Midsommar 1973
Aftonbladet juni 1973.
---------------------------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen juni 1973.
- Enkel biljett till himlen -
banden tvärt klipptes av
svävade han ut i en för honom
helt ny, annorlunda och okänd värld.
"Äntligen fri", var den tanke som
genomkorsade hans huvud.
Äntligen befriad, från de livslånga
plågor, som tärt sönder hans kropp
alltsedan tidig ungdom.
De band som fjättrat honom så hårt,
i det levande livet, fanns där inte längre.
Långt bortom den kravtyngda värld
som varit hans hem i så många år,
fanns alltså detta, tänkte han.
Det paradoxala, var att han trots medvetandet
om sin död, aldrig känt sig så levande
som just nu, i detta ögonblick.
"Enkel resa, måste ju betyda ingen återvändo",
mumlade han tyst för sig själv.
"Jag har fått en enkel biljett till himlen",
var det sista som flög genom hans
medvetande, innan himlens portar öppnade
sig på vid gavel.
ROGER LINDQVIST, midsommardagen 2010.
- Midsommarnatt -
Midsommarnattshimmel över Piteälv.
--------------------------------------------------------------------------------
Foto: Roger Lindqvist.
Besöksrekord - igen!
Mvh Roger.
- Trevlig midsommar! -
Ha en underbar midsommar alla ni därute - men, snälla ni, kör försiktigt!
/Roger.
Emil Hagströms dikt är hämtad ur Piteå Tidningen den 24 juni 1955.
Midsommar 1955
Efter en vår som inte varit någon vår, och en försommar, som mera
haft en prägel av grön vinter än en nordiskt skir och varm försommar,
står vi, nästan överrumplade, inför det kalendariska faktum, att det
är midsommar. Men nu lovar meteorologerna att sommarvädret änt-
ligen skall komma - midsommarhelgen blir vändpunkten.
Midsommar - i detta ord ligger oändligt mycket av det som man vill
förbinda med det som är genuint och äkta häruppe i Norden. Den nor-
diska midsommarnatten har tacksamt o. skickligt utnyttjats som motiv
av diktare o. författare alltsedan vitterhet över huvud kom till.
Om inte midsommarhelgen räknas till de ur kyrklig synvinkel stora
helgerna, så är den dock en helg som mer än någon annan engager-
ar människorna. Man vill utnyttja och njuta av sommarljuset, som nu
under några dygn i riktmått flödar över våra nordiska nejder. Detta
förunderliga ljus ger inte bara växtligheten kraft att växa så att det
syns från dag till dag, utan det ger också ny livslust åt människorna
som en följd av en kall vinter och kulen vår nu mer än vanligt dom-
nade livsandar. Många av oss blir Rousseauner, vi söker oss ut i så
nära gemenskap med naturen som det är möjligt. Men många före-
drar - och detta sätt är lika traditionsenligt som det förra - att fira som-
marens stora helg vid nöjesarrangemang för att på så sätt ge luft åt
livsglädjen och fröjdas över att ljuset äntligen segrade över mörkret
och kölden.
Det är ungdomens prerogativ att få roa sig och glädjas. Denna midsom-
mar är nöjesarrangemangen häruppe liksom förr om åren många och
lockande. Kommunikationerna till och mellan dessa kommer att huvud-
sakligen ombesörjas av motorfordon. På vägarna kommer bilarna att
formligen trängas under de hektiska timmar, då uppmarschen till och
hemfärden från midsommarnöjena sker - man får i sammanhanget inte
glömma att antalet bilar enbart i våra orter är något tusental större än
förra midsommaren. En maning till iakttagande av största försiktighet i
den väntade stora midsommartrafiken är därför nu mera på sin plats än
någonsin tidigare. Bilen är en förtjusande sak, men kan den också bli far-
lig, om den inte omhänderhas på förståndigt sätt. Helgernas olyckskrönika
är en dyster historieskrivning för tidningarnas redaktioner.
Den berättar om meningslös död och om lemlästade människor. I många
fall tvingas man ställa frågan: Var detta nödvändigt? Svaret måste ofta bli
ett nej. Den och den olyckan hade inte behövt inträffa, om vederbörande
förare iakttagit de regler som varje bilförare sitt ansvar likmätigt är plik-
tig att iaktta i trafiken. Man får nämligen inte glömma att bilföraren har an-
svar, inte endast för sig själv och sina passagerare, utan också för alla and-
ra trafikanter på vägen. Låt därför midsommarhelgen 1955 gå till historien
som en helg då inga olyckor, som grumlar livsglädjen eller vållade sorg, in-
träffade.
---------Piteå Tidningen den 24 juni 1955------------------------------------------
Renault 8 årsmodell 1963
--------------------Piteå Tidningen den 17 maj 1963-----------------------
Älskade midsommar
En bild från den gamla badplatsen nere vid Höträsket i Hortlax. Här
badade vi som barn, ibland med kläderna på.
Ljuvliga bilder från en ljuvligt vacker plats.
