Roger Lindqvist

Änkefru Göta Jonsson från Svensbyn är 5-barnsmamma och
hoppas att efter kursen få arbete i hembyn.

Meningen var att denna kurs skulle mottaga 12 elever men man har bara tagit emot tio i första hand. Det gäller att få avsättning för det arbete, som de kvinnliga eleverna utför och fullt antal kan inte utbildas, förrän den manliga kursverksamheten har utökats. F.n.v utspisas ett 20-tal manliga kursdeltagare. Anläggningen i Storfors skall utökas även i den del som svarar för den manliga kursverksamheten. Det gäller maskin- och motorreparatörer och inalles skall elevantalet utökas till 72 manliga och 12 kvinnliga. Kurserna är avgiftsfria och eleverna får som vanligt omskolningsbidrag och även särskilda bidrag om de har försörjningsplikt av något slag t.ex. hemmavarande barn.

De flesta av de kvinnliga eleverna är frånskilda eller änkor, som skall omskolas. Åldern varierar mellan 19 och 45 år. Föreståndarinna och lärare är Anne Rothoff från Östersund, som tidigare varit internatlärarinna. Eleverna kommer i huvudsak från Piteåområdet men även från Luleå. Länsarbetsnämnden har uppfört en barack där köksavdelningen inrymmes. En fin maskinutrustning står till elevernas förfogande och de skall förutom matlagning utboldas i hemvård och tvätt. Önskemålet är att man skall få en egen tvättstuga i källarvåningen men i första hand skall kommunens tvättstuga användas. Förutom köksavdelningen inrymmer baracken en matsal där de manliga eleverna utspisas.

Den maskinella utrustningen är ännu inte fullständigt komplett men den skall utökas efterhand så att alla redskap och maskiner finns som är erforderliga i ett storhushåll. Eleverna är från det klientel som efter utbildningen måste placeras inom hemorten. De flesta har hemmavarande barn och de kan alltså inte arbetsplaceras på annan ort. En av eleverna är änkefru Göta Jonsson från Svensbyn. Hon är 5-barnsmamma och har nu tänkt att efter utbildningen få plats i hembygden. Hon har tidigare arbetat hemma i Svensbyn på barndaghemmet och åker hem varje dag efter kursavslutningen. För de elever som inte kan åka hem står en barackanläggning till förfogande.

Länsarbetsnämnden har tidigare en omfattande utbildning och omskolning av manliga, men det har varit sämre ställt med den kvinnliga utbildningen. Kurser för biträden i åldringsvård har pågått men den nya given med kurs för personal i storhushåll är anordnad för att få kontakt just med kvinnor som av en eller annan anledning står ensamma och inte har utbildning för något yrke tidigare.


Kursledaren Anne Rothoff instruerar yngste deltagaren 19-åriga
Alice Roslin, Hortlax.
---------------------------------------------------------------------------------
Norrbottens Kuriren den 5 april 1960.

PS. Göta Jonsson (1916-2008) var gift med min mormors bror Gideon
som avled 1957. /Roger.

Piteå Tidningen den 30 november 1961.

Vaknade upp i morse med den förvissningen att det var onsdag. Men ack vad jag bedrog mig. Inte förrän jag hälsade på hos min mamma, och damen från hemtjänsten sa att det var torsdag, då först förstod jag. Men snälla nån, vad hände med den där dagen igår då? Den som egentligen skulle ha varit tisdag? (i mina ögon alltså). Nu är jag i alla fall på det klara med att det är torsdag och absolut inget annat! Alltså är det fredag i morgon? Men om  det inte är fredag i morgon, utan torsdag, då är det ju ändå onsdag idag, heller hur? Alltså har jag nästan rätt? Och om nu min tanke är rätt, så verkar det precis som om en veckodag plötsligen har försvunnit.
Härmed slutar jag min utredning om vilken veckodag det är. Jag bestämmer helt enkelt att det är torsdag idag, för i morgon (om det är fredag) ska vi på kalas hos Norah.

Norra Västerbotten den 17 april 1958.

LEIF KRONLUND med radioorkestern - BRITT DAMBERG - SVEN "TUMBA" JOHANSSON - ANN-CATRINE och TONY - ANITA SÖDERBERG - THE ROCKIN COLLINS - SILVER SWAY - HALLINS ORKESTER (gammal dans) - WIVEX JÄTTENÖJESTIVOLI.




