Maj 1979
Märkligt med gamla bilder. Man blir ibland lite förvånad när man
tittar i gamla album. Bilden togs den 14 maj 1979 och till höger om
mig sitter Elisabeth och min pappa John. I profil ses min morbror
Lennart.
Våren 1979
Farsans nyinköpta bil våren -79...
Här studerar han instruktionsboken. Han var väldigt noga med sånt.
Pedant ut i fingerspetsarna...
Pedantarvet gällande bilar hoppade tyvärr över hans son...
När det var dags för nästa bilbyte så såldes den "gröna japanen"
vidare till en svåger till farsan.
Femtiosex...
När den här bilden togs 1979 befann sig min far i exakt samma
ålder som jag är nu idag. Tanken svindlar.
VM-hockey -77
Gissa om det var spännande.
Kanada.
"Röde Datsun" /1977
Morsan och farsan hemma på tomten. Pappa fixar olja och
batterivatten till bilen, en röd Datsun av årsmodell 1973.
Batterikontroll!
Efter många bubblor köpte pappa så småningom en Datsun. En
bil som han var väldigt nöjd med.
Kontrollen klar! Morsan och farsan drar in till stan.
- Ja, då åker vi och handlar...
I sakta mak går färden...
I riktning mot hortlaxvägen...
En varningsblink åt filmfotografen...
Morfar
Morfar på sin 80-årsdag den 21 juli 1979.
Orkesterbussen
Hösten 1978 bytte vi orkesterbuss. Den gamla Scanian hade blivit alltför trött, och ville liksom inte vara med längre. Hasse och Sune A. åkte då ner till Sundsvall och hämtade upp en mercabuss, som hade haft "anställning" hos postverket i samma stad. Den behövde fräschas upp och lackeras om, detta hjälptes vi åt med, en söndag i Vidsel. Vi gjorde den klar inför lackeringen, genom att slipa ner den, sedan fick den sin nya färg hos Börjes Billackering. Den gamla originallacken var grön, den nya blev orange. Man kan väl klart påstå att vi syntes långa vägar där vi drog fram.
Hösten 1978 var det dags att byta orkesterbuss. Två av killarna i
bandet åkte ner till Sundsvall och hämtade upp den. Här står den
parkerad hemma på mina föräldrars tomt i Hortlax.
Den nya färgen blev orange med grön text på sidorna.
Grön text mot orange bakgrund kan man bara inte missa.
Mellan åren 1978-1982 rullade den på de norrländska vägarna.
Hemma i Hortlax vintern 1978.
Senare flyttades bussen upp till Korsträsk ovanför Älvsbyn, där
Gunnar våran saxofonist och organist bodde. I förgrunden skymtar
min senapsgula Datsun.
Julen 1980
Bilder från julaftonen 1980. Samlade kring julbordet var: min morfar, Sanfrid Lundgren, mina föräldrar, min syster Gerd med sambon Henning och deras son Mathias, samt Elisabeth och Roger. Jultomten som kom på besök, var "inhyrd" från grannskapet och var vår närmaste granne Nippe Hylander.
Fr. v. morfar Sanfrid, Elisabeth, John, Maj-Gerd, Gerd, Mathias
och Henning.
Min far ser en aningen betänksam ut, medan Gerd min syster
tycks tycka att det är varmt och fläktar sig med handen.
Morfar är redo att börja äta.
Min mor och far.
Klapparna under granen som väntar på att få öppnas.
Bettan!
Min far iklädd tomteluva.
Mathias längtar efter jultomten.
Å när man talar om trollen, så sitter tomtefar plötsligt i köket.
Mathias får den första julklappen.
Morfar tittar på. Han hade under sommaren 1980 fyllt 81 år.
Mathias öppnar sina paket med hjälp av pappa Henning.
Även Elisabeth hade varit så snäll under HELA 1980 så tomten
lämnade rätt så många paket. Bl a ett bamsestort rött paket
"med vita snören de kostar bara en å..." förlåt detta hör inte hit.
Jag blev bara så inspirerad. Det var Sven-Ingvars-nerven som
gjorde sig påmind.
Bettan med sitt röda paket.
Och medan vi andra var upptagna med klappöppning, hade Henning
lite smått konstiga saker för sig. Vad gör karl´n? Har det fastnat
knäck i tänderna, eller äter han en seg skinkbit?
Mathias hjälper Elisabeth med "ett litet rött paket med vita snören,
de kostar bara en å sjuttiof..." förlåt - Sven-Ingvars-nerven igen!
Ser man på: "Ja, de´e´min gitarr en trogen vän som jag har haft
sedan länge sen, dess spröda toner..." Sven-Ingvars-nerven är
besvärlig i denna afton. Ber om ursäkt! Tillbaka till handlingen:
Elisabeth fick en 12-strängad gitarr av en man vars namn börjar
på Ro och slutar på ger.
Bettan blev så glad att hon påbörjade turnén hemma i mina
föräldrars kök.
Mathias tog sig en paketöppningspaus, och kikade på TV:n istället.
Det där smala benen tillhör Mathias morbror Roger. Inte hans s a s
fysiska ben, utan kamerans med andra ord kamerabenen.
Ett av de många paket som jultomen förärade Mathias.
Sin vana trogen fastnade morfar över en bok. Han läste väldigt
mycket, mest av andlig art.
Bettan fortsatte att spela på sin nya 12-strängade gitarr, även efter
julhelgens slut. När vi spelade in vår EP våren 1981 användes den
också i studion.
Stefan - en musikant har gått ur tiden
Sent igårkväll nåddes jag av budet att min musikerkollega Stefan Engman hade somnat in, efter en lång tids kamp mot sin cancersjukdom. Vi kom att spela tillsammans i ca tio år, först i Rolf Åhmans, som i slutet av 80-talet gjorde en liten comeback, och därefter i Opus som bildades sommaren 1991. Dessförinnan hade Stefan varit medlem i John Harrys, Factum och Focus 5. Han var en rutinerad gitarrist och sångare, och hade liksom musiken i blodet, gammal popmusiker som han var.
Det känns alltid lika konstigt att sitta och minnas en avliden gammal kompis, som istället för död och sjukdom, borde fått många fler år i livet. Det känns ju på nåt sätt så oerhört orättvist. För mig är Stefan dock lika levande som han alltid var, när han stod där längst fram på estraderna med sina gitarr och sjöng. Några av repertoarens låtar var instrumentala, då var det Steffe som skruvade på förstärkaren, och spelade nån Gary Moore-låt eller varför inte Spotnicks-klassikern Last Date.
För en dryg vecka sedan kom meddelandet om min barndomskamrat Pers frånfälle. Nu är det Stefan som har gått in i det eviga. Det känns alltid lika frustrerande när människor man känner inte längre finns. Det blir likt stora svart urgröpta hål i verklighetens grå vardag. Den mänskliga tanken slår mig; varför skall vi dö? Sedan klappar det sunda förnuftet mig på axeln och säger: Roger, dö måste vi alla. Så är det med det. Livet har inga som helst garantier. Det finns ingen försäkring som tryggar oss individer när ångesten kommer krypande. Livet är bara så. Punkt och slut.
Stefan var ingen som armbågade sig fram genom livet - tvärtom. Han var rätt så tystlåten ibland. Han var en slags lyssnande person. Jag såg honom aldrig "gå igång" och bli arg. En gång efter en spelning på Hotell Scandic i Skellefteå, så blev Stefan avstulen sina scenkläder och sin fina vinterjacka som han hade lagt på scenkanten. Detta var efter spelningens slut, och vi skulle börja att packa ihop våra instrument. Det var vinter och kallt därute. Jag skulle ha blivit vansinnig, men icke Stefan. Han tog det lilla lugna trots den elaka tjuvens framfart. Detta berättar litegrann om Stefan som person. Musikaliskt kompetent sedan många år bakom gitarren, han hade f ö också varit popmusiker i unga år, i popbandet "Coffins". Sedan följde ett liv som dansmusiker i Focus 5, John Harrys, Factum och Opus.
Första gången jag hörde Stefan på en scen, var sommaren 1974-75. Jag spelade i Rolf Åhmans, Stefan i John Harrys (där jag också varit medlem 1973), och platsen var Sörbyn på vägen mot Niemisel. Stefan och grabbarna var klädda i lila scenkläder, John Harrys spelade i logen medan vi "gjorde vårt jobb" i den större danslogen. Jag blev omedelbart imponerad av hans sång. Låten han framförde var Elvis´ "One night with you". Våra vägar kom att korsas några gånger efteråt. Men det var inte förrän i slutet av 80-talet som jag och Stefan började spela tillsammans. Rolf Åhmans som gick i graven 1982, hade återigen börjat röra på sig. Det var i den vevan som vi "slog våra påsar ihop".
Sommaren 1991 bestämde jag och några kollegor att bilda bandet Opus. Stefan var en självskriven medlem. De övriga var: Håkan Norberg - gitarr, keyboard, sax, sång. Erling Dahlberg - keyboard, sång, Sune Carlsson - bas, sång, Roger Lindqvist - trummor, sång och naturligtvis Stefan Engman på gitarr och sång. Sommaren 1994 valde Erling att hoppa av, hans ersättare blev mångkunnige Sture Kuusisalo på keyboard, sång och dragspel. Vi spelade, umgicks och drog då och då dåliga historier i våran orkesterbuss. Samt inte att förglömma: åt alltför mycket korvkioskmat under sena nätter.
