. Skall istället fara till Gäddede vid tullen och sedan fara mot Norge. Farbror John (Risberg) har lite krångel med sin bil. Han vill inte fara den lilla skogsvägen till Norge. Om bilen kanske skulle gå sönder mitt i skogen så finns väl inte där någon verkstad.
Han skall visst reparera bilen i Gäddede. Vi skall köra E6:an i Norge. Imorgon fredag är vi kanske i Östersund. Vi beräknas vara hemma måndag eller tisdag. Jag väntar nu bara att vi skall fara. Klockan är då jag skriver detta tio i nio. Vi måste tyvärr avbryta resan för farmor har blivit sjuk och ligger nu på lasarettet
Fredag den 11 juli 1969
Det är inte så allvarligt med farmor så vi behöver ej fara hem så fort. Farbror John fick hämta sin bil i dag från verkstan. Nu far vi från Gäddede. Vi har övernattat hos Hans Carlsson i Gäddede. Mamma, pappa och jag har ringt hem til lGerd. I natt skall vi ligga på vandrarhem. Klockan är nu tio i fem. Vi skall ju ligga på vandrarhe1m i Dorotea.
Lördagen den 12 juli 1969
Klockan är halv nio då vi lämnar Hoting där vi övernattade. Vi är nu på väg till Dorotea.
------------------------------------
Detta skrev jag i en anteckningsbok med gröna pärmar, som finns kvar än i dag, för 49 år sedan. Vi som var med: John, Maj-Gerd och Roger Lindqvist, John och Emmy Risberg samt Ivan och Elsa Lundmark. Emmy och Elsa var mina fastrar, syskon till min far. En kväll när vi hade inkvarterat oss på ett ställe, så ställde jag den här frågan till min faster Emmy: "Vem tycker du mer om, min pappa eller farbror John?". Svaret blev: "Jag tycker mycket om din pappa, men jag tycker nog om farbror John litegrann mer".
Jag var 11 år då jag skrev detta. Skulle fylla 12 i september.
Ambulansen som försvann
Som barn hade jag en sån här leksaksbil, jag brukade använda den ute i min sandlåda. Jag byggde vägar med mina kompisar, vi körde med våra bilar. Så en dag så var den borta. Min far hade gett bort den till en liten kille i grannskapet. Jag hade visserligen slutat leka med mina leksaksbilar, det var just därför som pappa gav bort den. Skulle varit kul att ha den kvar.
Bilutflykt - 1964
På bilutflykt sommaren 1964. Här har vi hamnat i Långträsk där vi tar oss en paus i sommarvärmen. Vid bordet sitter fr v min farbror Åke, min pappa John, min mamma Maj-Gerd och lilla jag med en flaska Merry i handen. På bordet står Åkes vita transistor. Det är Dagmar, Åkes särbo som tar bilden med sin lådkamera. Min fars blå VW skymtar fram i bakgrunden. Dagmars gula Skoda finns utanför bilden. Jag är inte säker, men det kan även tänkas att min pappas äldre bror Sven med hustrun Elma också följde med den här dagen. Jag tycks se bakdelen av en Opel Rekord i vänster bildkant. Sven hade en Opel Rekord.
Barndomsminnen
Ur samlingarna...
Jag började intressera mig för gamla saker redan i 11-12-årsåldern. Och på den vägen är det. Mitt första inköp var sommaren 1969 i en antikhandel i Vilhelmina. Jag köpte en gammal bibel för tio kronor. Bibeln var i häften, alltså inte ihopbunden. Min far frågade om jag verkligen ville ha den, och svarat blev JA! Den finns kvar än i denna dag i mina samlingar. Illustrationerna var gjorda av den franske tecknaren Gustaf Doré (1832-1883). Jag gillade hans teckningar, som jag kunde sitta i timmar och beundra. Mest tagen och berörd blev jag av hans illustration av Johannes döparens avhuggna huvud på ett fat. I vuxen ålder så köpte jag en biografi över honom.