Leif Kronlund


Ruth Reesé


Sven "Tumba" Johansson


Ann-Catrine och Tony


Britt Damberg


Rockin Collins





FRI DANS PÅ NORRLANDS STÖRSTA DANSBANOR

FRI DANS på Norrlands största dansbanor. Tältstäderna Hawaii och
Tahiti, Norrlands mest besökta campingplatser, utan motsvarighet i
Norra Sverige. Idealet för friluftsälskaren. Ett folkliv och en bilpark
utan like. Enbart det är en upplevelse som gör midsommaren i Sik-
fors till årets sensation.


- Möt sommaren i Sikfors! - VÄLKOMNA!

Sikfors Skidklubb  -  Sikfors Skytteförening
----------------------------------------------------------------------------------

Norra Västerbotten den 16 juni 1959.

Bilden visar dels skolhuset under själva branden och vindsvåningen
efter det starka släckningsarbetet.

Folkskolan i Munksund eldhärjades tidigt på lördagsmorgonen,
det vill säga dagen före den nya höstterminens början. Vinds-
våningen blev i stort sett urbränd och de underliggande lokal-
iteter vattenskadades i så stor utsträckning att de åtta klasser,
som skulle ha undervisats i skolan fr.o. m. lördagen, nu måste
inrymmas i provisoriska lokaler i samhället. Skolbyggnaden har
i sommar snyggats upp in- och utvändigt och arbetena härmed
var just färdiga. Polisutredningen om branden har ännu inte av-
slutats. Skadorna genom eld och vatten uppskattas till cirka 75.
000 kronor.
-------------------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 29 augusti 1955.

Vad vore sommaren utan blåbärsbullar? Svar: ingenting! Alldeles strax stundar en sådan där händelse som faktiskt betyder väldigt mycket. Det är inte så mycket att orda om, egentligen. Står jag i färd att bestiga Mount Everest? Ska jag åka jorden runt på min gamla sparkstötting? Har jag vunnit  sju trilijarder kronor, på Bingolotto? Har min gamla blåa Volvo ännu en gång klarat besiktningen? Har jag fått anbud att spela på en välkänd jazzklubb i New York? Ska jag spela med Rolling Stones, på deras kommande världsturné eftersom Charlie Watts har ont i sin stortå? Skall jag efterträda Anders Lundin som allsångsledare på Skansen? Svar: Nej, nej, nej, nej, nej, och åter ett rungande NEJ!

Vad är det då som jag är i stånd att göra? Svar: Jag skall dricka en kopp kaffe, med en smarrig blåbärsbulle till! Nu var det sagt! God eftermiddag på er alla. Hoppas att även ni där ute någon gång i sommar, får känna hur ljuvligt det är med blåbärsbullar.

Tack och hej, leverpastej!
/Roger.

"KUL-I-JULI". Även denna sommar anordnades i Helsingborg "Kul-
i-juli". I tisdags var det stor final, då Svenne Hedlund och Eric Saade
uppträdde. Andra kända artister som uppträtt under åren är bl a:
Lotta Engberg, Sanna Nielsen, Danne Stråhed, Sten Nilsson, Lars Lönn-
dahl, Maja Gullstrand, Debbie Nilsson, Glenn Borgqvist, Hasse Andersson,
Monica Forsberg, Magnus Bäcklund, Jessica Andersson, Thomas Pettersson
och trumpetaren Magnus Johansson. Värden heter Olle Larsson, och den
sjungande värdinnan är ingen mindre än Christina Lindberg.

Pitebon, och förre Kjell-Bertils medlemmen Thomas Åström är husbandets
kapellmästare och pianist. Thomas medverkade i Dansbandskrampen, som
gick av stapeln den 27 mars i Folkets Hus i Piteå. På bilden ses Thomas sitt-
ande vid sitt piano. Inför en publik på c:a 6.000 personer.
------------------------------------------------------------------------------------
Bilden kommer från: www.carolinaolof.se

Hela Piteå stad är en stad i karnevalsstämmning. Redan igår gick startskottet för den årligen ständigt återkommande Piteå Dansar Och Ler (PDOL). Barnbarnet Norah åkte in till feststaden igårkväll, i sällskap med sin mamma och pappa, för att som hon själv sa: "Åka karusell, och äta godis!" Just nu har vi besök av en liten gubbe som heter Max. Han slocknade i sin barnvagn för en stund sedan. Pappa Robban och mamma Jannice "ska göra stan" ikväll. Ute har den svenska sommaren blommat ut för fullt. Visserligen är luften ganska så kvav, men tro nu inte att detta är ett utslag på ett klagande, långt därifrån. Jag älskar den svenska sommaren, trots dess ibland stora nyckfullhet.