Musikanten Stefan Engman är borta - men minnet lever för alltid kvar i mitt sinne. Tack för alla åren, Stefan! Dem skall jag alltid vara rädd om.
Roger.
I popbandet Coffins spelade den 14-årige Stefan gitarr.
Han syns längst fram till höger med sin gura. De övriga var:
Tore Nordlund, Bengt Eriksson, Lars Lindström och Mats
Johansson. Bilden togs 1966.
OPUS 1993. Erling Dahlberg, Håkan Norberg, Roger Lindqvist,
Sune Carlsson och Stefan Engman.
Juldagen 1995 i Jörns FH. Fr v Sture Kuusisalo, Roger
Lindqvist och Stefan Engman.
En onsdagskväll i juli 1992 spelade vi i Opus i Skellefteå FP.
Fr v Stefan, Erling och Roger.
I fotoateljén våren 1993. Stefan, Erling, Roger, Sune, Håkan.
Stefan Engman (1952-2013).
------------------------------------------------------------
Farsan sommaren 1977
John, min pappa, vid Tempoparkeringen vid Sundsgatan.
I bakgrunden ses IC-stationen som fortfarande fanns kvar,
men som idag är ett minne blott. Till höger mejeriet, som också
har skattat åt förgängelsen.
Pappa i närbild.
Sommaren 1977 kom Cirkus Scott till stan. Man anlände till
järnvägsstationen, och fraktade sedan elefanter, hästar m.m.
genom centrala stan, på väg mot Norrstrandsbadet, där det stora
cirkustältet fanns på plats. Till vänster på staketet ses min pappa
iakttaga hästtransporten.
Här passerar hästarna Sundsgatan.
Här har jag placerat mig med ryggen mot mejeribyggnaden,
och blickar ner mot Västergatan. Längst bort ses siluetten av
Cementa belägen vid Piteå hamn. Cementa är idag också borta.
En djurskötare med sin elefant på väg mot Norrstrandsbadet.
"Får jag be, om största möjliga tysssssssssstnad...!"
Henning, min f d svåger, stod parkerad efter vägen med Gerd och
Mathias i sällskap.
---------------------------------------------------------------------------------------
Samtliga bilder är hämtade ur den smalfilm jag gjorde den här
aktuella dagen. Sommaren -77. /Roger.
Birger Malmsten /1955
DKW 800 de Luxe /1964
Idolnytt /1964
Yvonne Lombard /1958
Familjen Schollin & Wahlgren /1970
Kerstin Aulén & Peter Himmelstrand /1970
Ann-Louise Hanson /1968
Birgitta Andersson /1966
Pommac /1959
Guld-Marie /1959
T som i Television /1960
Manolito /1969
Kent Andersson & Inger Taube /1964
Lena Granhagen & Carl-Gustaf Lindstedt /1964
Harriet Andersson /1957
Tutta Rolf & Hasse Ekman /1955
Anna Sundqvist /1965
Christina Schollin /1964
Hasse Alfredsson & Monica Zetterlund /1964
Göingeflickorna /1962
Britt Damberg /1962
Anita Lindblom /1964
Evert Taube /1959
Lars Ekborg /1953
Stig Järrel /1955
Ann-Louise Hanson /1969.
The Beatles /1968
Lill Lindfors /1970
Sonja Stjernquist /1963
Lena Granhagen /1963
Sickan Carlsson /1963
Laila Westersund /1964
Siw Malmkvist /1970
Towa Carson /1964
LILL-BABS /1961
Sigge Fürst /1954
Man for the 60´S
Renault 6 /1970
Yngve Forssélls /1963
Yngve Forssélls med sångerskan Tuttan Renholm (Margareta Bäckström).
-----------------------------------------------------------------
Bilden har jag lånat av Margareta Bäckström.
Bing Crosby /1957
Vilda Västern
1963.
1963.
1964.
1967.
Det Piteå som försvinner
Som jag tidigare nämnt så håller staden Piteå på att ömsa sitt skinn. Det rivs för fulla muggar på stadens Gågata, Storgatan, i de centrala delarna. Den fotodokumentation som vi gjort finns nu på Piteå museum, samt Centralarkivet i vårt stadshus. Vi har även tidigare gjort en dokumentation av Piteå-Tidningens gamla byggnad på Prästgårdsgatan. Den kommer också att försvinna inom kort. Men i vårt bildarkiv finns både interiör- som exteriörbilder samlade. Detta gjort åt den eftervärld som en vacker dag - förhoppningsvis - finner detta intressant, och som också skall berätta om det Piteå som fanns anno 2013.
Roger.
Storgatan 44, Piteå. I dåtid platsen för Piteå Elektriska. I nutid: rivningshus.
En gång ett skyltfönster med lampor och ljus. I dag gapar stora tomma hål i det hus
som vi för några månader sedan gjorde vår "inspektion": Lidman, Lindlöf & Lindqvist.
-----------------------------------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------------------------------
Foto: Roger Lindqvist.
Malte - Tomtenisse
Tomtens lilla hjälpreda, Malte Lindqvist, Hortlax.
------------------------------------------------------------------------------------
Bilden har jag lånat av Maltes mamma Jennie Öhlund.
Bilden har jag lånat av Maltes mamma Jennie Öhlund.
Piteå idag...
Foto: Roger Lindqvist.
Piteåbilder
Fantomen
Om Kalle Anka var min favorit ibland seriemagasinen, så kom en viss "Vandrande vålnad", "Dragos" eller "Mr. Walker" inte så värst långt efter. Fantomen i sin dödskalleboning låg nämligen i samma tidningshög som Kalle. I Fantomentidningen fanns också en annan favorit; Johnny Hazard. Johnny följde liksom med av bara farten, när man inhandlade tidningen i kiosken. Fantomen i sin blå dräkt med svart bindel för ögonen, hade ju med sina tre trotjänare: Guran, Hero och Devil. Guran var hans alltiallo, Hero hans vita springare och Devil hans tama varg. Den som såg Fantomens ögon skulle enligt skrönan dö. Han var behjälplig för all de som råkade i knipa, t.o.m. var han ÖB för Djungelpatrullen, och klättrade ner i en brunn när han skulle meddela sig, till sin patrull.
Det är länge nu sedan jag läste en Fantomentidning. Undrar om han och kärestan Diana fortfarande är ett par? Undrar om han skaffat barn? Måste nog köpa mig en tidning för att hålla mig bättre underrättad.
Kalle en vän att lita på
Min barndom präglades av en argsint anka vid namn Kalle. Vi två blev helt oskiljaktiga, i det närmaste. Kalle Anka-tidningen utkom varje torsdag, och den dagen var en av livets höjdpunkter. Jag har för mig att Kalle-inköpet startade nångång cirka 1963-64. Jag var ju inte ens läskunnig vid den tidpunkten, men jag roade mig väl lika gott med att studera handlingen genom de tecknade bilderna.
Jonny Wittmars
Tommy Roos, Ängelholm
Monica Gullins
KANIS
Rolf Roberts
Carl-Erik Medfors /Luleå
Vikingarna /1982
PITEÅ
Världens vackraste ansikte?
En av världens vackraste kvinnor? Absolut, ialla fall en av dem.
GRETA GARBO f. den 18 september 1905 i Katarina Församling i Stockholm. Död den 15 april 1990 i New York City, New York. Hon blev 84 år gammal.
PITEÅ idag den 25 november 2013.
Vår stad håller återigen på att förvandlas. På Storgatan skall det rivas och byggas. Den gamla fastigheten där Piteå Elektriska en gång fanns, skall få ge vika för det nya kulturhuset. Byggnaden blir fyra våningar hög, och skall inrymma konsthall, ungdomsbibliotek, pub, restaurang, hotell och ett garage. Summan för fastigheten är beräknad till 70 miljoner kronor. I kvarteret Löjan på Sundsgatan håller man som bäst på att riva det gamla uttjänta parkeringsdäcket, för att där bygga ett parkeringshus, som skall stå klart i december 2014.
I sin begynnelse var Piteå en genuin småstad, med en idyll som vi idag inte ser ett spår av. Nåja, några "lämningar" finns väl kvar, men de har tyvärr börjat sina på den punkten. Utvecklingen kan ingen stoppa, det måste ske, men man kan ha olika åsikter hur det skall ske. I september åkte Leif Lidman, Uffe Lindlöf och jag ut till Storgatan 44 där gamla Piteå Elektriska finns för att fotodokumentera byggnaden, både exteriört som interiört. Vi skaffade en ritning från 1929, där man kunde följa de utbyggander som gjorts under åren. Där kunde vi även se hur ursprunget en gång såg ut. Vi gjorde en total undersökning, ifrån vindsvåning till källare.
Några veckor därefter, åkte jag och Leif dit igen för att rädda några gamla tapetrullar samt andra saker, som fanns uppe på vinden. Centralarkivet som finns inrymt i Stadshuset var intresserad av att ta hand om rullarna, för att på så sätt bevara det åt eftervärlden. Även alla de foton vi tog, Leif, Uffe och jag, finns idag "hemma" i arkivet. Fastigheten på Storgatan 44 var radiomannen Thord Carlssons barndomshem. Det var Thords far, Gustav Carlsson, som var firmans ägare. Jag vet att Thord ibland brukade berätta om sina rötter, och sitt föräldrahem i paltstaden Piteå. När han var producent i något telefonväkeriprogram, med Pekka Langer och Carl-Uno Sjöblom, kallades han av Pekka Langer för; "Vår egen pitepalt".
