Döm mig inte


Du tror att du känner mig
men det gör du inte.
Du ser inte vad som finns
i mitt hjärtas innersta.
Det är en väl förborgad
och skyddad hemlighet.
Du dömer mig till det yttre,
men känner inte det inre,
hur kan du då veta vem jag är?

------------------------------------
Roger Lindqvist.


En dikt som publicerades i Piteå-Tidningen den 6 juni 1990. Jag hade skrivit några år. Men var lite osäker om formerna i det jag skrev. Hade mycket respekt för vad andra skulle tro och tänka. Därför så underteckande jag endast med mitt förnamn. Allteftersom åren gick, och jag blev varm i kläderna, så hittade jag formerna allt tydligare. För som ni vet - vi är ju alla barn i början. Att skriva gjorde mig varm i själen. Det är ett av mitt livs allra största AHA-upplevelser. Jag hade även funderingar på att måla, men som sagt skrivandet var för mig den rätta formen. Jag hade m.a.o. hittat hem! Tankarna om målandet har jag absolut inte gett upp, det är bara så att just nu så vilar målarlusten, men vi får se senare längre in i framtiden. Finge jag välja, så skulle jag både spela, (jazz), skriva, måla och fotografera. Men som sagt, det står skrivet in i framtiden hur det hela kommer att bli.

Roger.

"Ett fånigt litet TACK"

Jag ville ge dig de vackraste av ord,
som aldrig någonsin förut sagts på denna jord.
Men det blev inte så mycket
som ett endaste smack,
Det hela inskränkte sig i stället,
till ett fånigt litet TACK!
--------------------------------
Roger Lindqvist.


¤ BARNSOLDAT ¤

Han var knappt en tvärhand hög,
ett barn som satts att försvara
sitt lands förljugna regim.
I hans ögon lyste inte längre
glädje och lekfullhet.
Hans barndom hade sedan länge tagits
ifrån honom.

Hatet hade istället blivit hans drivkraft.
Leken hade förbytts mot allvar,
i en kamp som var omöjlig att vinna.
En morgon, i gryningen, återfanns
hans illa tilltygade unga kropp,
på ett väldigt risfält.
De tomma patronhylsorna,
talade sitt tydliga sorgliga språk.

Barnsoldaten var död.
Hans uppdrag var till fullo
slutfört.
Men till vilket pris?

---------------------------------------------
ROGER LINDQVIST.



Han var knappt en tvärhand hög, ett barn som
satts att försvara sitt lands förljugna regim.
------------------------------------------------------


Ett inre djup...

"Jag är en person som bär på stora djup -
 både lodräta som vågräta.
 Ja, ibland kan jag förnimma
 en stark känsla lika gigantisk
 i sin utformning, som både
universum, och som den allra största ocean.

 För vad vi alla en gång föddes till -
 var förmågan att använda oss av
 våra inre djup.
 Men inte alla nyttjar dem...

 Att använda sina "inre resurser"
 är en resa, i tid och rum.
 En färd genom okända världar".
------------------------------------------
Roger Lindqvist.



"Att använda sina inre resurser är en resa i tid och rum. En färd genom
okända världar".
-----------------------------------------------------------------
Bild: www.blogg.dt.se

- Minns dig -

Du var glädje, glöd och skratt
Du var sorg och bittra tårar
Du var blå ögon och en sammetslen röst
Du var en späd blomma
med skygg blick
varma kramar och rågblont hår
Du var somrig äng
med gula smörblommor
vid dikeskanten
Du var framtid och sköna drömmar
Du var du med allt vad det innebar
----------------------------------------
Roger Lindqvist.

Sommardikt

SOMMAR

Strålande sommardagar
när vita snälla bomullsmoln
sakta glider över den blå himlen
Ljumma vindars omfamning
i grönskande natur
Fjärilars vingliga färd,
dansande i sambatakt
par om par
över blommande smörblomsängar,
och genom gamla gärdsgårdar

Människor på huk
i grönskande rabatter,
njuter av dofter
av blå lavendel och nyutslagen ros
Katten ligger lojt i skuggan,
där den brottas med
en stridslysten humla
Så gott det är att leva,
denna leende sommardag
---------------------------------------
Roger Lindqvist.

