Dagboksanteckningar påsken 1973...
SKÄRTORSDAG 19 APRIL 1973
Klockan är kvart över 4 på torsdagseftermiddagen. Har just ätit fisklåda, min älsklingsrätt. Pappa har legat och sovit en stund. Men han gick ner för en stund sen. Mamma ligger i soffan och läser. Jag slutade skolan klockan 12 idag. Jag åt lunch sen så for jag hem. Det var meningen att vi skulle gå till klockan 20 i 4, men det blev ändrat.
Nu är vi lediga i 14 dar framöver. Vi börjar om den 2-3 maj. Sen är det inte länge innan jag slutar skolan för gott. Den 6 juni sticker jag. Då är det farväl för alltid från skolan. Jag ser inte fram emot det. Tvärtom.
LÅNGFREDAG 20 APRIL 1973 KLOCKAN 15.20
Jag sitter i mitt rum och skriver. Imorse när jag vaknade fick jag nära på en riktig chock. När jag drog upp min rullgardin lyste allting vitt därute. Det snöar. Långfredag, en sån trist dag, det är nästan så att man blir litegrann irriterad.
Mamma och pappa är därnere även dom tycker att den här dan verkar rätt så trist och långtråkig. Igår var Gerd och Henning hem för att låna ett strykjärn. Gerds hade gått sönder. Gerd fyller år nu på söndag den 22 april. Har tänkt åka in till stan i morgon för att köpa henne en present. Måste även förbi optikern Ulf Åström för att prova in nya glas och köpa nya glasögon. Som sagt en mycket lång dag idag.
Ärevördigaste Roger Lindqvist.
PÅSKAFTON 21 APRIL 1973
Ja, så var det påskafton. Det har snöat i natt. Så nu är det vitaste vitt ute. Mamma och pappa är nere i köket. Hade tänkt åka in till stan för att prova in nya glasögon men vi ska göra det nästa onsdag istället. Morsan trodde att stan skulle var full med folk i dag nu när det är påskafton.
Såg på Jan Lindblads naturfilm i går. Sen så bytte jag kanal till 2:an för att se på Nisse Ahlroth i "N.P Möller Fastighetsskötare" del. 5. Kikade även på en teater; "Inferno" en berättelse som handlade om August Strindberg med Per Oscarsson i huvudrollen. Oscarssons tolkning var helt förträfflig.
Sven ringde igår för att höra hur vi hade det. Morsan och farsan har åkt till Öjebyn i sällskap med Emmy och John Risberg. Dom skulle hälsa på hos Artur och Ragnhild i deras kyrkstuga.
På radion pratar Hasse Tellemar för fullt i "Ring så spelar vi".
Allra hejdundrigaste: Roger Lindqvist.
ANNANDAG PÅSK 23 APRIL 1973.
Klockan är 20 över åtta på förmiddan. Det är vackert ute idag. Solen skiner och det är härligt att leva.
Jag fick besök igår av en bekant som hade sin kompis med sig. Han ville höra mig spela trummor. Sagt och gjort. Väl däruppe i rummet så gjorde jag några "trumfigurer" vilket väckte deras intresse. När jag avslutat min trumkonsert fick jag följande utlåtande: "Jag har aldrig hört något så fantastiskt. Du spelar snart i Yngve Forssélls!". Jo, man tackar!
Hej, på återseende, Roger.
------------------------------------------------------
Klockan är kvart över 4 på torsdagseftermiddagen. Har just ätit fisklåda, min älsklingsrätt. Pappa har legat och sovit en stund. Men han gick ner för en stund sen. Mamma ligger i soffan och läser. Jag slutade skolan klockan 12 idag. Jag åt lunch sen så for jag hem. Det var meningen att vi skulle gå till klockan 20 i 4, men det blev ändrat.
Nu är vi lediga i 14 dar framöver. Vi börjar om den 2-3 maj. Sen är det inte länge innan jag slutar skolan för gott. Den 6 juni sticker jag. Då är det farväl för alltid från skolan. Jag ser inte fram emot det. Tvärtom.
LÅNGFREDAG 20 APRIL 1973 KLOCKAN 15.20
Jag sitter i mitt rum och skriver. Imorse när jag vaknade fick jag nära på en riktig chock. När jag drog upp min rullgardin lyste allting vitt därute. Det snöar. Långfredag, en sån trist dag, det är nästan så att man blir litegrann irriterad.
Mamma och pappa är därnere även dom tycker att den här dan verkar rätt så trist och långtråkig. Igår var Gerd och Henning hem för att låna ett strykjärn. Gerds hade gått sönder. Gerd fyller år nu på söndag den 22 april. Har tänkt åka in till stan i morgon för att köpa henne en present. Måste även förbi optikern Ulf Åström för att prova in nya glas och köpa nya glasögon. Som sagt en mycket lång dag idag.
Ärevördigaste Roger Lindqvist.