På andra sidan Höträsket, ligger hockeyproffset Thomas Holmströms
hus. En gammal byggnad med anor från 1600-talet, även kallad
"Smäll"-gården. Under 1809 års krig, inkvarterades en mängd ryska
soldater i detta hus. Som minne av detta, så fanns i Smällgårdens
gömmor en äkta rysk tésamovar väl bevarad. Om denna sak hörde
jag berättas som barn. Inte förrän i vuxen ålder fick jag tillfälle att
beskåda den - på muséet i Piteå.
Man blir nästintill smått lyrisk, när man befinner sig i moders naturs
sköte. Jag önskar att jag även kunde förmedla alla underbara sommar-
dofter.
Den ståtliga Hortlaxkyrkan blickar ner över det sommarlandskap
som breder ut sig över den lilla norrbottniska byn.
På hemvägen fick jag en pratstund med denna häst. Han önskade mig
en glad midsommar. På frågan hur han skulle fira denna sommarhög-
tid, fick jag svaret: "Ja, vi springer på ängen upp och ner, jag och mina
kompisar. Sen när vi blir trötta, så vilar vi oss en stund. Käket ja, det
blir ju hö som vanligt, förstås. Gnägg, gnägg!"
Elof Ahrle med familj - 1955
"Elof Ahrle med familj - fem i en femetta, fem i en Volkswagen"
- VOLKSWAGEN - bilen för den lyckliga familjen
-------Bildtidningen SE den 9 september 1955----------
Ett stort tack, Thor G. Norås!
Med anledning av sångerskan Anna-Lena Löfgrens bortgång den 21 maj 2010, författade jag en hyllning till henne på denna blogg. Detta har nu uppmärksammats av författaren, journalisten, kompositören, forskaren och norrmannen, Thor G. Norås tillika en av männen bakom Anna-Lenas genombrottslåt "REGNIGA NATT". Thor G. Norås skrev originaltexten: "GRÅTENDE SKY", som kompositören Harald Pettersen satte musik till. Idag kom en hälsning från Thor G. Norås som lät så här:
"Tack snella du för at du hedrar Anna-Lena på det settet du gör. Om du går inn på mina hemmesiter vil du finna den riktiga teksten til Gråtende Sky som Anna-Lena sjöng i 1962. Teksten handlar om vad som hente efterat "My best friend stole my sweetheart from me" i songen "The Tennessee Waltz". När cowboyen var bliven ensomm och måste rida hem från dansen alena. Det er därför det heter i den norske teksten: "Jeg er ensom i igjen, med min hest, og min gråtende sky".
Dette visste Anna-Lena, men man måste se det originala coveret för at förstå at det her er en visa för barn och tonåringar i en fritidsklubb - context.
Med vänlig hälsning
Thor G."
Tack snälla Thor G. Norås, för den varma hälsningen. Och här kommer alltså den originaltext som Thor en gång skrev 1961, som våran egen Anna-Lena fick en stor hit 1962. För den svenska översättningen svarade Bo-Göran Edling.
GRÅTENDE SKY
Veien virker så lang
som en endlos gang
gjennom småskog og
vindblåste kratt
Snart vil fallende regn
slette ut hvert et tegn
etter oss to som
red her i natt
Å, GRÅTENDE SKY
å, jeg gråter, jeg gråter
på ny
Jeg har mistet min venn
jeg er ensom igjen
med min hest og min
GRÅTENDE SKY
Nå er allting forbi
for i kveld skiltes vi
jeg er ensom og grenselost
lei
Mon mitt hjerte får fred
når jeg tenker på det
at du aldri skal ri
med meg mer.
Tekst: Thor G. Norås
copyright 1961.
THOR G. NORÅS.
"Den blomstertid nu kommer..."
Så kom den då. Efter att ha varit länge på väg. Den efterlängtade
sommaren. Ja, idag ska den vara här. Enligt almanackan. Häggen
blommar när värmen bestämmer det. Säger de gamle. Jag hoppas
att blomningsvärmen till ett annat år beslutar sig lite tidigare...
MIDSOMMAR. Vilken klang, vilken doft i det ordet. Den blomstertid
nu kommer.....Ett par dagars avbrott för att möta sommaren. Om
det behövs? Alldeles säkert. Det är en bråd tid vi lever i. I såväl
stad som på landsbygd.
----Piteå Tidningen den 24 juni 1955--------------------------------------
Piteåungdomar i radioprogram
Fem glada ungdomar från Norrmalmsskolan kommer att under de
närmaste fyra söndagarna sjunga och spela i radions "Barnens halv-
timme". Från vänster ses Göran Wiking, Gunnar Sundström, Christina
Nilsson, Birgitta Enmark och Carina Westerlund. I bakgrunden musik-
läraren Curt Nilsson en av männen som håller i tåtarna.