Piteå har genom åren genomgått stora förändringar i sin stadsbild. "Mitt" barndoms Piteå ser inte alls ut som det en gång gjorde. Jag har en önskan, att de bestämmande måste ta sig an dessa förändringar med en mycket känslig hand. Om inte - så förfular man staden istället för tvärtom. En vagel i ögat är zonområdet, som i mitt tycke icke alls bidrar med något positivt. Den gamla järnvägsstationen från 1915 blev grävskopornas rov. Helt vansinnigt i mina och många andras ögon. Hur tänker man? Tänks det överhuvudtaget? Detta är ett av många exempel.
Roger.
Storgatan, eller gågatan, f ö Sveriges allra första som togs i bruk i augusti 1961.
Det gröna huset till höger var Thord Carlssons barndomshem. Det skall nu ge vika
för det kulturhus som är under uppbyggnad.
Bakom det höga planket pågår förberedelser inför byggnadens rivning.
Mitt emot rivningshuset, ses den gamla Ebeneserförsamlingens lokal. I dag finns
här ett kulturcafé, med namnet "Krokodil", som Ronny Eriksson med fru har hand om.
Piteå blev stad 1621 under Gustaf II Adolfs regim. Det gamla fyrkantiga 1600-talstorget,
finns fortfarande kvar.
Rådhuset från 1830 står fortfarande kvar och blickar ut över sitt torg.
Här fanns en gång stadens polisstation, med arrestlokaler. Året 1965
stod den nya polisstationen klar på Uddmansgatan. I dag huserar är
stadens museum.
Muséet är en plats och oas som jag besöker då och då.
På Rådhusets ena gavel hänger denna vackra klocka.
Till vänster om Rådhuset ses den f d Trivialskolan. Längst ut i vänster bildhörn,
skymtar det Häggströmska huset. Det var där som Piteå-Tidningen såg dagens
ljus 1914/15. Detta under sin förste chefredakrör och grundare Salle Salomonsson.
Man måste vara ödmjuk inför historien. Det är ju den som vi en dag med vördnad skall överlämna till våra barn och barnbarn. Historien ser ut som den gör. Den har både svarta fläckar men även sina ljusa sidor. Personligen blir jag både en smula vresig och ledsen, när jag ser hur det idag blivit på modet, att förändra saker som vissa inte tycker passar in i vårt samhälle. Rör inte det förgångna, vi kan bestämt ta avstånd när det gäller rasistiska saker, men sudda för Guds skull inte bort det. Det är historia, vare sig vi gillar det eller inte. Om vi nu skall praktisera detta, så kan vi lika gärna skicka Karl XII:s blodbesudlade kappa i Livrustkammaren, på kemtvätt. Vi kan även sälja Gustav II Adolfs uppstoppade häst, från slaget vid Lützen på loppis. Men vad har vi då kvar? Jo, en urvattnad historia. Hur gör vi med vår kungs morfar, som var en "glad" nazist? Kanske sudda ut honom ifrån det kungliga släktträdet? Skall vi jämna Hitlers alla koncentrationsläger med marken? Det som hände där, var helvetet på jorden - men är ändå väldigt viktigt att det finns kvar, så det kan berätta för mänskligheten hur det en gång var.
--------FOTO: ROGER LINDQVIST--------
Max & Spindelmannen
I Max´ryggsäck bor Spindelmannen. Han flyttade in för några månader sedan, och verkar trivas bra i sin enrummare med kokvrå. I helgen när Max sov över, så följde naturligtvis den röd-blåa figuren med.
- Man tar sig ganska bra ut på bild, sa Spindelmannen och tittade ut ur Max´ryggsäck.
Innan han och Max åkte hem, tvättade han sin Spindelmannendräkt i vår tvättmaskin.
Tyvärr så krympte den en aning, så han lånade Volvon för att hämta sin reservdräkt
i stället.
Barbro "Lill-Babs" Svensson /1971
Streaplers /1991
SAAB 96 - 1961
Opel Kapitän - 1950
Den rockande samen
BILDJOURNALEN ¤ Den 11 november 1959
JFK-mordet
Piteå-Tidningen lördagen den 23 november 1963.
Norra Västerbotten lördagen den 23 november 1963.
--------------------------------------------------------------------------------
Rogers samlingar.
Elvis Presley
Folkskolan, Öjebyn
Älvsbyn 1970-tal
Rosett-Gubbe
Barnbarnet Norah och jag satt en dag och ritade. Då gjorde jag den här gubben -
för vilken gång i ordningen lär var osagt - då sa Norah: Men så ful han blev!
Å kanske har hon rätt, han lär nog aldrig vinna nån skönhetstävling.
Scandic Hotell - Skellefteå
SCANDIC HOTELL i Skellefteå. Ett ställe som jag brukade spela på många
gånger under 1990-talet.
De Soto /1956
STREAPLERS
Medlemmar:
¤ LASSE LARSSON ¤ GÖRAN LILJEBLAD ¤ GERT LENGSTRAND ¤ BJARNE LUNDQVIST ¤ HÅKAN LILJEBLAD ¤
¤ Den 26 oktober 1963 placerade sig Streaplers på Svensktoppslistan med Happy Piano. I två veckor låg gruppen kvar på listan, som bäst på en 4:e plats.
¤ Den 9 november 1963 gick Streaplers in på Tio i Topp med Diggity Doggety. Vistelsen på listan blev hela nio veckor, som bäst på en 1:a plats.
Sten & Stanley
Vikingarna - 1980
Pitsundet 1950-tal
Chevrolet 1966
Thore Skogman /1968
Thorleifs 1978/79
Elvis - april -58
Opel Kapitän - 1956
HUDSON 53:a
Nya SUNBEAM ALPINE /1968
SHANES
¤ KIT SUNDKVIST
¤ LENNART GRAHN
¤ TOR-ERIK "TORRA" RAUTIO
¤ TOMMY WÅHLBERG
¤ SVANTE ELFGREN
HOOTENANNY SINGERS
Fr. v. Johan Karlberg (1943-1992), Björn Ulvaeus, Tonny Roth, Hansi Schwarz (1942-2013).
Gene Krupa & Buddy Rich
Två giganter bakom sina trumset: GENE KRUPA (1909-1973) och BUDDY RICH (1917-1987). Herrarna är i dag sedan länge legendförklarade. Buddy Rich hade jag turen att få se live i Luleå 1977. Ja, jag tror det spritter i bena än i denna dag, efter det konsertbesöket.
Volvo PV 444 E
Siw Malmkvist
BILDJOURNALEN ¤ Den 16 oktober 1959.
Lördagsgästen MAX
Max ett av våra tre barnbarn, är helgens gäst på Hotell Lindqvist.
---------------------------------------------------------------------------------------------
Foto: Hotelldirektör Roger Lindqvist.
LIONS
LIONS-Almanackan - där dessa herrar finns representerade med diverse bilder:
Leif Lidman ¤ Ulf Lindlöf ¤ Ivar Johansson ¤ Carl-Olof Strand ¤ Roger Lindqvist.
Ett enda ord
Ett enda ord,
kan vara ett lika vasst tillhygge,
som en yxa.
Roger Lindqvist
TOWA CARSON: "Annie Get Your Gun"
Tosse Bark, Mats Olsson och Lasse Lönndahl, backar upp Towa Carson i den nya plattan "Annie Get Your Gun".
BILDJOURNALEN ¤ Den 14 februari 1960.
Per & Siw
BILDJOURNALEN ¤ Den 6 juni 1962.
Skivbolaget "anette" /Lido Produktion
En av många skivproduktioner som Einar Svenssons bolag "Anette" åstadkom.
Här med Bob Stevens orkester.
Om man nu skulle bli trött på sin vinyl, kan man ju kanske förvandla den till en klocka.
Arne Nathansohn skickade mig bilden. Tack Arne!
I John F. Kennedys spår...
En bok om klanen Kennedy som f.n.v. håller mina grå celler sysselsatta.
JFK-tragedin i bilder
IDUN ¤ VECKOJOURNALEN ¤ Den 29 november/6 december 1963.
----JOHN FITZGERALD KENNEDY (1917-1963)----
Den sista färden - JOHN F. KENNEDYS DÖD 1963
Dallas, Texas den 22 november 1963. Det som från början var tänkt som en triumffärd, slutade så småningom i nattsvart tragedi. Förenta Staternas president, John F. Kennedy född 1917 och vald till USA:s president 1961, kom till Dallas i hopp om folkets sympatier, inför den stundande valkampanjen 1964. Många röster hade höjts för att försöka förmå presidenten att stanna hemma i Washington istället. Detta pga att Kennedy var illa sedd i vissa politiska kretsar i det republikanska Dallas. Man t.o.m. fruktade för hans liv.
Omkring halv ett lokal tid inträffar så det som inte får hända. Presidentens bil träffas av tre skott, varav John F. Kennedy och guvenören John Conally skadas svårt. John Kennedy så pass svårt att han avlider av de skador han åsamkats. "Århundradets mord" har händelsen kommit att kallas, och har vida debatterats, om Lee Harvey Oswald var den verklige mördaren, heller om det var en komplott där fler personer var inblandade. I dag, fredagen den 22 november 2013 "fyller" presidentmordet 50 år. /Roger.