PÅSKAFTON 21 APRIL 1973
Ja, så var det påskafton. Det har snöat i natt. Så nu är det vitaste vitt ute. Mamma och pappa är nere i köket. Hade tänkt åka in till stan för att prova in nya glasögon men vi ska göra det nästa onsdag istället. Morsan trodde att stan skulle var full med folk i dag nu när det är påskafton.
Såg på Jan Lindblads naturfilm i går. Sen så bytte jag kanal till 2:an för att se på Nisse Ahlroth i "N.P Möller Fastighetsskötare" del. 5. Kikade även på en teater; "Inferno" en berättelse som handlade om August Strindberg med Per Oscarsson i huvudrollen. Oscarssons tolkning var helt förträfflig.
Sven ringde igår för att höra hur vi hade det. Morsan och farsan har åkt till Öjebyn i sällskap med Emmy och John Risberg. Dom skulle hälsa på hos Artur och Ragnhild i deras kyrkstuga.
På radion pratar Hasse Tellemar för fullt i "Ring så spelar vi".
Allra hejdundrigaste: Roger Lindqvist.
ANNANDAG PÅSK 23 APRIL 1973.
Klockan är 20 över åtta på förmiddan. Det är vackert ute idag. Solen skiner och det är härligt att leva.
Jag fick besök igår av en bekant som hade sin kompis med sig. Han ville höra mig spela trummor. Sagt och gjort. Väl däruppe i rummet så gjorde jag några "trumfigurer" vilket väckte deras intresse. När jag avslutat min trumkonsert fick jag följande utlåtande: "Jag har aldrig hört något så fantastiskt. Du spelar snart i Yngve Forssélls!". Jo, man tackar!
Hej, på återseende, Roger.
------------------------------------------------------
Påsken närmar sig...
När jag som barn firade påsk var det med målade ägg, påskris med färggranna utsmyckningar samt inte att förglömma påskgodiset som intog en hedersplats på det bord som min mamma dekorerat så fint. (Puh, det blev en alltför lång mening). I dag har vi också ställt fram diverse påsk-utsmyckning, men de målade äggen lyser med sin frånvaro. Påskägg fyllda med godis är nåt som våra barnbarn kommer att få. Och känner jag mig själv rätt, så kommer även jag att låta mig frestas av godsakerna.
När jag fortfarande var i tjänst, så brukade jag varje påsk få massor av påskäggsgodis av alla de snälla människor som jag servade inom landstinget. Ja, det var ingen hejd på presenterna. Från Läkarhuset Björnen i Piteå fanns en samling vackra damer som varje år gav mig en liten påskpresent i form av godis. Samma sak på Folktandvården i stan, där man även gav bort påskgodis för att visa sin uppskattning. Av flickorna på telefonväxeln på Piteå lasarett överröstes jag också av goa karameller och varma ord. Snacka om att man kände sig uppskattad. I influensatider brukade en av sköterskorna på Björnen ge mig en gratis vaccinspruta, en något annorlunda gåva att ge bort kan man tycka, men det var välbehövligt.
I dag mötte vi barnbarnet Max och hans mamma Jannice när vi handlade på ICA-butiken i Hortlax. Han satt i en sån där kundvagn som liknar en bil och verkade må som en riktig prins. Max har ett påskägg som ligger och väntar hos sin farmor och farfar så även prinsessan Norah. Påsken i år består i att träffa de nära och kära över en god bit mat. Och det om något är väl bland de absolut bästa man kan åstadkomma.
GLAD PÅSK PÅ ER ALLA!
Världshistoriens mest fotograferade bil
Det började som en helt vanlig dag, fredagen den 22 november 1963, på flygplatsen Love Field i Dallas, när presidentparet Kennedy anlände. Deras Limousine en Lincoln Continental Convertible var framkörd och klar. Tillsammans med guvenören John Connally med fru skulle man köra i kortege genom Texas. Det låg glädje och förväntan i luften bland de tusentals nyfikna människorna som samlats för att se president John F. Kennedy med fru Jacqueline. När bilkortegen så småningom svänger in på Dealey Plaza, omkring klockan 12.30, hörs ett par dova knallar. I baksätet på den svarta Lincoln av årsmodell 1961, kämpar presidenten för sitt liv. En kula har genomborrat hans hals, strax därpå sliter ytterligare en kula upp ett stort dödande sår i presidentens huvud. Skottet är direkt dödande. Klockan 13.00 dödsförklaras president John Fitzgerald Kennedy på Parkland Memorial Hospital i Dallas.
President John F. Kennedy med hustrun Jacqueline samt guvenörs-
paret John och Nellie Connally i den bil som klockan 12.30 lokal tid
utsattes för beskjutning på Dealey Plaza i centrala Dallas.
Presidentbilen efter attentatet den 22 november 1963.
Världshistoriens mest fotograferade bil: Lincoln Continental Convertible
-61:a. Vid attentatet i Dallas hade biltaket lyfts av.