Kalle Anka /1966
Brevlåda
Teckning: Roger Lindqvist, 8 år, klass 1 Sörbyskolan, Hortlax, 1965.
Onsdag den 19/6 1968
I går hittade jag en liten flugsnappare en unge. Den hade visst skadats av en hagelskur jag och Henning skulle lära den fluga. Henning gav fågeln maskar med den ville inta ha. Den kunde flyga 10 meter ungefär. Han satt i min hand. Jag skulle ge den en mask men masken kröp in i pälsen på fågeln som tur var fick jag bort den. I morse när jag kom dit sov den. Min mamma gick först dit då sov den men när jag och Robert kom dit då var den död. Vi grävde ner den det var en svart och vit flugsnappare.
---------------------------------------------------------------
Robert, som jag nämner i historien är min kusin, Robert Nilsson. Henning som också finns med var min systers kille, Henning Höglund.
Lördagen den 8/6 1968
I dag har vi haft examen det var roligt att få slippa den där skolan. Nästa år börjar jag femte. Jag får ha kantor Sundén i två år till. Prästen Curt Carlsson predikade i kyrkan om skolan och framtiden han predikade också om livet. Han sa att han vet hur det var när det var svårt och glädje. Curt Carlsson är vår nya komunister eller präst. Han verkar vara mycke snäll. Min mamma har gått i skola tillsammans med prästens hustru hon heter Signe Karlsson. Magister Ove Gad får vi inte ha nästa år alltså i femman. Vi får istället ha Åke Fredriksson tror jag att han heter.
Men han sätter betyg på våra teckningar Ove Gad. Magister Ove Gad får vi igen i sexan. Följande lärare har jag haft: Teckningslärare OVE GAD, Slöjdlärare Gottfrid Marklund, Engelska läraren Mårten Segerstedt vi fick ha en vikarie istället för Mårten Segerstedt för han startade terminen och vikarien heter Barbro Eliasson, Geografi läraren han som lär oss om djur Erling Markström han är jättesnäll, OVE GAD ÄR också SNÄLL MÅRTEN SEGERSTEDT Gottfrid Marklund är också snälla. Gymnastikläraren Sten Lindberg. En dag fick vi ha Agne Mertner i stället för vår buttra lärare Gunnar Sundén.
I bland är han snäll i bland arg och tvär men oftast är han arg. Jag fick en 3:a i teckning men Magister Gad sade att jag hade stora chanser att få en fyra elle femma i teckning.
----------------------------------------------------------------
Jag skriver av texten rakt upp å ner, så både stavfelen och andra konstigheter finns med.
Roger 2018.
Söndagen den 9/6 1968
I dag har vi varit ute och kört bil. Mamma Pappa och jag har varit vid en gammal spöklik kvarn pappa sade att kvarnen var 75-100 år gammal det var vackert där. Vi körde uppåt Holmträsk Nybyn Fällträsk och Ersnäs. Vi kom hem kring halv sju. Då vi kom hem såg vi på ett tv program som hette "Gösta Berhards saga" tant Astrid berättar och visar bilder medan ni somnar. Så löd det alltså. I kväll var det åska det blixtrade till några gånger och mullrade. Faster Aina och Farbror Gunnar har nyss gått hem. Bo har också varit här. Nu sitter jag här och skriver pappa tittar på tv:s sportspegeln ett ord ur programmet Ingvar svahn får bollen efter en högerhörna det sa komentatorn just nu, det är fotboll på tv. Bengt Bedrup talar just nu "Malmö FF i toppen". Boden Sundsvall 1-1. Brynäs Sirius 1-4. Malmö FF i toppen sade Bengt Bedrup nu. Boden Sundsvall o.s.v. visade de en plansch. Dag Pettersson just nu på tv rallyförare kungsloppet 1968.
Roger
Söndag 16 juni 1968
I dag har jag varit på Skogs nöjesfält. Det var ganska roligt. Jag såg på Mr Swing eller Djävulen i den röda slängkappan. Han utförde ett nummer där han slukade eld och brände sej på armar och ben. Han drack bensin sedan tog han elden brevid munnen och blåste eld ur munnen så det flammade upp i hela salongen. FAKIR SHOW STOD DET OCKSÅ.