Den sista färden. John F. Kennedy är i detta ögonblick totalt
omedveten om vad som väntar.
LARRYS - Stockholm
TOMMYS /Östersund - 1966
KENNES /Vuollerim - 1987
Älvsbyn 1960-tal
George Harrison
Ljus i mörker
Foto: Roger Lindqvist.
Piteå, Uddmansgatan
Brita Borg: Ljuva 60-tal
Låten Ljuva 60-tal, en svensktoppshit signerad: Benny Andersson, Björn Ulvaeus och Stikkan Andersson, som kom in på listan den 1 juni 1969 och där den låg kvar t.o.m. den 12 oktober samma år. Som bäst låg den på en 2:a plats. Brita Borg sjöng in den på platta ackompanjerad av Sven-Olof Walldoffs orkester.
Martin Ljung /1957
Nick Borgen /1971
Carl-Erik Thörn
1968.
Country Four
1966.
1968.
SVEN-INGVARS : Kristina från Vilhelmina
Anna-Lena Löfgren
Beatles
Lindaus
Zarah Leander fyller 50
Hillbilly Five
Rolf Roberts - 1966
Storstrand, Öjebyn 1950-tal
Älvsbyn 1960-tal
Malte
Malte! Med en busglimt i sina blå ögon.
Mamma
Min fina mamma! Här på en bild som togs vid mitt besök i dag.
Det gamla Piteå
Sångstjärnorna Tuttan Renholm & AnnaLena Kanon
Två av de sångerskor som en gång fanns med i Yngve Forssélls orkester, hette Tuttan Renholm (Margareta Bäckström) och AnnaLena Kanon, dessa härliga damer är jag bekant med. Tuttan var medlem i början av 60-talet medan AnnaLena sjöng i bandet året 1964. Vad Tuttan beträffar (som i dag heter Margareta) så började hennes sångkarriär som ung barnstjärna. Hon uppträdde bl a med Hagge Geigert, Egon Kjerrman och många fler av dåtidens stora stjärnor. När Tuttan började göra skivinspelningar, hamnade hon på skivmärket, Bonniers Folkbibliotek (BFB). På samma bolag fanns en ung grabb från Luleå, Gunnar Wiklund. Margareta har bjudit på många minnen freån sin aktiva sångkarriär. Nåt som jag är henne tacksam för. För någon månad sedan, gjordes ett större tidningsreportage i "Norran", som handlade om Margaretas karriär. På tidningens mittuppslag fick man ta del av hennes arbete bl a med Yngves.
AnnaLena Kanon är även hon en skönsjungande dam, med jazz som specialité. Hon sjöng i Yngves 1964, och efter tiden i bandet, så fortsatte sångkarriären som jazzsångerska i olika bandkonstellationer. AnnaLena har berättat att hon varit gift med Robert Palm som en gång var en del i gruppen Family Four. Två charmanta tjejer med andra ord: Margareta och AnnaLena.
En affisch från tidigt 60-tal. Tuttan Renholm hade vid denna tidpunkt ännu inte
börjat i Yngve Forssélls orkester.
AnnaLena Kanon.
SUNBEAM
Piteå 350-årsjubilerar 1971
Curth Nilsson musiklärare och ledare för kommunala musik-
skolans Blåsorkester. Curth var för övrigt min allra första trum-
lärare.
Einar Jönsson i Blåsorkestern, tar i för "kronprins & fosterland".
Kronprins Carl-Gustaf var på besök vid Piteås 350-årsjubileum,
vid detta tillfälle.
Fr. v. landshövdingen i Norrbotten Ragnar Lassinantti, Kronprinsen,
samt Tage Hansson, kommunalfullmäktiges ordförande i Piteå stad.
Vid kyrkmuren vid Öjeby kyrka, Kronprins Carl-Gustaf, Tage
Hansson och Ragnar Lassinantti.
Blåsorkestern under ledning av musiklärare Curth Nilsson.
Mycket folk hade samlats på Rådhustorget i Piteå. T.h. Kronprinsen
som höll tal, samt i mitten av bilden Piteås kommunalråd Rudolf
Nordsvahn, Hortlax. Vår stads första kommunalråd för övrigt.
En högtidlig bankett hölls senare på kvällen i Piteå stadshotells
festivitetsvåning. Här skålar middagsgästerna tillsammans med
Kronprins Carl-Gustaf.
En av de inbjudna var kyrkoherden i Hortlax församling, Curt Carlsson
med hustru Signe. Curt var min konfirmationspräst vid exakt denna
tidpunkt.
Kronprinsen håller tal.
Per, barndomskamrat och vän...
I dag när himlens skyar känns extra mörka och tunga, når mig det sorgsamma budet att min gamle vän och barndomskamrat Per gått ur tiden, 54 år gammal. Budet kom absolut inte som någon direkt överraskning, men ändå så överrumplas man av känslor man inte lyckas styra. Kvar finns endast en form av tomhet, och naturligtvis frågan, varför? Alla vet vi ju om förutsättningarna; att allt levande på denna jord skall en dag, när tiden hinner ifatt oss även bort ifrån det jordiska.
Per och jag bodde grannar. Därför började vår vänskap i ganska så tidig ålder. Per var en 58:a medan jag var en 57:a. Våra föräldrahem låg ett litet stenkast ifrån varandra. Mellan våra hus fanns en skog, dit vi för jämnan styrde våra olika lekar. Var det inte cykelrace, var det "rymmare och fasttagare" som stod på lekmenyn. Vi tillbringade många av våra barndomssomrar i "vår" skog. Här fanns slingrande skogsstigar, där vi åkte på våra cyklar, här fanns många guldkorn för oss barn att stifta bekantskap med. Kojorna byggde vi hemma på min tomt, mellan ett dussin sega tallstammar, som än i denna dag bär spår av våra snickarmödor.
Det finns många minnen av Per. Ett av dem är när vi utmanade varandra i "cykelkrasch" hemma hos kompisen Anders. Medan Anders och jag var lite tveksamma med cykel-träd-kollissionen, så dundrade Per på för kung och fosterland. Resultatet blev en demolerad cykel, för Pers räkning. När vi sent omsider åkte hemåt efter skogsvägen mot Pers föräldrahem, undrade han hur han skulle förklara alla skadorna för sin pappa, Ingvar. Det var då han belade mig med total tystnadsplikt. Tystnaden höll jag, det skall gudarna veta, men jag tyckte synd om farbror Ingvar, som än en gång fick rycka ut för att laga Pers söndermosade blåa cykel.
En vintereftermiddag 1968, kom jag hem efter att under dagen slagit ut min ena framtand på skolans hockeybana. Jag var öm, omtumlad och i det närmaste skräckslagen, efter besöket hos byns tandläkare Bergman. När jag rundar infarten med min cykel, ser jag ett par skidor med stavar så prydligt uppställda vid bron. Det är Pers. När jag kommer in i köket sitter Per på vår röda kökssoffa med full skidutrustning, väntade på mig. Meningen var att vi två skulle ut och åka skidor. Men tandhistorien satte stopp för denna utflykt. Per var så illa tvungen att bege sig hemåt, utan mig i bakhasorna.
Man kan väl inte påstå att vi i vuxen ålder umgicks. Per bodde i Stockholm jag bodde kvar i Hortlax. Men när han på somrarna gjorde besök hos sina föräldrar, brukade vi råkas, sätta oss ner en stund och prata. Ofta blev det våra barndomsbravader som dök upp på tapeten. Samma sak hände vid vårt - skulle det visa sig - sista möte för exakt två år sedan. Den 7 november 2011 möttes vi på kyrkogården i Hortlax. Vi stod en bra stund i snålblåsten och samtalade om alla möjliga saker. Vi skrattade åt våra minnen, och tyckte att tiden gått rätt fort. Trots att vi inte sågs så ofta, fanns barndomens knutna band kvar oss emellan. Band som aldrig tycks gå ur. Och tur är väl det. Per var en av länkarna till min egen barndomstid. En viktigt och betydelsefull länk och nyckel till det som en gång var. Per, min barndomsvän och kompis, oj, vad vi hade roligt tillsamman.
Jag vet att du hade en Gudstro, och jag hoppas att du i denna stund har kommit in i det himmelrike som du trodde på.
Vila i frid!
Roger.
Per Sundqvist (1958-2013).
Per hemma hos oss på vår kökssoffa, julen 1968.
Sommaren 1971 - Per och Roger i hammocken.
Inklämd...
Tja, här sitter en annan stackare, inklämd mellan två bredaxlade
gubbar. Det är synd om oss trummisar... nästa gång vi spelar,
måste jag ta fram min gamla hockeyutrustning.
Fick-Journalen /1955
Volvo Duett
Sommaren 1962
Älvsbyhimmel
Foto: Roger Lindqvist.
KALLE ANKA /1962
Idolerna säger...
LILLA FRIDOLF ¤ 1967
Kalle Anka vann slaget om TV-tittarna
¤ Kalle Anka-filmerna på julafton är fortfarande svenskarnas käraste TV-program.