Bilen fotograferad på Henry Ford Museum i Dearborn, Michigan.
-----------------------------------------------------------------------------
President John F. Kennedy med hustrun Jacqueline samt guvenörs-
paret John och Nellie Connally i den bil som klockan 12.30 lokal tid
utsattes för beskjutning på Dealey Plaza i centrala Dallas.
Presidentbilen efter attentatet den 22 november 1963.
Världshistoriens mest fotograferade bil: Lincoln Continental Convertible
-61:a. Vid attentatet i Dallas hade biltaket lyfts av.
Bilen fotograferad på Henry Ford Museum i Dearborn, Michigan.
-----------------------------------------------------------------------------
Ett år har gått...
Ett år har gått sedan Anders Jans, Kjell-Bertils och Lennes med Bitte spelade upp till dans i Folkets hus i Piteå. Meningen var att det hela skulle få en fortsättning efter den stora publikframgången. Men p.g.a. att två av banden inte hade möjlighet så är detta koncept satt på framtiden. Tillställningen gick under namnet "Dansbandskrampen" (en liten efterrapning av SVT:s Dansbandskampen). Vi får väl se vad som händer längre fram. För visst vore det roligt att återigen få damma av sina instrument för att låta tonerna ljuda.
KJELL-BERTILS i replokalen inför sin medverkan i "Dansbandskrampen"
den 27 mars 2010. Gubbarna från vänster till höger: Roger Lindqvist,
Tomas Åström, Robert Öberg, Kjell Andersson samt Tomas Eriksson.
------------------------------------------------------------------------
KJELL-BERTILS i replokalen inför sin medverkan i "Dansbandskrampen"
den 27 mars 2010. Gubbarna från vänster till höger: Roger Lindqvist,
Tomas Åström, Robert Öberg, Kjell Andersson samt Tomas Eriksson.
------------------------------------------------------------------------
En dag fylld av liv
En dag fylld av vår
En dag fylld av sol
En dag fylld av liv
En dag fylld av varm
gemenskap
En dag fylld av
barnbarnens snoriga
näsor
En dag som alla andra
En dag av förväntan
av vad som komma skall...
-----------------------------
Roger Lindqvist.
En dag fylld av sol
En dag fylld av liv
En dag fylld av varm
gemenskap
En dag fylld av
barnbarnens snoriga
näsor
En dag som alla andra
En dag av förväntan
av vad som komma skall...
-----------------------------
Roger Lindqvist.
Grattis Tomas Tranströmer!
En av vårt lands mest respekterade poeter, Tomas Tranströmer, fyller 80 år den 15 april. Tranströmer är inte endast poet, han är en ypperlig pianist också. I början av 1990-talet drabbades Tomas Tranströmer av en stroke vilket gjorde honom delvis förlamad. Stroken kostade honom även språket. Ett hemskt öde kan man tycka, för en person vars hela tillvaro alltid kretsat kring ord- och ordens betydelse. Nu när har han uppnått de åttio passar jag på att utbringa ett fyrfaldigt leve för jubilaren.
Tomas Tranströmer - gudomlig poet och en ordets bärare. Fyller
80-år den 15 april.
-------------------------------------------------------------------
Bild: www.dn.se
Tomas Tranströmer - gudomlig poet och en ordets bärare. Fyller
80-år den 15 april.
-------------------------------------------------------------------
Bild: www.dn.se
Tio i topp / Kvällstoppen - oktober 1970
--------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Lördagen den 9 oktober 1970.
Pop - den nya sångflugan - 1959
"The Q-Brothers", Bosse och Hasse.
Sångstilarna och favoriterna växlar hastigt numera - för dagen skall det inte vara rock eller skiffle utan pop (uttalas popp). Det är ett mellanting av rock och skiffle med tvåstämmig sång. Den nya flugan lanserades av Everly Brothers i USA och här i Sverige är det "The Q-Brothers", som gjort pop populär.
The Q-Brothers är två Råsundagrabbar och bröder även privat. De heter Quidig i efternamn och är 18 och 16 år gamla. Bosse heter den äldste och han hade klinkat på gitarr 4-5 år, då den stora skiffleflugan kom till Sverige hösten 1957. Tillsammans med några andra intresserade Råsunda-grabbar bildade han "Chilos Skiffle Group" (kapellmästare var 17-årige Karl-Gunnar Kjellén). De blev hastigt mycket populära i Stockholm och efter radio- och TV-engagemanget blev de 5 ungdomarna snart eftersökta som folkparksartister landet runt.
16-årige brodern Hasse tyckte det där med sång och skiffle verkade roligt och bildade redan för något år sedan sitt eget skiffleband. I höstas blev han medlem i Chilos Skiffle Group och då den nya popstilen skulle lanseras i Timmen Tumba i radio den 9 januari utsågs bröderna Quiding som solister.
--------------------------------------------------------------------------------------
NORRA-VÄSTERBOTTEN ¤ Den 13 februari 1959.