Han tog flaskor i handen och slog sönder dem han skar sej också. Det var två negerflickor också där de dansade en ormtjuserska en striptease.. Negerflickorna hjälpte Mr Swing. En neger flicka fick gå in i sin egen likkista han drog en kätting kring hennes hals och stängde in henne i kistan sedan stack han svärd rätt igenom kistan. Till sist la han sej på glas han sa: om en liten glasbit tränger in i ryggmärgen och ryggkotorna så skulle han bli lam för hela livet. Han lade sej på glaset sen bad han en av negerflickorna att hoppa på magen flera gånger han skrek till då hon hoppade. Han hade nyligen kommit hem från JAPAN turné. Mr Swing har varit med i tv programmet BOMBI BITT jag har sett honom i Sikfors en gång förut. Jag gick och sköt vid de stånd med ett gevär. Jag köpte också en glass.
R. L. -68
------------------------------------------------------------------------------
Jag var ännu inte fyllda 11 år då jag skrev den här lilla berättelsen, i min anteckningsbok med de svarta pärmarna. Tydligen så gjorde "Mr Swing" ett stort och djupt intryck på lilla mig den här junidagen. Att jag även berättade om "striptease" som den 10-åring jag ännu var, kanske låter lite suspekt, men det var nog ingen direkt "naken-chock" som jag bjöds på. Jag kan lugna bloggläsaren med att mina föräldrar också var med på ett hörn.
R. L. -18 (50 år senare).
STOPP!
Teckning: Roger Lindqvist, 9 år. Sörbyskolan, Hortlax, 1966.
Teckning: Roger Lindqvist klass 2 /1966
En teckning föreställande en ambulans som kommer till lasarettet, och där de två sjukvårdarna bär ut en patient på bår. Den här teckningen gjorde jag i klass 2 i Sörbyskolan i Hortlax året 1966. Jag tecknade mycket som barn. På vissa teckningar fanns det med en ambulans. Jag har tänkt på det där, och tror mig veta varför den där ambulansen fanns med. Min mamma blev sjuk ibland och då kom det en ambulans hem till oss för att hämta henne. Det var rätt så dramatiskt för ett litet barn att behöva uppleva. Om jag tänker lite till, så tror jag att detta var ett sätt för mig att bearbeta det som hände. I vuxen ålder så började jag att känna olust så fort jag hörde eller såg en utryckande ambulans.
I dag bekommer det mig inte så värst mycket, men när det var som allra värst, så var jag många gånger tvungen att ringa hem till familjen när jag såg en ambulans komma i hög fart, bara för att säkerställa mig om att allt var i sin ordning. Det var en obehagskänsla som kom över mig. Men som sagt, idag är det inte lika allvarligt.
Två blomurnor som väcker minnen
Sommaren 1972 kommer min moster Anny och hennes man Harry på besök. Paret Lundqvist bor i Skellefteå, sedan många år. Båda är gravt hörselskadade. Eftersom Anny och Harry inte har körkort, så har man för dagen en egen chaufför, han som är klädd i vit skjorta. Min far har sin röda tröja på sig, min mor sina blommiga sommarklänning. Det bjuds på fika vid det runda vita bordet. Bordet finns fortfarande kvar hemma hos en av sönerna.
Till höger ses en grön blomurna, där mamma har sina sommarblommor. Det finns två urnor målade i grönt. Min far brukade sätta färg på dem, ibland var de röda i bland gröna. När vi flyttade in sommaren 1982 målade jag dem grå.
Pga sin ålder så har urnornas färg flagnat med åren.
Under min barndom var urnorna röda. I mina tidiga tonår målade min far dem gröna. 1982 målade jag dem gråa. Häromdagen så försvann dem båda två till en ny ägare.
Sven Lindahl
Sven Lindahl, Aktuellt.
Sveriges Radio /1969
En vanlig syn i min barndoms svartvita TV.