57 procent (4,8 miljoner) såg de tecknade filmerna och hörde Bengt Feldreich. Allt enligt Sveriges Radios egna tittarundersökningar. Andra program under de tre juldagarna som lockade halva Sverige eller mer:
¤ Nygammalt 55 procent.
¤ Fillipin 55 procent.
¤ Circus Scott 50 procent.
Dagarna före jul 1976 lyckades Lennart Hyland komma upp i rena Karusellen-siffror med frågetävlingen "21". Lördagen den 18 december var det final och publiken var 6 miljoner stor, 70 procent.
Svenskt publikrekord i TV innehas av Raskens, del 5. Den fantastiska siffran lyder på 7,5 miljoner tittare. Det är 88,2 procent.
--------------------------------------------------------------------
AFTONBLADET ¤ Januari 1977.
Lapplisor i Piteå
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Januari 1977.
Edvin Adolphson:
¤ Skådespelaren Edvin Adolphson, 84, ser igen!
Sedan sju år tillbaka har han lidit av tilltagande blindhet, orsakad av grå starr. Strax före jul opererades han på Betaniahemmet och resultatet är helt lyckat.
Edvin Adolphson säger:
- Skriv att en glad Edvin ser igen. Det är en obeskrivlig känsla, det är en återkomst till livet.
1970, något år efter sin bejublade insats i TV-serien "Markurells i Wadköping" drabbades Edvin Adolphson av grå starr på båda ögonen. Han opererades i höger öga, som var mest angripet. Operationen gick bra men en infektion tillstötte. Till sist gick inte synen att rädda. Han blev blind på höger öga.
Jag hade inget att förlora
Edvin Adolphson säger:
- Jag hade fortfarande ledsyn kvar på det vänstra. Jag ville inte riskera att mista även den. Därför avstod jag från en ny operation. Jag fick finna mig i en tilltagande blindhet. De senaste åren har jag bara kunnat urskilja ljus och mörker.
- Till sist fanns ingenting att riskera längre. Jag kunde lika bra chansa på en operation. Och den lyckades.
Operationer mot grå starr förekommer ofta och i de flesta fall med lyckat resultat. Edvin Adolphson säger att det här ingreppet, som utfördes av docent Björn Wulfing, var besvärligare eftersom starren var "gammal".
Han fortsätter:
- Något så enkelt som att stå i fönstret och se bilarna borta på vägen gör mig så ofantligt glad. Nu väntar jag på att våren och att tulpanerna och syrenerna ska slå ut, jag har ju alltid varit så glad för färger.
Återkomst till livet
- Jag har en hög ålder, 84 år, så det låter kanske fånigt men jag tycker faktiskt att det är en återkomst till livet. Edvin Adolphson har aldrig velat acceptera sin synskada. Han har ibland gett sig ut på egen hand i Stockholm för att bevisa för sig själv att han kunnat klara sig utan hjälp.
- Jag har rest in till stan och knallat omkring i trafiken och jag har gett mig ut på ensamma T-baneresor, trots att jag aldrig tidigare begagnat tunnelbana. Men det har inte gått något vidare - snälla människor, särskilt damer, har alltid kommit fram och erbjudit mig hjälp.
Om ett par veckor kommer de nya glasögonen och då ska Edvin Adolphson även kunna läsa (nu använder han förstoringsglas) och se på TV.
Det mest positiva
I sex år har Edvin Adolphson varit ordförande i De Blindas Dag. Arbetet har gett honom nya erfarenheter och han har kommit i kontakt med andra synskadade.
Han säger:
- Det arbetet är det mest positiva. Jag är imponerad av dessa människor. De är glada och öppna och har en otrolig vilja!
Ungefär 300 000 kronor per år samlas in av De Blindas Dag, främst genom ett stort lotteri, Edvin Adolphson:
- Det är skandal att man ska behöva gå med tiggarbössan för att få ihop pengar till så självklara insatser som utbildning och till nya tekniska hjälpmedel. Men när det är så svårt att pressa ut pengar ur stat och kommun måste man ta saken i egna händer.
--------------------------------------------------------------------------
EXPRESSEN ¤ Februari 1977.
Cornelis & Anita
AFTONBLADET ¤ Tisdagen den 6 maj 1980
- På väg -
Foto: Roger Lindqvist
Kjell-Åkes, Skara
EMI - sextetten
BEATLES i Sverige 1964
The Beatles välkomnas på Arlanda den 28 juli 1964.
¤ 8 500 upplevde Beatles första kväll i Stockholm - och lika många platser stod tomma. Beatles och den svenska arrangören behöver ändå inte vara ledsna. Det blir slantar över. För Beatles del omkring 60 000 kronor. Galan på Johanneshov var pop som smartast. Beatles visste i varje ögonblick vad de tog sig för. Bakom kulisserna var bilden en annan. Där gick snacket mellan trötta grabbar som helst ville gå och lägga sig. Eller åka hem till Liverpool. Eller få lite ledigt.
Skrikande fans vid konserten på Johanneshovs isstadion.
---------------------------------------------------------------------------------------
EXPRESSEN ¤ Den 29 juli 1964
VOLTAIRE
Voltaire (1694-1778)
Det är förbjudet att döda;
därför straffas alla mördare
utom dem som dödar i stora antal,
och till ljudet av trumpeter.
Eggad Järrel...
EXPRESSEN ¤ 1964
Ethel Kennedy föder nionde barnet
-- FRU "HÅLL-I-GÅNG" KENNEDY FÖDER
NIONDE BARNET --
Senaste familjebilden togs för något över ett år sedan. Då hade familjen
Robert Kennedy bara sju medlemmar. Pojkarna fr v till h: Robert Jr,
David, Michael, Joe. Flickorna: Kathleen, Kerry, Mary, Courtney.
Ethel Skakel Kennedy, 35, mor till åtta, fördes natten till måndagen New York-tid till Rooseveltsjukhuset i New York för att föda sitt nionde barn. Förlossningen sker för första gången med kejsarsnitt. Robert F. Kennedy avstod från ett stort TV-program på söndagseftermiddagen, där senatens åtta nykomlingar presenterades. Sent på söndagskvällen förde han själv sin fru till sjukhuset - i vinterns värsta snöstorm.
Inga rapporter har hittills släppts ut från läkarna, men i vissa tidningar spekulerar man över den brådstörta färden och det ovanliga i att fru Kennedy valt kejsarsnittförlossning. Ethel Kennedy, "fru Håll-i-gång", var ute och åkte skridskor på banan i Rockefeller centre så sent som för ett par veckor sedan. När New Yorks läkare såg bilder av detta, kritiserade de henne skarpt för oansvarighet och varnade andra mödrar för att följa exemplet, Ethels svar:
- Varför skulle inte en blivande mamma behöva motion?
Ethels och Roberts yngsta är ett år gammal.
--------------------------------------------------------------------
EXPRESSEN ¤ Måndagen den 11 januari 1965
The Customs /1963
The Customs...
Med en mycket ung Janne Schaffer...
"Statysjukdom"
Statyn "Arbetaren" har drabbats av vinterkräksjuka. Statyn var under min
barndom ett välkänt inslag i Piteås gatubild. Men en dag fick han semester.
En riktigt lång semester. Efter att ha tillbringat en lång tid, i ett av kommunens
förråd, togs han till nåder igen. Denna gång återfinns han i Öjebyn. Men nu
har ju stackarn insjuknat, hoppas på snar tillfrisknad. Sköt om dig!
Statyfotograf: Roger Lindqvist.
PS! När jag blir stor då ska jag också bli staty - hemma på balkongen.
Öjebykyrkan snart klar /1964
Bilden ovan, blev något av en predikan även om detta inte var meningen när den togs. Det är inte alls så att man försökte kasta ut Kristus ur templet i Öjebyn och att han är obehörig. Han är faktiskt på väg dit in igen för att under tacksägelsedagens invigning skänka tröst åt dem som sådan behöver. Schröders kristusbild i Öjebykyrkans altaruppgång är nämligen en förlåtande och välsignande gestalt och hans kors är lätt att bära. Som konstverk är den en motpol i kyrkans tunga barockpredikstol som i allt bär Fluurs signum. Man har en känsla av att de två träsnidande konstnärerna hade var sin Kristus i tankarna när de skar sina mästerverk och att Fluurs var mera sträng husbondeaktig.
Dessa reflektioner hade de väl inte tid med, de byggnadsarbetare som under torsdagen inledde slutspurten i kyrkans restaureringsarbete. Det var en obeskrivlig röra inne i kyrkan. Tre konstnärer höll på med slutförandet av takmålningen under västra läktaren, ett antal arbetare bar in de nya bänkarna, medan ett annat gäng arbetade med altaruppsatsen och emellanåt biträdde konservatorn med färdigställandet av predikstolen. Mitt i alltsammans var det ett större antal städerskor som skurade det nya fina kalstensgolvet. Men ett var alla eniga om nämligen att kyrkan skulle vara i fint skick när biskopen på söndagen knackar på dess port.
-----------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Augusti 1964.
DU!
DU är varken det ena eller det andra.
DU är så mycket mer.
Roger Lindqvist
Julklapp 1960
- Bondens åker -
Foto: Roger Lindqvist.
Larssons Cykel & Sportaffär
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Fredagen den 25 maj 1956
- Trumschlagar´n -
En trummis från Partille,
på synkoper fått dille,
spelade låtarna sönder å samman,
under jubelrop, fröjd och gamman.