Rockfolket med Leif "Burken" Björklund - 1973
ROCKFOLKET uppträdde landet runt i en fartfylld och bejublad show under 1970-talet. Den 8 februari 1973 spelades LP:n "Första repetitionen" in i KMH i Stockholm på skivmärket Polydor. Medlemmarna som ingick var dessa:
¤ Leif "Burken" Björklund
¤ Bertil Bertilsson
¤ Sigge Ernst
¤ Per-Arne Eklund
¤ Rock-Ragge
¤ Åke Larsén
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
Av de uppräknade medlemmarna finns idag endast två kvar i livet, Åke Larsén och Per-Arne Eklund. De övriga är avlidna.
¤ Leif "Burken" Björklund (1943-2011)
¤ Bertil Bertilsson (1940-2003)
¤ Sigge Ernst (1940-2010)
¤ Rock-Ragge (1938-2011)
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
På ett orkesterforum i mitten av 90-talet fick jag möjlighet att träffa Bertil Bertilsson. Jag spelade trummor i dansbandet OPUS från Piteå och Bertil Bertilsson var presentatör under kvällen. Maken till snabbpratare får man sannerligen leta efter. Möjligen då Clabbe af Geijerstam som hade likadant väloljat munläder...
ROCKFOLKET samt deras respektive autografer.
.........................................................................................
¤ Leif "Burken" Björklund
¤ Bertil Bertilsson
¤ Sigge Ernst
¤ Per-Arne Eklund
¤ Rock-Ragge
¤ Åke Larsén
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
Av de uppräknade medlemmarna finns idag endast två kvar i livet, Åke Larsén och Per-Arne Eklund. De övriga är avlidna.
¤ Leif "Burken" Björklund (1943-2011)
¤ Bertil Bertilsson (1940-2003)
¤ Sigge Ernst (1940-2010)
¤ Rock-Ragge (1938-2011)
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
På ett orkesterforum i mitten av 90-talet fick jag möjlighet att träffa Bertil Bertilsson. Jag spelade trummor i dansbandet OPUS från Piteå och Bertil Bertilsson var presentatör under kvällen. Maken till snabbpratare får man sannerligen leta efter. Möjligen då Clabbe af Geijerstam som hade likadant väloljat munläder...
ROCKFOLKET samt deras respektive autografer.
.........................................................................................
Leif "Burken" Björklund har avlidit
Artisten och sångaren Leif "Burken" Björklund har avlidit, 68 år gammal.
Det är endast fem dagar sedan vi nåddes av beskedet att "Burkens"
kollega, "Rock-Ragge" gått bort. De båda turnerade tillsamman under
70-talet med Rockfolket, vars stora hit "Hey Baberiba" låg på Svensk-
toppen 1972/73. Det börjar på allvar att tunnas ut i "rock-leden". Den
10 juni 2010 avled rocksångerskan "Rock-Olga". Av den gamla stammen
är det snart bara Little-Gerhard som fortfarande håller "rock-fanan" högt.
------------------------------------------------------------------------
Bild: www.sydsvenskan.se
Kommentarer?
Jag misstänker att funktionen för att kommentera mina blogginlägg är satt ur funktion? Åtmistone är det den slutsats jag drar efter den mycket, mycket dåliga responsen, trots mina (ibland) många och långa inlägg. Besökssiffrorna vittnar om en annan sak, nämligen den att det finns många därute som läser...
PS. Det går även bra att skicka röksignaler!
/Roger.
PS. Det går även bra att skicka röksignaler!
/Roger.
"För när storfiskar´n talar om..."
Mitt förhållande till fisk har alltid varit en smula ambivalent. Om detta har jag tidigare berättat. En gång fick jag ett kastspö av min far. Men det slutade i total katastrof. (Även det har jag berättat om - men jag kör en repris...). Vid ett besök hos kusinerna i Gällivare så hamnade vi så småningom i deras sommarstuga. Kusinernas pappa, Olle, var en duktig fiskare, så var det även med min svåger Henning. Jag ville ju inte vara ett dugg sämre. Men när myggplågan blev som värst, och rullen hade trasslat till sig så fattade jag ett snabbt beslut: jag kastade bort skiten! Hela fiskespöt hamnade i den närbelägna skogen. Just i den stunden fick mitt liv som fiskare ett abrupt slut. Och till saken hör att jag aldrig har ångrat den där ödesdigra sommardagen i Avvakko, 1968.
Som ett bevis för att jag talar sanning, har jag hittat ett foto, som tyvärr är en aning suddigt, men jag visar det ändå. Fotot togs antagligen på resan till Gällivare, strax före "fiskspökatastrofen".
-För när storfiskar´n talar om hur stora fiskar han får, då räcker
armarna inte till..." Ja, mitt liv som fiskare blev av det kortare slaget.
Men här står jag i alla fall med mitt kastspö, som jag fick av min far,
som inte heller var någon fiskare. Däremot är en av sönerna (Robert)
en inbiten fiskare.