Publicerad i Piteå-Tidningen den 1 augusti 2006.

Svenska sommar - en kärleksförklaring

En liten gul blyg blomma dansar i sin dikesren,
på min väg in i den svenska sommaren.
I den himmelska sfären, ses en svalas djärva flykt,
där den hälsar den nyanlända sommaren välkommen.
En tjock surrande humla, sätter ner sina humlefötter
med stor precision på sin utvalda landningsplats.

Sommaren är åter här, lika efterlängtad som alltid.
Det är åter dags för ljusa sommarnätter,
varma svettiga kläder, kossor i grönskande hagar.
Sandiga fötter på Piteå Havsbad samt en svalkande
glass i välbehövlig skugga.
Svenska sommar - det här är min kärleksförklaring
till dig!
------------------------------------------------------
Roger Lindqvist.


Svenska sommar - en kärleksförklaring.
----------------------------------------------------------
Bild: www.reseguiden.se


Hastigt påkommen dikt...

Det föddes en liten dikt i mitt huvud bara för en stund sedan. Kanhända var det fysikern Stephen Hawkings utspel om döden, som finns att läsa om i dagens nätupplaga av Aftonbladet som satte igång mina grå?
Stephen Hawkings åsikt om livets eventuella fortsättning efter döden är detta: "Det är sagor gjorda av människor som är rädda för mörkret"

Vad är livet?

Vad är livet,
kanske ett litet irrbloss
som hastigt blossar upp,
för att sedan skyndsamt
lägga sig ner att dö?
Eller en evig brinnande låga,
som lyser upp de nattsvartaste
av mörka ångestfyllda nätter?
------------------------------------
Roger Lindqvist.


Vad är livet - kanske blott ett irrbloss som sedan lägger sig för att dö?
---------------------------------------------------------------------------
Bild: www.wikimedia.com

Samlade dikter

I ett försök att samla ihop alla texter som legat utspridda i olika byrålådor, gjorde jag en sammanställning av de dikter som jag skrivit för ett bra tag sedan.  En del har publicerats i PT medan andra aldrig kommit så långt. Nu ligger de här, att betittas åt eftervärlden för den som så vill...

Vissa texter är så pass färgade av olika åldersfaser, så dem vete katten om jag inte skall gömma undan, inmurad i väggen i Hortlax kyrka. Andra är alltför banala, sockersöta att man känner sockersmak i munnen. Andra är relativt bra, men i mina ögon finner nästan ingen text sitt förbarmande inför mina ögon. Men ett kul dokument är det i alla fall.


Samlade dikter 1985-2011.




"Lördagsdikt"




Vinterskog

De snötyngda granarna kantar min vinterväg
Decemberkylan färgar mina kinder klarröda
jag går alldeles ensam i min vinterskog
en stund i egna tankar, en välbehövlig stund
av djup harmoni
Vid vintervägens slut, står ett ensamt rött hus
i dess fönster lyser julens spröda stjärna
Den kastar sitt diffusa sken ut över den
snö som dalat ner från himlen tidigare
under dagen

Så står jag här, mitt i det kalla vinterriket
jag tittar på klockan, den är lite över fem
Måste dra mig hemåt, till stugan som väntar
till de nära och kära
Borstar av mig snön, går in i värmen
där möts jag av de ljuvligaste matdofter
En katt kommer springande
stryker sin ena sida mot mitt ben,
tittar på mig, precis som om den vill välkomna
mig hem

Sjunker ner i soffan, mina kinder känns ännu
lite varma efter skogspromenaden
En varm kopp kaffe serveras
ett ljus tänds, dess sköra eldslåga
flämtar plötsligt till
Och i samma stund fylls mitt inre av den
djupaste tacksamhet över att få finnas
på denna lilla plätt på vår jord
För tänk så många som aldrig får gå i en
vinterskog
Ja, tänk...
---------------------------------------------------

Roger Lindqvist



Jag går i min vinterskog, alldeles allena...
-----------------------------------------------------------------------
Bild: www.lulea.se