Kapellmästar´n klia sig i håret,
fick t.o.m. utslag på högra låret:
- Nu får du banne mig sluta,
och i stället konvertera till luta
Roger Lindqvist
Piteå, Storgatan
Piteå stadshotell
Piteå 1906
Kyrkstaden, Öjebyn
Öjeby Kyrkstad, omkring 1920.
Piteå 1907
Fars speciella dag...
I går var jag far för mina tre barn. Far har jag förresten varit i dryga trettio år. Farfar i fem. Svärfar i ca tio år. Gubbe i ett år? Snusfri i elva år. Äkta hälft i snart 33 år. Trumslagare i ca fyrtiofem år. Volvoägare i tio år. Sparkstöttingsägare i fem år. Kattägare i snart elva år. Glasögonbärare i fyrtiosex år. Musikintresserad i fyrtionio år. Kaffedrickare i trettiosex år. Nörd i femtiosex år. Filmintresserad i femtio år. Trumägare i fyrtioett år.
Härmed är utredningen klar!
Kaffe med tårta tillsammans med de mina, vilket är underbart! Tyvärr kunde icke katterna fröken Selma och hennes nuvarande sambo, Pelle deltaga. Men det är förlåtligt. Pelle och Selma har lovat dela med sig av sin kattmat nästa gång jag hälsar på. Och detta ser jag som en komplimang. Whiskas-middag talas det om...
Tårtfoto: Roger Lindqvist.
Lasse Stefanz
OVE PILEBOS
Bob Candys
BEPERS!
Bert Owes orkester
CANYONS
Falco-kvintetten
Sten-Arnes
STIGS
Bengt Hedins
Bengt Reides
CLAES LENNARTH CLUB
MARKUS
Glenn-Endys
Ronnix, Helsingborg
Spectrum
LENNYS, Delsbo
Lenne & Söner
The Gayes
GAMBLERS, Landskrona
JACK NORÉN, yrke: jazztrumslagare
JACK NORÉN (1929-1990).
Född den den 19 oktober 1929 i Chicago, Illinois. Död den 17 mars 1990 i Chicago, Illinois. Verksam i Sverige 1946, då han flyttade hit med familjen, fram till 1954. Jack Norén återkom 1960-61.
Jack Norén kom att jobba med den absoluta eliten i vårt land, inom jazzmusiken: Arne Domnérus, Bengt Hallberg, Lasse Gullin, Thore Swanerud, Seymour Österwall, Gunnar Svensson, Sam Samson, Thore Jederby, Roffe Ericson, Putte Wickman, Stan Getz (under hans sejour i landet), Reinhold Svensson, Monica Zetterlund, Harry Arnold och många fler.
Roger Lindqvist.
Pekka Langer /1956
Legitimerad lekfarbror, programledare i Radio/TV med produk-
tioner som, Natttuppen (jodå, det ska var tre ttt i ordet, det hade
Pekka bestämt), Svensktoppen, Sommartoppen, När Då Då,
Bit för bit, Notknäckarna m.m. Pekka föddes 1919 och gick bort
1996.
Ludwig /1962
Musikåret 1964-65
Popåret går att fånga i tre begrepp: Beatles, Rolling Stones och svenskt.
Beatles höll sin position med nya skivsuccéer och film. Rolling Stones, också från England, skapade en ny stil för tonårsgrupperna. De svenska popbanden började ta igen intresset från utländska band hos hemmapubliken. Både Beatles och Rolling Stones uppträdde i Sverige, Beatles vid en stor gala på Johanneshovs Isstadion i Stockholm. Men det var sommarlov för skolungdomen och publiktillströmningen var inte överväldigande.
Den 12 augusti 1964 hade "Yeah! Yeah! Yeah! sin premiär.
Filmens originaltitel var, A Hard Day´s Night. Regisserad av
Richard Lester.
BEATLES
Många hade väntat att Beatles snabbt skulle glömmas efter den våldsamt uppflammande entusiasmen kring gruppens genombrott. I stället började de skrivande medlemmarna, John Lennon och Paul McCartney, erkännas som 60-talets stora kompositörbegåvningar och Beatles melodier började spelas av orkestrar som aldrig tidigare velat snegla åt tonårsmusiken, t. ex. Boston Pops. Sångerskor som Ella Fitzgerald och Keely Smith sjöng Beatles-låtar till storband. Beatles´skivor fortsatte att gå upp på förstaplatserna på de poplistor som regerar och speglar skivförsäljningen. Den lyckosamma sviten succéer från förut fortsatte med "A Hard Day´s Night", "I Feel Fine", "Rock´n Roll Music" och "Ticket To Ride".
Beatles håller fortfarande sina positioner inom popvärlden.
I Sverige och världen över blev Beatles-filmen "A Hard Day´s Night" en framgång både hos kritiker och publik. Kritikerna upptäckte förtjusta samma knasiga komiska talang som förut glatt tonårspubliken och de reportrar som råkat ut för Beatles´stilla vanvett. Indirekt fortsatte också Beatles att påverka popvärlden. Beatles öppnade den amerikanska marknaden för engelsk pop, som sen höll sig kvar på listorna i både USA och i världen i övrigt.
ROLLING STONES
Rolling Stones lyckades inte slå igenom i USA som Beatles. Det berodde förmodligen på att Rolling Stones´musik gentligen är en kopia av musik som i många år spelats i USA. När Beatles var en nyhet var Rolling Stones bara en blek kopia. Men i Europa och i hemlandet England samlades tonåringars entusiasm runt Rolling Stones, sen Beatles allt mera börjat uppskattas av äldre lyssnare. Mycket av bakgrunden till det låg förmodligen i att Rolling Stones gjorde revolution mot mycket av vad Beatles representerat. Rolling Stones musik byggde på amerikansk rhytm-and-blues, en hårdför stil. Rolling Stones sätt att vara slog också igenom hos popgrupper Europa över; lång hår, slarvig klädsel på estraden, en butter uppsyn som inte rymde några försök att med leenden "ställa sej in" hos lyssnarna.
Rolling Stones´repertoar består inte som Beatles´av originalmelodier, utan mest av låtar från amerikanska rhytm-and-blues-artisters skivor. I Sverige slog t. ex. "Tell Me", "Little Red Rooster" och "The Last Time". Då Rolling Stones uppträdde i Sverige våren 1965 råkade de ut för mördande kritik både i tidningar och från en del tidigare beundrare. Bandet bedömdes som slarvigt och musikaliskt inte alls i nivå med Beatles.
Den engelska popgruppen Rolling Stones, gjorde sina beundrare besvikna
vid sina uppträden i Sverige våren 1965. Tonåringarna började i stället allt
mer vända sig till engelska band som spelade en mindre utslätad form av
rhtym-and-blues än Rolling Stones; t. ex. Animals, Yardbirds och Downliners
Sect.
SVENSKTOPPEN
De svenska skivartisterna som haft svårt att hävda sig mot den breda strömmen av utländska skivor i många år började plötsligt få framgångar igen. Det berodde mycket på Melodiradion, som med ett särskilt röstprogram med svenska skivor varje vecka, "Svensktoppen", lät svenskt få mer uppmärksammat utrymme. I "Svensktoppen" spelas bara melodier med svensk sång. Svenska popgrupper som sjunger engelska - och engelska är förstaspråk för svenska popband - får sin chans till berömmelse genom "Tio i topp", tonåringarnas röstprogram i Melodiradion.
Tio i topp den 24 januari 1965.
Svensktoppen den 24 januari 1965.
I första programmet då "Svensktoppen" togs upp sommaren 1964 spelades en melodi som sen skulle ligga kvar i listan månad efter månad och bryta isen för andra svenska skivor. Det var "Trettifyran" med Per Myrberg, skådespelaren, med en text om ett rivningshus. Melodin var populär för många år sen under namnet "Min idol". Den nya svenska texten i anslutning till den amerikanska var vissångaren Olle Adolphsons. En annan amerikansk melodi, "I Gotta Travel On", låg också länge på listorna i Towa Carsons svenska version, "Jag Måste Ge Mig Av".
Senare dök Värmlands-gruppen Sven-Ingvars upp med en melodi av Thore Skogman, "Fröken Fräken", som under några hektiska månader såldes i uppåt 150 000 exemplar. "Fröken Fräken", blev en svensk guldskiva, något mycket sällsynt med de relativt låga skivupplagorna här. För att en skiva ska bli guldskiva i Sverige fordras att den sålts i över 100 000 exemplar. I USA är gränsen en miljon. "Fröken Fräken" blev dessutom den första skiva som fick tidingen Expressens guldskiva. Tidningen bestämde sig för att i fortsättningen dela ut guldskivorna för att kontrollen skulle bli bättre än den tidigare varit i guldskivesammanhang.
Per Myrberg sångare och skådespelare.
Sven-Ingvars är en unik framgångsrik svensk grupp, som före "Fröken Fräken" haft en lång rad succéer. Strax efter "Fröken Fräken" kom den tillbaka på listorna igen. Då blev en omstuvning av "I Vår Ungdoms Fagraste Vår" med bandet populär, senare också en melodi skriven av en 20-årig poporganist Rune Wallebom, "Börja Om Från Början". Andra svenska melodier som var populära var Hotenanny Singers "Gabrielle" (en rysk melodi i folkton som tagits om hand på svenska av Västerviks-gruppen) och "Nicolina", ett skillingtryck som sjöngs av Anna Öst, 55-årig mamma till medlemmarna i Family Four, en ny svensk folksångargrupp som snabbt blev populär, inte minst genom skivan tillsammans med mamman.