Som ett bevis för att jag talar sanning, har jag hittat ett foto, som tyvärr är en aning suddigt, men jag visar det ändå. Fotot togs antagligen på resan till Gällivare, strax före "fiskspökatastrofen".
-För när storfiskar´n talar om hur stora fiskar han får, då räcker
armarna inte till..." Ja, mitt liv som fiskare blev av det kortare slaget.
Men här står jag i alla fall med mitt kastspö, som jag fick av min far,
som inte heller var någon fiskare. Däremot är en av sönerna (Robert)
en inbiten fiskare.
Vårpromenader och bromsbelägg...
Vid frukosten i morse kastade jag en blick på tempmätaren som visade 10 plus grader. Efter frukosten tog jag en promenad i det härliga vårvädret. När jag kom hem igen ville även hustrun ut för att njuta av den härligt sköna vår söndagen. Detta föranledde promenad nummer 2.
Senare på dagen åkte jag till Robert för att byta bromsbelägg på Volvon. Robban åtgärdade även en trasig upphängning på avgassystemet, som han helt enkelt svetsade fast. Eftersom jag själv inte har det ringaste intresse av att skruva i bilar, så måste jag säga: Tack gode Gud för händiga söner!!!
-----------------------
Roger.
Rock-Ragge är död
ROCK-RAGGE eller Ragnar Nygren som var hans riktiga namn, har
avlidit i cancer, 72 år gammal. Rock-Ragge fick sitt genombrott 1957.
Han var under 1970-talet en av medlemmarna i Rockfolket med Leif
"Burken" Björklund. Det sistlidna året brottades Rock-Ragge mot sin
cancer som till slut också tog hans liv.
------------------------------------------------------------
Bild: www.expressen.se
Uppe på bergets topp
Somliga har i ord och bild berättat om heroiska bergsbestigningar. Inte minst vår egen Göran Kropp som en gång besteg Mount Everest utan syrgas. När han väl kommit ner på landbacken, ja då tog han sin cykel och åkte hem igen. Ungefär något liknande gjorde Norah och hennes farfar i dag. Eftersom hon endast skulle stanna hos sin farmor och farfar i några timmar, så hann vi inte ta cykeln till Everest. Och i och med detta så besteg vi heller inte det berg som är ett måste för varje sann hjälte och hjältinna.
Nöden har ingen lag. Därför siktade vi in oss på en av de snöhögar som pappa Ante skottat upp på tomten. Norah visade tydligt att hon var beredd att göra denna vådliga utflykt upp under himlens tak med sin farfar Roger. Sagt och gjort. Vi tog varandra i händerna, sen så började uppstigningen. Efter några futtiga sekunder stod vi så där på snöbergets absolut högsta topp och blickade ut över nejden. Vi såg med stolthet på varandra. Äntligen hade vi nått våra drömmars mål. Nu var det bara den svenska flaggan som saknades. För som ni vet brukar varje sann bergsbestigare placera sitt lands fana på bergets topp när man kommit fram.
Men eftersom farfars stora nio-meters flaggstång stod alldeles bredvid snöhögen, så fick den fungera som vår gemensamma symbol. När vi stått en stund och beundrat utsikten var det så dags för nedfärd. Tilläggas kan också, att varken Norah eller hennes farfar använde sig av syrgasapparat.
Som belöning fick vi stekt palt av farmor när vi kom in.
--------------------------------------------------------------
Bergsbestigarna Norah & Farfar.
Nöden har ingen lag. Därför siktade vi in oss på en av de snöhögar som pappa Ante skottat upp på tomten. Norah visade tydligt att hon var beredd att göra denna vådliga utflykt upp under himlens tak med sin farfar Roger. Sagt och gjort. Vi tog varandra i händerna, sen så började uppstigningen. Efter några futtiga sekunder stod vi så där på snöbergets absolut högsta topp och blickade ut över nejden. Vi såg med stolthet på varandra. Äntligen hade vi nått våra drömmars mål. Nu var det bara den svenska flaggan som saknades. För som ni vet brukar varje sann bergsbestigare placera sitt lands fana på bergets topp när man kommit fram.
Men eftersom farfars stora nio-meters flaggstång stod alldeles bredvid snöhögen, så fick den fungera som vår gemensamma symbol. När vi stått en stund och beundrat utsikten var det så dags för nedfärd. Tilläggas kan också, att varken Norah eller hennes farfar använde sig av syrgasapparat.
Som belöning fick vi stekt palt av farmor när vi kom in.
--------------------------------------------------------------
Bergsbestigarna Norah & Farfar.
Ursäkta, men...