Idag fick jag ett telefonsamtal från min gamle vän Harri. Han är ute på turné tillsammans med Sven-Eric Mörtsjö, känd sångare från jättepopulära dansbandet SVEN-ERICS från Hudiksvall.  De båda herrarna  befanns sig idag - tror jag - i Sundsvall. Harri berättade att turnén går vidare till bl a  Sveg  m fl platser. Så lycka till Harri och Sven-Eric på ert fortsatta musicerande.

Den kom in i våra liv någon gång i slutet av 1980-talet. Den införskaffades som leksak till våra småttingar, som verkade förtjusta över sin nya lekkamrat. Troget ställde den  upp, i vått och torrt. Aldrig ett klagande ljud, trots barnens hängande och klängande. Så plötsligt en dag tog allt slut. Barnen hade blivit stora, och den där snälla pålitliga lekkompisen behövdes inte mer. "Jojo, detta är tacken, efter all den tid som jag varit tillhanda, vår, sommar , vinter och höst".

Ja, ungefär något sådant måste den ha tänkt, där den stod bortglömd i ett hörn på vindan, med en vävande spindel som enda sällskap. Men så gick det några år. En vacker dag uppenbarade sig en liten ljuvlig tös som hette Norah. Hon pekade på den, och sa (på sitt babyspråk) "Vad är det där? Den där saken måste jag få leka med!" Hennes farfar (som inte talade babyspråk) sa till sitt barnbarn att "Jomenvisst! Det är ju klart att du ska leka med den där gunghästen! Vänta ett slag, så ska farfar plocka fram den!"

Sagt och gjort! Trots att åren farit ganska så hårdhänt fram, med den stackars kraken så tycktes jag höra ett glatt litet gnäggande när jag ställde den på vår gräsmatta. Nåja, jag konstaterade snabbt att den var väl inte den vackraste häst som jag sett. Ena örat var borta (var det därför den inte hörde när jag pratade med honom?), den en gång så långa vackra korpsvarta svansen var även den ett minne blott. Men barnbarnet älskade den luggslitna gunghästen. Ja, Norah ville t.o.m. ge den lite mat, för att den såg så mager och eländig ut.

Jag har även börjat umgås med tanken att boka en tid hos veterinären för att åtgärda örat och svansen. Tycker själv att det låter som en bra idé. Så härom dagen, kom jag plötsligt på mig själv med att nynna på en gammal slagdänga från 50-talet. Låten hette "Gamle Svarten" och sjöngs av Cacka Israelsson. Sent på kvällen, när ingen såg, gick jag så ut, satte mig i gräset, och sjöng den gamla melodin för honom. Den tittade med sina vackra hästögon på mig, och innan jag visste ordet av gav den upp ett fasligt gnäggande, som om den ville berätta att den uppskattade min sångstund. Eftersom den är döv på sitt vänstra öra, så lutade jag mig fram (mot det högra) och viskade; "Från och med nu, så döper jag dig till Gamle Svarten!"

Sagoberättare; ROGER LINDQVIST.


Gamle Svarten.


GAMLE SVARTEN

Gamle Svarten, kamrat på vida färden.
Gamle Svarten, den bästa här i världen.
När din vandringsfärd är över,
vänta gröna ängars klöver,
på dej min trogne gamle vän.

Trava på kamrat ty redan lyser månen vår färd,
trava på kamrat du vet att lönen mödan är värd.
På din säkra rygg du mej i natten bär
hem till henne som är för oss båda kär.
Trava på kamrat ty hon oss väntar vid hemmets härd.

Hovarna slå, muntert mot vägens sten,
vad gör det att jag är trött och timmen sen?
Hemåt det bär över berg och mo,
hem till stugan i dalens ro.
Och stjärnor lysa vägen, till vårt lilla bo.

Originalet hette "Old Faithful" och skrevs av M. Carr - H. Kennedy.
Den svenska texten skrevs av sångaren Sven-Olof Sandberg, som
även sjöng in den på platta. Men det var en annan herre - Cacka
Israelsson - som fick en s.k. dunderhit med den. Och så här ser
Cacka ut idag:


CACKA ISRAELSSON är idag 81 år fyllda. Men minns den här tiden
väldigt väl, när han reste land och rike runt till olika Folkets Parker
som sångidol. Cacka besökte även oss här i Piteå vid ett tillfälle. Det
var när han uppträdde på Öholma 1957.
-----------------------------------------------------------------------------
Fotot av Cacka har hämtats från: www.snabelposten.se
Fotot av Gamle Svarten: Roger Lindqvist.