En orkester från Mariestad, Magnus kvintett, förvånade popvärlden genom att få en framgång med "Monica", en sentimental ballad, en folkgrupp som kallades Jailbirds Singers vann hjärtan med gamla "Där Björkarna Susa", Sten & Stanley, ett Värmlandsband, slog med "Grindslanten". På vårkanten kom Östen Warnerbring, en sångare som länge kämpat för framgång, med sin första succé, "En Röd Blomma Till En Blond Flicka".
Medlemmarna i Sven-Ingvars kvintett får varsin guldplatta av Expressens chefredaktör,
Per Wrigstad. På bilden t.h. ses Östen "Med Rösten" Warnerbring.
Sten & Stanley från Värmland, fick en succé med "Grindslanten".
Magnus Kvintett från Mariestad, fick en listplacering med den egna låten,
"Monica".
VISSÅNGARE
Popåret betydde också ett genombrott på bred front för vissångare av olika typ. Den Hollands-födde Cornelis Vreeswijk blev galjonsfigur för den nya vågen, med fräcka och direkta visor som han framförde själv. Andra sångare som med stor lycka ägnade sig åt visor var Fred Åkerström och Carl-Anton. Cornelis Vreeswijk fick ironiskt nog sitt publika genombrott med en text som han hade översatt från den amerikanske komikern Allan Sherman och en melodi från en gammal opera. Melodin kallades "Brev Från Kolonien".
KONFLIKTER
Det höll på att gå på tok för de svenska artisterna efter årsskiftet, då "Svensktoppen" måste läggas ner på grund av en av de konflikter som ofta drabbar skivvärlden. Den här gången var det kompositörernas organisation STIM och skivbolagen som inte kunde komma överens. Konflikten löstes dock ganska snart. En annan konflikt där radion var inblandad fick sin upplösning inför domstol efter fyra års väntan. Skivbolagen fick då av domstol igenom ett krav på ersättning från radion med drygt två miljoner om året för Melodiradiospelningen.
"TIO I TOPP"
De "engelska" svenska banden slogs ofta med de utländska i "Tio i topp", där de svenska förr kunde vara glada om de hade en chans i månaden att komma i närheten av de tio stora. De två Göteborgs-banden Streaplers och Spotnicks dök upp där, Streaplers med två låtar med några månaders mellanrun, "Mule Skinner Blues" och "Rockin Robin". Ett annat Göteborgs-band som gjort inspelningar på eget skivmärke var Tages. De hade tur flera gånger, först med "Sleep Little Girl", en hemlagad låt, sen med "bl a "I Should Be Glad". Malmöbandet Namelosers dök upp med "New Orleans", men försvann sen i tystnaden.
Tages, "Sleep Little Girl".
I september 1964 placerade sig Streaplers på Tio i topp-listan med "Mule Skinner Blues".
På vårsidan kom den stora sensationen, Stockholms-gruppen Hep Stars. Det var en orgel-gitarr-grupp av vanligt snitt som plötsligt hade tre melodier med i "Tio i topp". Där slog de ut en rad av världens mest kända popband och gjorde en unik prestation med "Cadillac", "Tribute To Buddy Holly" och "Farmer John". Hep Stars hade gjort sina skivor för ett litet märke de också, Olga, ägt av musikförläggaren Åke Gerhard, bekant också som kompositör och textförfattare.
Unikt på ett annat sätt var historien om "I Love You Because", på listorna med amerikanske västernsångaren Jim Reeves. Denne dog i en flygolycka, 41 år gammal, och hans ballad kom igen efter hans tragiska livsslut, tillsammans med flera av hans andra nummer. Då "I Love You Because" varit populär i många månader gjorde Gunnar Wiklund en svensk version, "Mest Av Allt", som ingen trodde skulle lyckas, då originalet redan var så inkört. Men "Mest Av Allt" blev en ny långkörare i radio, ofta önskad i de program som brukar förbereda stora skivupplagor, "Besökstid" och "Bilradion".
Listorna under året visade upp många artistnamn, som lyckats med en enstaka inspelning. Det var 16-åringen Millie med "My Boy Lollipop", engelskan Alma Cogan med en nyinsjungning av "Tennesse Waltz", och Louis Armstrong med "Hello Dolly"; den 64-årige trumpetaren och jazzveteranen gjorde ledmelodin ur en ny Brodway-musical till en världssuccé och blev ett hetare nöjesnamn än han varit på många år. Engelska Manfred Mann kom med "Do Wah Diddy Diddy" i en charmig knasstil, amerikanske västernsångaren Roy Orbinsons "Oh Pretty Woman" var populär. Engelske sångaren Georgie Fame slog ett hål i muren av popband med idel gitarrer med jazzmelodin "Yeah Yeah". Många hoppades att den skulle orsaka en ny våg men så blev det inte... En ny amertikansk västernartist i modern stil var Roger Miller, kompositör och sångare. Han fick sin första svenska succé med "King Of The Road".
T.v. orgel-gitarr-gruppen Hep Stars från Stockholm och t.h. Göteborgsbandet Tages
som haft stora framgångar under den gångna säsongen.
Gunnar Wiklund sjunger och spelar "Mest Av Allt".
----------ROGER LINDQVIST---------------------------------------------
Mike Wallace & The Caretakers, Jönköping
¤ Mike Wallace
¤ Lars Starck
¤ Thomas Starck
¤ Claes Lindqvist
¤ Stephan Möller
¤ Derek Martin
Gruppen hade en stor hit: "The End Of The World", som kom in på Tio i topp-listan den 27 augusti 1966.
Trumslagaren Stephan Möller blev senare medlem i många andra framgångsrika grupper: Michael och Salt & Peppar, Gimmicks, Spotnicks, Cool Candys m. fl. Stephan har även "snickrat" ihop låtar åt Vikingarna. /Roger.
60-talsmiljöer/bilder
Det kunde varit min mormor eller farmor som står i sitt kök.
Årtalet var 1963.
En "vanlig" folka vid ett typiskt 60-talsområde.
Den superläckra Cobratelefonen, som i dag kostar mycket
pengar ute på marknaden.
Robert Ryan (1909-1973)
Robert Ryan.
En amerikansk skådespelare som jag lärde mig tycka om i några svartvita rullar från 50- och 60-talet. Robert Ryan var i mina ögon en något underskattad aktör, som jag gärna sett i fler framträdande roller. Under sin aktiva filmkarriär, gjorde Ryan många filmer för vita duken. Några mer minnesvärda än andra.
¤ En man steg av tåget - 1955
¤ Den längsta dagen - 1962
¤ Tolv fördömda män - 1967
¤ De vilda gänget - 1969.
Robert Ryan avled 1973 i en cancesjukdom.
Ulla Billquist (1907-1946)
Ulla Billquists "Min soldat" en melodi som blev synonymt med henne, och
den tid hon representerade; ofredsåren 1939-1945.
Jerusalemfararna
Storforsen
Bredsel, Storforsen.
Ingrid & Pia
Ingrid Bergman med dottern Pia som hon fick i sitt äktenskap med
tandläkaren Petter Aron Lindström från Stöde.
DUX
Garbo, Greta... yrke: Gudomlig
SVEN-ERICS dansorkester, Hudiksvall
1974.
1978.
Trio Me´ Bumba
Trio Me´ Bumbas första orkesterfordon, 1958.
Bandets släpvagn av betydligt senare årsmodell.
Jan Öjlers
1975! Den här sommaren spelade vi tillsammans med Jan Öljers
i Norsjö på "Storhälja". Vi blev efter spelningens slut inbjudna i deras
stora blå orkesterbuss.
Ett geni vid namn CHAPLIN
Charles Chaplin 1916.
MIXERS, Sundsvall
Menige Lindqvist, Hortlax
Tredje man fr. v. i bakersta raden, min pappas bror, Sven Rudolf Lindqvist (1919-2004).
Storgatan, Piteå
T.v. Petterssons Järnhandel, t.h. Artur Wallsténs.
Öjeby kyrka
Piteå stad
ÄLVSBYN
ELVIS - yrke: Legend!
Elvis Aron Presley (1935-1977).
Elvis Presley - legend.
Hälsningar från Piteå
Dean & Jerry
Furunäsets sjukhus
"Jag har tappat en tand..."
Under våra tre söners uppväxtid, har jag försökt samla lappar och dylikt, som grabbarna ibland klottrat ner som meddelande till oss föräldrar. När vi kom hem, brukade det i regel ligga ett lapp med en notering var de befann sig. I detta fall har Daniel berättat om sin tand som han tappat. Dels även att han farit ut och cyklat. Stavningen av ordet cykla verkade vara en aningen besvärligt.
Fredagen den 21 augusti 1998.
Till världens bästa Daniel...
När den yngste sonen äntligen somnat, skruvade jag ihop hans nya skrivbord.
På morgonen låg denna hälsning till den då åttaåriga Daniel. I dag skruvar han
ihop sina saker alldeles själv - utan inblandning av sin pappa...
Uddmansgatan, Piteå
Ur Leif Lidmans samlingar.