...i dag är det vår igen. Har promenerat jag och hustrun. Men när vi gått en bit så upptäckte vi att vi hade sällskap på vägen. Sessan! Det händer ibland att nån av katterna gärna vill följa med på våra promenader. Och precis som en liten hund går de bredvid oss. För det mesta är det kattgubben Pelle som brukar göra oss sällskap, men i dag var det som sagt hans storasyster. När vi kommer ut på den större vägen känns det inte så värst bra med kattsällskapet. Till slut tog jag upp henne för att prata trafikregler, vägvett m.m. Tyvärr så skakade hon bara på huvudet, hon begrep absolut ingenting. Då tog jag resolut upp henne, gick en bit tillbaka, men innan jag visste ordet av lyckades hon tråckla sig ur min famn. Hon satte sig på vägen, tittade på mig precis som om hon ville ha en förklaring angående sin husses konstiga agerande.
Nåväl, färden fortsatte utan våran Sessan. Och har hon inte kommit hem ikväll, så sitter hon säkert kvar på vägen i djupa funderingar?
/Roger Lindqvist, kattskötare.
Nåväl, färden fortsatte utan våran Sessan. Och har hon inte kommit hem ikväll, så sitter hon säkert kvar på vägen i djupa funderingar?
/Roger Lindqvist, kattskötare.
Leif GW & Hans Holmér - undviker varandra...
.......................................................................
AFTONBLADET ¤ Den 14 april 1986.
Boris Karloff - "Frankensteins Monster"
- JAG HADE DÖTT AV SVÄLT OM INTE MONSTRET KOMMIT TILL
BORIS KARLOFF, en vänlig piprökande engelsman, blev för all värl-
dens biopublik Monstret i många Frankenstein-filmer.
Boris Karloff var en duktig skådespelare. Med sina skräckroller blev han en legend. Gång på gång går någon av hans "Monsterfilmer" i repris till nya publikgenerationers förtjusning.
Känner ni igen honom - Frankensteins Monster? Än en gång har han via TV fyllt oss med skräckblandad förtjusning. Monstret har haft många både företrädare och efterföljare på vita duken. Men ingen har gestaltat rollen så som den engelsk-amerikanske skådespelaren Boris Karloff. Han gjorde figuren klassisk och evig i dessa filmer från 1930-talet.
Boris Karloff var född år 1887 och hette egentligen William Henry Pratt. Det fanns ingenting av monster över honom privat.
- Hans sömniga, genomträngande ögon och den bestämda rösten var det charmigaste hos honom berättade hans fru i en intervju för flera år sedan. Visst darrade jag lite inför honom första gången vi möttes - men det vat knappast av skräck!
Boris Karloff var i vardagslag en lugn, verserad gentleman. Som alla andra engelsmän drack han sitt eftermiddagsté, pysslade i trädgården och spelade cricket. En duktig skådespelare som specialiserade sig på skräckroller. Eftervärlden kommer alltid att minnas honom som Monstret.
- Om Monstret inte hade kommit till, hade jag dött av svält och livsleda. Därför är jag tacksam över det förbannade Monstert! sade han strax innan han dog 1969.
Boris Karloff var sannerligen vad man kunde kalla en fackman i sin genre. Ingen kunde väl bättre än han veta hur man skrämmer livet ur folk! Men egentligen tyckte inte Boris Karloff själv att det handlade om skräck.
- Skräck är något helt annat. Skräck, det är människan själv, den enda levande varelsen på jorden som har ihjäl sina bröder. Se på djuren, de dödar för att få föda! Sedan är de nöjda och mätta. Men människan...
Efter tre Frankensteinfilmer var Boris Karloff trött på att spela Monster. Det som definitivt fick honom att sluta var en händelse i Bretagne, Frankrike.
- Jag hade kört vilse med bilen, berättade han. Men plötsligt kom där en pojke på vägen. Jag vevade ner vindrutan för att be om hjälp. Men innan jag hann öppna munnen skrek han "Monstret!" och föll ner avsvimmad. Då bestämde jag mig för att det fick vara nog!
Boris Karloff som Monstret i filmen Frankensteins brud
från 1935.
Boris Karloffs sista vilorum.
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
HÄNT I VECKAN ¤ Den 19 juli 1982.
Samt bilder från: www.thanatophobialanch.com / www.allposters.com
BORIS KARLOFF, en vänlig piprökande engelsman, blev för all värl-
dens biopublik Monstret i många Frankenstein-filmer.
Boris Karloff var en duktig skådespelare. Med sina skräckroller blev han en legend. Gång på gång går någon av hans "Monsterfilmer" i repris till nya publikgenerationers förtjusning.
Känner ni igen honom - Frankensteins Monster? Än en gång har han via TV fyllt oss med skräckblandad förtjusning. Monstret har haft många både företrädare och efterföljare på vita duken. Men ingen har gestaltat rollen så som den engelsk-amerikanske skådespelaren Boris Karloff. Han gjorde figuren klassisk och evig i dessa filmer från 1930-talet.
Boris Karloff var född år 1887 och hette egentligen William Henry Pratt. Det fanns ingenting av monster över honom privat.