Som en båt på okända vatten

En gång lyste dina ögon vackert blå
ditt leende gav hopp och förtröstan
Din okuvliga glädje och mentala styrka
omfamnade själva livet
Din nyfikenhet
visste inga som helst gränser

Du var en varm somrig fläkt
mitt i en ibland ganska grå värld
Men så kom den ödesdigra dagen
då allt förändrades i all hast
Glimten i dina blåbärsblå ögon
fanns inte mer

Gränserna suddades ut
Du var inte längre du
Den bro som alltid funnits över de mörka vatten
bar dig inte längre
Och i ett sista desperat försök
gjorde jag allt och mer därtill
för att lotsa dig varsamt tillbaka
till den värld som du en gång tillhört

Som ett vilset skepp på okända vatten
ja, som på den största av oceaner
seglade du bort för att kanhända
söka den trygga hamn
på den plats där himmel möter hav
Du gled in i den eviga dimman
och de djupa dalarnas värld

Om jag kunnat skulle jag hämtat dig
gått genom eld och vatten
för att förskona dig från den sjukdom
som många kallar för TABU
----------------------------------------------

Roger Lindqvist.

- Väderstrul -

I nattens sena timma
jag ligger här på rygg
tittar på min TV
och jag blir inte trygg
För i morgon har de lovat
ett väder grått och blött
och jag som tänkte måla
jag känner mig rätt så stött

Nog är det ganska så uselt
känner mig ledsen och arg
nu ringer jag till TV
och ryter som en varg
Låt det inte regna
i morgon snälla ni
jag önskar att ni på
meteorologen
kunde sätta lite pli

Men om ni inte gör det
så kastar jag nog ut,
TV-apparaten, nu får
det banne mig vara slut
För måla ska jag göra
om än himlen öppnar sig
nu måste jag faktiskt sova
hälsa TV-ledningen
från mig

ROGER LINDQVIST

(Publicerad den 8 november 2004 i Piteå Tidningen)

Roger Lindqvist - Dikter

- EN VANLIG DAG -

Idag såg jag havet
Denna alldeles vanliga
dag i mitt liv
Allt var lagt i tystnad
förutom vågornas lugnt
pulserande rytm
mot de uråldrigt urgröpta
stenar, som kanske fanns
här redan i tidens första
morgon

Blicken sökte sig långt ditut
där den blå skyn så magnifikt
och ytterst stilfullt
smälte samman med vattnet
Inga moln syntes på min himmel
Det var en underbart rofylld
stund
Denna helt vanliga dag
i mitt liv

Roger Lindqvist


- SÄG MIG DU DÖD,
  VARFÖR GÖR DU SÅ -

Varför finns du död?
Varför gör du många
så ofattbart illa?
Du är allestädes
närvarande,
fruktad av många,
älskad av ingen
Du förgör, sår splittring
tomhet och saknad
Säg mig du död,
varför gör du så?

Alltsedan tidens begynnelde
har du vandrat på vår
jord, tätt intill vår sida
Du har våldfört dig på allt
levande, så fort du kommit åt
Livslånga relationer,
och vänskapsband, har du
med din blotta närvaro
trasat sönder
Du har med ett hånfullt leende
skapat kaos, ångest och tårar
Du är iskallt beräknande,
beslutsam och nonchalant
obeveklig
Säg mig du död,
varför gör du så?

Din kalla dödskugga omsveper
oss alla, ingen har någonsin
funnit nåd inför dina ögon
Du obarmhärtiga, oåterkalleliga,
grymma fasansfulla onda död
Säg mig du död,
varför gör du så?

Roger Lindqvist


- EN TRASIG FARBROR -

Det ligger en trasig farbror på
gräset i vår park. Han dricker sig
redlöst berusad ur en flaska som
gör honom stor och väldigt stark.
Nyss så spydde han i rabatten,
alldeles strax här bredvid. Och fastän
han ropade; "Nu dör jag!" så verkar
ingen ta sig tid.

Som barn så var han kanske sina
föräldrars lilla ljus. Han var väl
som alla andra, tyckte om skoj
och mycket bus.
Kanske att han även drömde
om en framtid med fru och många
barn, men allt gick om intet
när han fastnade i frestelsens garn.

