Roger Lindqvist

När ett sexuellt övergrepp och ett mord en gång avslöjades på ett litet barn, och som väckte allmänhetens avsky, sa en bekant dessa ord:
    - Det är nästan så man skäms att tillhöra det här människosläket, när man ser vad vi människor är i stånd att göra. Djuren dödar för matens skull, inte för sitt eget nöje, som vissa knäppskallar som ska kallas för människor  gör, fortsatte han.
Samma sak vederfors jag när morden på Utöya inträffade, den 22 juli detta år. Den iskalle Anders Behring-Breivik höjde sitt vapen och avrättade 69 personer. Till detta läggs ytterligare de 8 offer, som omkom i den explosion som Behring-Breivik orsakade i centrala Oslo samma dag. Nu har samme man höjt sin röst i rätten och meddelat att han inte accepterar att sitta häktad. Då kan man fråga sig om hur han tänkt sig sin framtid, efter allt det horribla som han åstadkommit? Är det som en fri man, efter det ohyggliga som hänt? Hans uttalande vittnar om en sjuk hjärna, med psykopatiska drag. Behring-Breivik är inget annat än en av dessa många tragiska existenser.


Anders Behring-Breivik - en tragisk existens.

--------------------------------------------------------------
Bild: www.motherjones.com

Jag är tacksam för varje dag som snön inte kommit. Idag har vi återigen blivit bortskämda med ett - för den här årstiden - alldeles underbart väder. Dagen har nyttjats till promenad, biltvätt och ishockey. Tyvärr så kom Luleå till korta i bortamatchen mot Färjestad. 2-1 slutade drabbningen, till Färjestads favör. Men säsongen är långt ifrån över. Det kommer att hända en del saker på elitseriens alla hockeyrinkar, innan den stora "Grand Finale" våren 2012. Kameran har även idag nyttjats till fullo. Beviset på detta ses på de bilder som här presenteras:


Vi skriver tisdag den 1 november. Snön lyser ännu med sin frånvaro. En
händelse som i mina ögon är värd att dokumenteras.


Himlen lyser i glada blå färger. Precis som om jag målat den själv med
vattenfärger.


Grillhörnan lyser öde och tom. Men det var nästan så att man kunnat ta
fram utemöblerna igen en dag som denna.


Över mitt föräldrahem spreds de gula behagliga solstrålarna och skapade
ett mönster på de röda väggarna.


Dagen till ära så blev "Blå faran" uppiffad. Först var min tanke att köra in
den i badrummet. Men så tänkte jag en gång till...


På den promenad som vi gjorde upp mot byn, log solen mot oss hela vägen.


På hemvägen upptäckte vi att Vår Herre målat om himlen i rosa färger
med sin gudomliga hand.


Långt, långt däruppe seglar de bomullslika molnen över vår bygd.
--------------------------------------------------------
Foto: ROGER LINDQVIST.

När jag nångång under den kommande "vinterfasan" (min benämning på den kalla årstid som väntar) slår mig ner i soffan, darrande av köld efter en promenad bland vita snödrivor i den norrbottniska arktiska kvällen, skall jag minnas den underbara sommar och höst som vi haft. Ett strålande exempel är den här dagen som vi just nu finns mitt i. 12 grader varmt, solen ler från sin himmel och det är så skönt för en frusen stackare som mig att få ta del av en liten uns av värme som den där gula "bollen" på himlafästet bjuder mig på. Jag gick ut på min sedvanliga promenad, gick på den vanliga rundan och kände mig så tacksam över det fina vädret. (Ni hör ju att jag håller på att bli gammal, mycket väderprat). Nåja, jag känner mig inte så värst  gammal egentligen, i sinnet kan jag ibland vara på samma lekfulla nivå som Norah och Max.

På min väg så mötte jag många andra som liksom mig tog chansen att få njuta av de sista resterna av en förlupen sommar och höst. Förresten, ni skulle bara veta så artiga många av dessa hortlaxbor är. De hälsar mig alla med ett glatt leende, många är totalt okända för mig, men de bjuder litegrann på sig själv genom sina hälsningar. Glada positiva människor gör mig också glad.

TV-kanalen Sjuan har återigen hört av sig. Man ville veta lite mera om de överläkare som jobbat på Furunäsets sjukhus. I det fallet har jag ingen större koll, sa jag. Jag kommer ihåg några stycken, men inte så att jag kan med bestämdhet propsa på en fullödig dokumentation i ämnet. Per Winqvist hette den allra första läkaren, om honom har jag skrivit i tidningen en gång. Det handlade om en ung mor som 1901 mördade sina fyra små barn, och sedan åkte in på mentalsjukhuset. I de papper jag hittade, hade nämnde dr. Winqvist satt sin signatur.

Som ni ser så bär Furunäsets sjukhus på en mycket spännande historia. Synd att inte Joel Berglund är i livet, han om någon visste det mesta om vad som hänt alltsedan Furunäsets tillblivelse, fram till modern tid. Jag hänvisade henne att försöka ta del i den enorma klippsamling som Joel Berglund lämnat efter sig. Jag har själv haft den stora äran att läsa igenom alla hans urklippsböcker vid ett tillfälle. Det är en sann kulturhistorisk gärning som den förre socioterapeuten Berglund åstadkommit.


Trots att almanackan visar den 31 oktober, så fortsätter det milda
höstvädret. I fjärran syns spiran på Hortlax kyrka. Man håller f n v på
med att restaurera innandömet, så alla kyrkliga sammankomster är
för tillfället flyttade till Skogskapellet vid kyrkogården.
-------------------------------------------------------------------------------
Foto: ROGER LINDQVIST.