- Hans sömniga, genomträngande ögon och den bestämda rösten var det charmigaste hos honom berättade hans fru i en intervju för flera år sedan. Visst darrade jag lite inför honom första gången vi möttes - men det vat knappast av skräck!
Boris Karloff var i vardagslag en lugn, verserad gentleman. Som alla andra engelsmän drack han sitt eftermiddagsté, pysslade i trädgården och spelade cricket. En duktig skådespelare som specialiserade sig på skräckroller. Eftervärlden kommer alltid att minnas honom som Monstret.
- Om Monstret inte hade kommit till, hade jag dött av svält och livsleda. Därför är jag tacksam över det förbannade Monstert! sade han strax innan han dog 1969.
Boris Karloff var sannerligen vad man kunde kalla en fackman i sin genre. Ingen kunde väl bättre än han veta hur man skrämmer livet ur folk! Men egentligen tyckte inte Boris Karloff själv att det handlade om skräck.
- Skräck är något helt annat. Skräck, det är människan själv, den enda levande varelsen på jorden som har ihjäl sina bröder. Se på djuren, de dödar för att få föda! Sedan är de nöjda och mätta. Men människan...
Efter tre Frankensteinfilmer var Boris Karloff trött på att spela Monster. Det som definitivt fick honom att sluta var en händelse i Bretagne, Frankrike.
- Jag hade kört vilse med bilen, berättade han. Men plötsligt kom där en pojke på vägen. Jag vevade ner vindrutan för att be om hjälp. Men innan jag hann öppna munnen skrek han "Monstret!" och föll ner avsvimmad. Då bestämde jag mig för att det fick vara nog!
Boris Karloff som Monstret i filmen Frankensteins brud
från 1935.
Boris Karloffs sista vilorum.
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
HÄNT I VECKAN ¤ Den 19 juli 1982.
Samt bilder från: www.thanatophobialanch.com / www.allposters.com
Renberg, Sundin & Höglund - svensk superkedja
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
"THE SWEDISH MEATBALLS"
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
Hungrig svensk trio. Mikael Renberg (bilden) ingår i samma superkedja
i Toronto som lagkompisarna Mats Sundin och Jonas Höglund. Kedjan
har av lagkompisen Tie Domi döpt till "The Swedish Meatballs".
Mikael Renberg, Mats Sundin och Jonas Höglund bildar förstakedja i klassiska Toronto.
Redan nu är succétrion döpt. "The Swedish Meatballs" ska regera i vinter.
- Det var Tie Domi som som kom på namnet. För honom är köttbullar Sverige, säger Jonas Höglund.
Traden till Boston var klar. Jonas Höglund skulle bytas bort mot talangen Kyle Wanvig, 20, men övergångsförhandlingarna hann inte in i tid på grund av en krånglande fax. Papperna kom in till NHL:s högkvarter en kvart för sent. Nu har Torontos tränare general manager Pat Quinn plötsligt ändrat sig. Han vill satsa på Höglund - tillsammans med Mats Sundin och Mikael Renberg i Toronto Maple Leafs förstakedja.
- Lite förvånad blev jag nog. Jag visste ju att Sundin och Renberg var tänkta tillsammans, men att jag skulle ingå i den kedjan var klart oväntat, säger Jonas Höglund till Sportbladet.
"Klart jag blev glad"
Alla trodde att Gary Roberts var given med svenskarna.
- Jag var också nästan säker på att han skulle vara med. Men på första träningen läste Quinn upp kedjorna och då var jag med Sudden och Renberg. Klart jag blev glad, det är ju två världsklasspelare.
De har gått så bra för svensktrion att de nu får inleda NHL-säsongen tillsammans.
- Han (Quinn) ska satsa på oss, vad jag förstår.
"Rena paradiset"
Jonas Höglund har haft en tuff sommar. Turerna om var han ska spela har varit många.
- Det hade varit jobbigt att få lämna Toronto. Under dom två åren vi bott här har vi fått massor av nya vänner. Sedan är det ju det här hockeyns Mecka och är man lite hockeygalen som jag så är det rena paradiset, säger Jonas Höglund och skrattar.
Första säsongen i Toronto fick Jonas Höglund sitt stora genombrott i NHL. Han fick chansen att spela tillsammans med Mats Sundin och öste in poäng. Fjolåret var inte lika lyckat.
- Jag vet inte riktigt varför Quinn skiljde mig och Sudden åt. Istället fick jag hoppa runt i olika kedjor och då är det jobbigt. Men man ska komma ihåg att jag bara gjorde sex mål mindre ifjol än året innan. Så jag måste inte nödvändigtvis spela med Sudden, även om det är jäkligt kul.
Tre svenskar i samma kedja - förstakedjan - i klassiska Toronto Maple Leafs...
"The Swedish Meatballs" kommer att låta tala om sig.
----------------------------------------------------------------
SVENSKARNA I KÖTTBULLEKEDJAN HAR 597 MÅL PÅ 1 696 NHL-MATCHER
¤ MIKAEL RENBERG, 29 år. Klubbar i karriären: Piteå, Luleå, Philadelphia, Tampa, Phoenix, Luleå Toronto.