Istället för att leva som de allra
flesta gör, dricker han sig så
berusad att han när som helst
kanske går och dör.
Ingen verkar bry sig om hans
situation, endast några konstaplar
på stadens polisstation.
Den dag han läggs till vila, gråter
ingen på hans grav. När han i all
ensamhet seglar bort, på ensam-
hetens mörka hav.

Roger Lindqvist

---
Dikterna publicerade i Piteå Tidningen den: 28 augusti 2007, 24 juni 2009 och 27 juni 2009.





- En inaktuell dikt om Per Nuder -

Ni kanske minns Nuder? Han hade glasögon, var alltid prydligt klädd, och var vårt lands finansminister. En gång pratade Nuder först och tänkte sedan. Alla fyrtiotalister, påstod han vara ett enda stort "Köttberg". Oj, oj, oj, det skulle stackars Nuder aldrig sagt. Hans chef, "Den Store Göran", pekade med sitt finger åt stackars Nuder och sa: "Fy skäms, Per!", sådant säger man icke till våra väljare". Lille Per blev väldigt ledsen och bestört. Vad skulle han göra? Jo, han försökte sig på en förklaring, och fick även stå i Rosenbads skamvrå i tre dagar. Sedan fick stackars Per löpa gatlopp genom Gamla Stan. Men det värsta av allt, hans parti förlorade så småningom valet och stackars Per fick träda tillbaka för en hästsvansprydd Anders Borg. Denna omskakande händelse fick mig att "tänka till". Resultatet blev dikten; "En man som heter Nuder".


- En man som heter Nuder -


Det finns en man som heter Nuder
och styr vårt lands finans
En dag fanns han mitt ibland oss
som sprungen ur ingenstans

Än talar han om köttberg
ja, han talar om ditt och datt
Men det enda karl´n kan åstadkomma
är att smyghöja våran skatt

Han chef den store Göran
säger ibland en aning tyst
det vore kanske bättre
om Nuder inte sa ett knyst

Men säg vad ska han göra,
Göran suckar tungt
Tänk om Nuder på mig ville lyssna
då skulle allting bli så lugnt

Nä, förr så var det bättre
då sköttes med omsorg varje peng
av en riktig kunnig mästare
Gunnar Emanuel Sträng

ROGER LINDQVIST

Publicerad i Piteå Tidningen den 14 juni 2006




Nuder, Den store Göran och Gunnar Emanuel Sträng.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------


- Minns mig -

En dag skall vi minnas
när inget annat återstår
Minns mig då
när våren kommer
efter en kall vinter
Minns mig
när fåglarna bygger bo
högt upp i sina träd
Minns  mig
en varm ljuvlig sommarkväll
nere vid stranden
vid sjöns spegelblanka
vatten
Minns mig
när ängens alla blommor
står i all sin prakt
Minns mig även
när regnet slår mot
fönsterrutorna

Minns mig
en molnfri högsommardag
när humlorna hörs surra
Minns mig när
hösten anlänt
och de vissnande löven
dalar så sakta till marken
Minns mig när
flyttfåglarna flyger
till varmare länder
Minns mig när
den första snön
lägger sig som ett vitt
täcke på marken
Minns mig
när du känner hoppet gro
om en ny vän
Minns mig med ett leende

Roger Lindqvist.



"Minns mig, när flyttfåglarna flyger till varmare länder....."
----------------------------------------------------------------------------------------------------

Dikten publicerades i Piteå Tidningen den 21 maj 2004.


- Den gamla björken -

Det står en gammal björk
inte långt från vägens dikesren
Men ändå väl fördolt för människor
och bilars strålkastarsken
Trädet har mig blivit en kär gammal vän
hit återvänder ofta, om och om igen

Här fanns en gång en skola
så rödmålad och så fin
i alla de stora fönstren
hängde gardin på gardin
Barnens glada skratt fanns ständigt
häromkring
det var under de lyckliga åren
med mycket lek och mycket spring

Men skratten har nu tystnat
och finns ej längre kvar
men i trädets bark finns inristat
från de dagar som en gång var
I alla dessa år som björken stilla stått
som ett tyst ståtligt vittne, till allt som hänt,
i stort som i smått

Jag satt här många gånger
och lutade ryggen mot dess stam
björkens gröna krona gav mig ro
och svalka mitt i allt stoj och glam
I dag står jag åter och tittar här igen
ler över alla varma minnen
tillsammans med min trogne gamle vän

Roger Lindqvist



Foto: www.landstinget/sormland.se

(Dikten publicerad i Piteå Tidningen den 15 juni 2006).