I barnprogrammet "Barnens halvtimme" kommer fem ungdomar från Norrmalmsskolan i Piteå att sjunga och spela. Det var i början av året som Sveriges Radio tog kontakt med de unga eleverna och undrade om de hade lust att medverka i barnprogrammet. Det var inget att fundera över, tyckte de, så man hoppade på direkt. Med SR kom man överens omatt, under juni månads fem söndagar, medverka med sång och musik i Barnens halvtimme. Programmet går på söndagarna kl. 8:15 till 8:45. Ett program har man redan klarat av. Nu återstår fyra. Alla fem programmen har spelats in i förväg, så det är bara för de unga eleverna att slå sig till ro vid radion och lyssan på vad de åstadkommit.
Men det är inte bara barnen som sköter om alla arrangemang, innan det är klart för radiouppträdande. Musiklärarna Curt Nilsson, Sten Westling, Åke Jönsson och Ingemar Nilsson har också dragit sitt strå till stacken. Det är Curt Nilsson som har studerat in låtarna, som framförs med barnen. Ungdomar från Norrmalmsskolan har tidigare varit verksamma i Barnens halvtimme. Det var för två år sedan. Men man har även medverkat i regionalprogram för Norrbotten.
(Curt Nilsson var min första trumlärare, just vid den här tidpunkten. Sten Westling var musiklärare i Centralskolan i Hortlax, han var körledare för Hortlax skolans högstadiekör, där jag brukade hoppa in som trummis. Sten var basist och hade ett förflutet i Åke Jönssons orkester från Ångermanland). /Roger.
Piteå Tidningen den 7 juni 1969.
Körberg/Gärdestad - "Kika Digga Ding" - 1975
Kika Digga Ding, musikserien för mellanstadiet i radio och TV
sänds nu i repris. Första programmet - Vi gör musik - med
Tommy Körberg som programledare och Ted Gärdestad som
gäst i studion, sänds i skol-tv måndagen den 1 september kl.
10:35. Nyhet för året är att Kika Digga Ding också kommer på
sen eftermiddagstid i TV1. Och första programmet går den 9
september kl. 18:05.
I Kika Digga Ding medverkar bl. a. Ted Gärdestad, Ahmud Jarr, Janne
Schaffer, Abdo Grigoris Tzistoudis, Pete Seeger, Hoola Bandoola Band,
Visor & Bockfot, Harpo och programledaren Tommy Körberg. Husbandet
består av Lasse Olofsson, kapellmästare, Leif Jendermyr, Per Norlén och
Ulf Söderholm. Det är artister som talar barnens och ungdomens eget
musikspråk och stimulerar dem till eget musikutförande. Ted Gärdestad,
som medverkar i första Kika Digga Ding, - Vi gör musik - berättar bl. a.
hur han och brodern Kenneth brukar göra sånger. En av sångerna han
sjunger heter Kolapapperskung, som han gjorde i tioårs-åldern.
Veckan efter det att programmet sänts i skol-tv, medverkar samma art-
ister i radioprogrammet Pick-Up, måndag till torsdag kl. 18:30 i P3.
-----------Den 29 augusti 1975----------
Albyl
Vecko Journalen 1940.
Motormännens vägvisare år 1961/62
Dagens gubbe....
Dagens gubbe, en man med väldigt lite hår på sitt huvud, men ändå
lite hårkompensation under näsa och haka. Inte att förglömma polis-
ongerna.
Teckning: Roger Lindqvist.
Charlie Normans show - 1955
Medlemmar förutom Charlie: Anders Burman, Bengan Wittström,
Roffe Berg? Roffe Berg är jag inte säker på. Hasse Burman bördig
från Byske, spelade kontrabas med Charlie i många år. Karl-Axel
Källgren (tror jag) hette den trummis som var föregångare till Ronnie
Gardiner. Efter Hasse Burman kom Charlies son Lennie in som basist.
Målning
ROBERT målar om sitt och sambon Jannices hus. Hans käre far
(dvs jag) har försökt att vara honom behjälplig.
FÖRST grundmålning - sedan ännu en påstrykning innan den slutliga
färgen kommer på plats.
MÅNGA penseldrag innan allt är klart.
Huset gör som kameleonten; byter skepnad!
Foto: Roger Lindqvist.
USCH!
Prinsessbröllopet igår lockade många TV-tittare. Även jag, Elisabeth och Jannice (Robert vägrade) satt och kollade in "spektaklet". Personligen så är jag ingen rojalist. Tycker inte att sådant hör hemma i vår värld 2010. Det är väl så att vi lever i en demokrati? Där vi alla (hoppas jag) ska sträva efter en sådan rättvisa bl a mellan könen, och även en rättvis balans mellan alla oss levande på denna jord? Vad är då en monarki? Jo, en kvarleva från det gamla feodalsamhället, där penningens makt alltid gällde. Och där ordet demokrati inte ens fanns uppfunnet. Nu slutar jag mitt föredrag med att hoppas på bättre väder framgent.
Ha det så gott, oavsett om ni är monarkister eller medlem i den svenska republikanklubben, märk väl - alla är ni lika mycket värda!!
/Roger.
Båttillbehör - inför sommaren 1962
Piteå Tidningen den 11 maj 1962.