NHL-facit: 464 NHL-matcher, 150 mål, 202 assist och 352 poäng.
¤ MATS SUNDIN, 30 år. Klubbar i karriären: Nacka, Djurgården, Quebeck, Toronto. NHL-facit: 848 matcher, 356 mål, 506 assist, 862 poäng.
¤ JONAS HÖGLUND, 28 år. Klubbar i karriären: Färjestad, Calgary, Montreal, Toronto. NHL-facit: 384 matcher, 91 mål, 92 assist, 183 poäng.
..............................................................................
AFTONBLADET, SPORTBLADET ¤ Onsdag den 19 september 2001.
PS. Mikael Renberg är idag expertkommentator i SVT.
Han är bosatt i Hortlax sedan några år tillbaka.
/Roger.
"THE SWEDISH MEATBALLS"
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
Hungrig svensk trio. Mikael Renberg (bilden) ingår i samma superkedja
i Toronto som lagkompisarna Mats Sundin och Jonas Höglund. Kedjan
har av lagkompisen Tie Domi döpt till "The Swedish Meatballs".
Mikael Renberg, Mats Sundin och Jonas Höglund bildar förstakedja i klassiska Toronto.
Redan nu är succétrion döpt. "The Swedish Meatballs" ska regera i vinter.
- Det var Tie Domi som som kom på namnet. För honom är köttbullar Sverige, säger Jonas Höglund.
Traden till Boston var klar. Jonas Höglund skulle bytas bort mot talangen Kyle Wanvig, 20, men övergångsförhandlingarna hann inte in i tid på grund av en krånglande fax. Papperna kom in till NHL:s högkvarter en kvart för sent. Nu har Torontos tränare general manager Pat Quinn plötsligt ändrat sig. Han vill satsa på Höglund - tillsammans med Mats Sundin och Mikael Renberg i Toronto Maple Leafs förstakedja.
- Lite förvånad blev jag nog. Jag visste ju att Sundin och Renberg var tänkta tillsammans, men att jag skulle ingå i den kedjan var klart oväntat, säger Jonas Höglund till Sportbladet.
"Klart jag blev glad"
Alla trodde att Gary Roberts var given med svenskarna.
- Jag var också nästan säker på att han skulle vara med. Men på första träningen läste Quinn upp kedjorna och då var jag med Sudden och Renberg. Klart jag blev glad, det är ju två världsklasspelare.
De har gått så bra för svensktrion att de nu får inleda NHL-säsongen tillsammans.
- Han (Quinn) ska satsa på oss, vad jag förstår.
"Rena paradiset"
Jonas Höglund har haft en tuff sommar. Turerna om var han ska spela har varit många.
- Det hade varit jobbigt att få lämna Toronto. Under dom två åren vi bott här har vi fått massor av nya vänner. Sedan är det ju det här hockeyns Mecka och är man lite hockeygalen som jag så är det rena paradiset, säger Jonas Höglund och skrattar.
Första säsongen i Toronto fick Jonas Höglund sitt stora genombrott i NHL. Han fick chansen att spela tillsammans med Mats Sundin och öste in poäng. Fjolåret var inte lika lyckat.
- Jag vet inte riktigt varför Quinn skiljde mig och Sudden åt. Istället fick jag hoppa runt i olika kedjor och då är det jobbigt. Men man ska komma ihåg att jag bara gjorde sex mål mindre ifjol än året innan. Så jag måste inte nödvändigtvis spela med Sudden, även om det är jäkligt kul.
Tre svenskar i samma kedja - förstakedjan - i klassiska Toronto Maple Leafs...
"The Swedish Meatballs" kommer att låta tala om sig.
----------------------------------------------------------------
SVENSKARNA I KÖTTBULLEKEDJAN HAR 597 MÅL PÅ 1 696 NHL-MATCHER
¤ MIKAEL RENBERG, 29 år. Klubbar i karriären: Piteå, Luleå, Philadelphia, Tampa, Phoenix, Luleå Toronto.
NHL-facit: 464 NHL-matcher, 150 mål, 202 assist och 352 poäng.
¤ MATS SUNDIN, 30 år. Klubbar i karriären: Nacka, Djurgården, Quebeck, Toronto. NHL-facit: 848 matcher, 356 mål, 506 assist, 862 poäng.
¤ JONAS HÖGLUND, 28 år. Klubbar i karriären: Färjestad, Calgary, Montreal, Toronto. NHL-facit: 384 matcher, 91 mål, 92 assist, 183 poäng.
..............................................................................
AFTONBLADET, SPORTBLADET ¤ Onsdag den 19 september 2001.
PS. Mikael Renberg är idag expertkommentator i SVT.
Han är bosatt i Hortlax sedan några år tillbaka.
/Roger.
S - som i SVERIGE...