Den loppmarknad som piteborna erbjuds varje lördag under sommaren i Badhusparken, har blivit en dundersuccé. Sommaren 1963 anordnade Lions Club en loppis på Piteås Gågata. En kanske inte alltför vanlig syn på den tiden.


Lion Club i Piteå fick en god start på den loppmarknad man anordnade
på Storgatan under pingstlördagen. Redan från första stund var det
gott om folk som valde och plockade bland alla de prylar som kommit
fram under den sista tidens vindsröjningar i staden. Köplusten verkade
vara god och speciellt tycktes man vara intresserad av gamla möbler.
Bland dessa fanns det också en hel del trevliga saker att köpa. Några
rariteter att tala om verkade det inte att finnas men däremot många an-
vändbara bruksföremål, däribland närmare en kubikmeter klädhängare.
Nettovinsten av marknaden blev c:a 4.000 kronor som går till klubbens
välgörande ändamål. En stor vinst var även att den festsmyckade Stor-
gatan blev ovanligt livlig under pingstlördagen.

Piteå Tidningen den 4 juni 1963.

På torsdagen öppnades lekskolorna i Piteå. Det var glada barn som
strålade samman i sandhögarna. I början var stämmningen litet tryckt
men efterhand släppte alla hämningar. Barbro och Robert verkar lite
avundsjuka för att lektanten Annbritt håller lilla Yvonne i knät.
---------------------------------------------------------------------------------

Piteå Tidningen den 16 juni 1962.

(Den lilla killen som sitter längst till höger, är min kusin Robert Nilsson.
Robban bor i huvudstaden sedan många år. Men är just nu hemma i
Piteå för att hälsa på. Ha en bra sommar Robban!)

PS! Men hörru Robert, hur var det nu - var du verkligen avundsjuk på
den där lilla Yvonne som fick sitta i lektantens knä? Heller hade PT fel?
Du kan väl slå mig en signal så vi får reda upp det här en gång för alla!

Mvh K.V.R = Kusin Vitamin Rogge!

Norrbottens Allehanda den 26 augusti 1931.

HELENA ENGMAN med rötterna i Hortlax (nu fick jag det sagt också)
slutade som nia i kulstötningsfinalen i Barcelona. Men ändå är jag imp-
onerad av denna duktiga pitetjej som lyckats ta sig så långt.

Foto: www.expressen.se

Den lilla byn Hemmingsmark, sörjer idag de tre omkomna olycksoffren från söndagens olycka i Bertnäs. Bönhuset har varit öppet för alla de som vill minnas och be en bön för de inblandade.
-Idag är det inte orden som är viktiga, utan det är att reflektera över det som hänt, säger Anna Andersson, komminister i Hortlax kyrka till Aftonbladet.
I Umeå ligger den lilla dottern svårt skadad. I torsdags firade hon sin 10-årsdag. Tre dagar därpå händer katastrofen. Tankarna går till de båda överlevande barnen, och alla runt omkring hoppas idag att de två syskonen skall kunna återförenas så småningom.

Dagen började med regn. När vi så småningom hamnade på Räkstigen i Piteå så hördes åskan börja mullra. Och det var inte bara den ljudliga närvaron av åskoväder, det bjöds även på en del blixtar också. Sedan hem på direkten - hade glömt dra ur alla kontakter till bl a TV:n och datorn. För hemska tanke, tänk om olyckan skulle vara framme och all denna värdefulla utrustning gick om intet. Faktiskt en sak som jag fick uppleva ute på sjukhemmet i Öjebyn, bland de sista åren som jag jobbade. Åskan ställde då till ett sådant elände i vår transportcentral att det tog oss flera veckor att få den fungerbar igen.

Lite senare kom den kvava värmen. Ryssvärme! Med andra ord. Åtminstone om man skall tro på väderleksrapporten som presenterades i förrgår. Har just kommit hem efter ett besök hos vår granne Gunvor. Det blev en liten pratstund, som det brukar bli nån gång då och då. Vi bor i ett lugnt och trevligt bostadsområde, med fina och trevliga grannar. Som jag verkligen uppskattar. Och detta är guld värt! Nog nu för denna gång. Nu väntar maten.

/Roger.