Ord


Piteå Tidningen den 14 april 2008.


"Tankar på en kyrkogård"

Många av mina släktingar - både på min fars och mors sida - har fått sitt sista vilorum på kyrkogården i Hortlax. Men där ligger även andra som jag en gång lärde känna. En skolkompis, som en tidig sommarmorgon, på väg hem från sitt jobb på flygplatsen Kallax, frontalkrockade med en mindra lastbil. Hemma väntade sambo och ett minderårigt barn. Han avled troligen omedelbart, i en ålder av 25 år. På en annan plats, vilar sedan 1983, kvarlevorna efter en kille som spelade i samma storband som mig. Vi reste på turne till Tyskland och Jugoslavien tillsammans. Vi delade musikens glädje. Sommaren 1974 gjorde vi ett TV-program, "Musikresan", där storbandets musik åkte ut över hela landet, tack vare televisionen. I början av 1980-talet. åkte han över till USA, för att bli pilot. Drömmen gick i uppfyllelse. Men den skulle sluta i nattsvart tragedi. Den ödesdigra dagen, den som skulle bli den absolut sista i hans 25 åriga liv, kraschade han sin "learjet". Han omkom i lågorna. Och den dröm som till slut besannades, kom också att leda till hans alltför tidiga död. En annan god vän, och musikant, dog plötsligt vid 42 årsålder. Hemma fanns fru och tre barn.

Efter en vandring på kyrkogården, kom denna text i mitt huvud. Texten var redan klar, och memorerad, då jag kom hem för att sätta den på papper. Dikten kom att kallas: "Tankar på en kyrkogård", och har som tidigare alster, varit publicerad i vår lokaltidning.


Tankar på en kyrkogård


Här vilar de trötta själar
som en gång befolkade vår jord
De ska uppväckas på den
yttersta dagen
enligt Skriftens egna ord

Själv vandrar jag en morgon
i tidig blomningstid
när alla knoppar brista
och allting andas frid

Så står jag framför graven
och minns en gammal vän
som fanns en gång så nära
i en tid för länge sen

Vattnar så en liten blomma
hos någon jag har så kär
Det är min mormor och morfar
som vilar under mullen här

Tänk så skönt att få vila
från hårda, tunga arbetsdar
Där den röda rosen blommar
ligger en älskad far

En gång när tiden är till ända
och jag ligger på min bår
ska även mina blommor
vattnas
av en och annan tår


Roger Lindqvist.


"Vattnar en liten blomma, hos någon jag håller kär. Det är min
mormor och morfar, som sover under mullen här........."

Foto: Roger Lindqvist.


"60-tals mix"




60-talet ett årtionde
man minns
månpromenader, Kennedy-
mord
alla ingredienser finns
Carl-Eiwar spelade skivor
uti etern
även Radio Nord o Syd
var på tapeten

Elfving Svensktoppen
presentera
de lärde i Lund fick kluriga
svar leverera
Hyland med hörnan
var poppis
Gnesta-Kalle rev ibland av
en schottis

Hep Stars var stora
på popscenen
i Träna med TV ville
Bedrup att man skulle
röra på benen
Honken och Strimma fick
Tre Kronor att glimma
Av Nisse Linnman fick vi
veta vilka djur som kunde
simma

Krusse hälsa på Erlander -64
plötsligt så var goda råd dyra
För på Sveriges politiska scen
byttes Sven Wéden ut mot
Gunnar Helén
Hasse å Tage fick många att
skratta och jag tror nog
att alla människor fatta
att deras komik var folkkär
och varm
precis som en uppiggande
vitaminspruta i en arm

Visst fanns det saker
som gick riktigt galet
Det försökte man lösa
under hela 70-talet


Roger Lindqvist.



"Hyland med hörnan var poppis..................


....Gnesta-Kalle rev ibland av en
schottis"


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0