Handelsbanken
Cool Candys Tio i Topp /1962
¤ Einar Svensson
¤ Gunnar Wahlgren
¤ Karl-Arne Andersson
¤ Göte Johansson
¤ Carl-Ivar Ivarsson
- JÄMTGUBBEN - Tio i Topp - 1962.
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
Stig Lindbergs: "Gefyr"
Det var året 1952 som Gustavsbergs Stig Lindberg skapade serien Gefyr.
LUMA
Frans Wallsténs Järnhandel, Piteå /1950
"Rep. av rackets".
Rönnbergs Café, Piteå
"2 st Tårtor 10 kr. Inköpta till årsmötet 1952 av Birger Johansson,
Furunäsets Idrottsklubb".
Piteå Droskstation /1954
"Statens Sinnessjukhusförbund" /1954
Furunäsets I.K. /1955
"Gravyr å mässingsfat (Gunnar Öster 1955) tennskål (Holger Westerlund (1955)
märken (1955). Kronor 10:05. Kvitteras 31-5-55 Bo Åström".
Textil-Tvätt, Piteå
10 stycken idrottströjor inlämnade för tvätt, på Textil-Tvätt, Storgatan 19, Piteå.
Tillhörande Furunäsets Idrottsklubb.
Furunäsets Idrottsklubb
Inköp av diverse varor för Idrottsklubbens räkning, daterat, den 26 mars 1957.
Plogning av ishockeybana... /1957
I januari 1957 plogade Gunnar Forsman hockeybanan på Furunäsets sjukhus, detta på FIK:s direktiv, "Furunäsets Idrottsklubb", 12:50 blev arvodet.
HALDA
Nacka Skoglund /1956
FRIHET ¤ Den 28 mars 1956.
VOLVO PV 444 - 1956
"Furunästävling"
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ 1951
Sista natten med gänget
Lördagen den 18 oktober 1997, sista spelningen med kollegorna i OPUS.
En trumslagargosse tar ton. Även keyboardisten/dragspelaren Sture Kuusisalo ses i bild.
Magnus kvintett - Mariestad
ÖIJWINDS - Karlstad
PELLES - Mariestad
GÖRAN ZETTERLUNDS - Karlstad
1964.
1978.
Five Teddys - Skara
En väg som till himlen bär...
Foto: Roger Lindqvist.
Husreparation 1957
Virke, samt annat tillbehör när min pappa restaurerade vårt hem 1957. De firmor som var inblandade i detta, har för länge sedan försvunnit. /Roger.
H. Wikströms rörfirma, Hortlax
Harald Wikström (19270708-19940329) hade rörfirma i Hortlax. Han gjorde installationer
i vårt hus 1957. Harald Wikström var även mannen bakom, tillika Hortlaxhus grundare.
Ovan finns en anteckning: den 6 maj 1957.
Från H. Wikströms rörfirma till adressaten, John Elof Lindkvist, Hortlax.
Älvsbyn
Det undre: utsikt från turisthotellet.
INGEMAR JOHANSSON
ELVIS födelsedag - 1960
Rhytmics
Wickers
Candys
Rose-Maries
Thommys
Nonnes /1979
Nils-Eriks, Halmstad
Sittande längst t.v. ses förre sångaren i Cool Candys, Sven-Eric Gissbol. I bandet
trakterade han bas, trumpet samt sång.
Dinnes
Öjebyn
Lasse Stefanz
Jan Bills
Lennes
Milles
Wåxbopojkarna
Piteå
Hortlax
LUNDMANS - Hortlax.
Kungligheter
Trumgossen
En bild som blev över...
Sven-Ingvars
DOBBERS med Boris Lindqvist
Bröderna Cartwrights, Ponderosa
Pappa Ben, Little Joe, Hoss och Adam Cartwright.
Joe Cartwright.
Little Joe Cartwright alias Michael Landon.
Joe provar sin revolver.
SVENNES /Sveg
FIAT 600 - 1955
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ 1955.
LAUREN BACALL
Äktenskap med Humphrey Bogart 1945-1957.
Jason Robards (1961-1969).
CLARK GABLE (1901-1960)
CLARK GABLE - en klassiker på vita duken.
ALAN LADD Yrke: filmhjälte!
Alan Ladd (1913-1964).
John Harrys /1973
Stjärnor på vita duken
Spotlight
Slitstarka idoler från förr...
En gång var mans egendom: Family Four, Jerry Williams, Monica Zetterlund, Lill Lindfors, Jan Malmsjö, Ola & Janglers, Sven-Ingvars, Towa Carson, Lill-Babs, Gunnar Wiklund, Anita Lindblom, Siw Malmkvist, Hep Stars med Svenne Hedlund, Gitte Henning, Hootenanny Singers.
Per Oscarsson - annandag jul 1966
Tidningarna talade om skandal. Oscarsson ville bara väl. Här begrundar han -
lätt fundersam - rubrikerna.
Annadag jul 1966. Omkring fyra miljoner svenskar sitter nedsjunkna framför TV-apparaterna och tittar på Hylands hörna. En överraskningsgäst kommer in och visar sig vara skådespelaren Per Oscarsson. Det är sen det börjar...
Medan Lennart Hyland lägger ansiktet i bekymrade veck och till sist tycks vilja försvinna ut ur studion, inleder Oscarsson en lång monolog. Det visar sig att han vill ge Sveriges barn - får man vär förmoda? - en sexualundervisning. Han tar av sig en underlig riddarrustning som han burit. Så skjorta och byxor, ett par långa kalsonger och ett par korta...
- Dom som tycker att det kan bli otrevligt att se Oscarsson naken... ytterligare ett par kalsonger åker av... de kan gå nu...
Han rätar upp sig, nu klädd i ett par korta shorts... Men det är inget farligt. Jag ser inte konstigare ut än Hyland eller din pappa...
Oscarsson var aldrig helt naken. De så kallade runda ord han använde var ytterst försiktigt valda. Men Sverige vid jultid är ett höganständigt land och lätt att chocka. Och det var lättare 1966 än nu. TV:s och tidningarnas telefoner blockerades; det var folkstorm och för en gångs skull på fullt allvar. Sexualundervisning må väl vara sin sak, men inte i julhelgen, inte i TV och absolut inte från Per Oscarsson. Oscarsson själv tyckte, som så ofta, precis tvärtom.
- Jag brottades länge med frågan, sa han på sitt blyga sätt. Men jag kom fram till att jag måste göra det.
---------------------------------------------------------------------------------------
BRÅKMAKARNA ¤ Ulf Nilsson, 1981.
BENNYS /1980
Flamingokvintetten /1990
Sten & Stanley
Vikingarna /1990
Anita Lindblom /1966
Tommy Steel /1958
Lill-Babs & Kjell Kaspersen - 1968
Vacker/ful
Om ens enda syfte är att vara vacker,
beklagar jag innerligt sorgen.
Roger Lindqvist.
Julia Caesar inte vacker, men begåvad, och
för många ständigt ihågkommen.
Streaplers
Lasse Lönndahl
Gunnar Wiklund
COOL CANDYS - 1973
¤ Tillbjörn ¤ Arne N. ¤ Gunnar ¤ Arne H. ¤ Sven-Eric ¤ Håkan ¤
Berth Idoffs
Ludgo-Pelles
Nåt pågår...
Nåt pågår bakom min rygg, men vad? Undrar vilken konstig
filur som syns i spegeln?
Glasögon från förr
Glasögon modell större!
Ett par glasögon inköpta året 1977 hos Carlssons Ur & Optik på Storgatan i Piteå. Redan då var de stora, men tillhörde det mode som då fanns. Senare blev de helt ute, i takt med att glasögonbågarna krympte allteftersom. Vilket jag var väldigt glad över. I dag är det återigen inne med stora glasögon. Vilket jag inte alls tycker är speciellt snyggt. Fråga mig, jag har haft alla de möjliga modeller parkerade på min näsa sedan 1967. Men jag svär på, att aldrig någonsin mera använda mig av stora cyklop som dessa.
Urmakaren i Hortlax
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Augusti 1955.
Tältmötesvecka i Hortlax /1958
PITEÅ-TIDNINGEN ¤
Ny bränngrop i Hortlax /1958
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Juni 1958.
Olycka i Bergsviken /1960
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Den 3 oktober 1960.
Olycka i Hortlax /1960
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Den 25 augusti 1960.
Hortlax nya ålderdomshem
----------------------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Den 22 maj 1958.
Max Fenders & John Harrys /1975
Edvard Persson - Där möllorna gå
Filmen som kom att bli Edvard Perssons sista. Den hade sin premiär den 26 december 1956 i bl a Malmö och Stockholm. Edvard Persson gick bort den 19 september året därpå, 1957, i en ålder av 69 år. Den biograf som denna annons visar, låg i Skellefteå och hette Grand.
Farfar
I ett fotoalbum där står tiden stilla, var det nån som sjöng. I ett fotoalbum hittade jag denna något suddiga bild av min farfar, Amandus. Bilden togs sommaren 1964, den som skulle bli hans allra sista här i livet. Jag kan inte direkt påstå att jag kände honom, jag var endast sju år när han gick bort en januaridag 1965. Trots att jag aldrig fick den riktiga kontakten, vilket berodde på en långt framskriden demens, så finns i alla fall hans gener i min kropp. Något som i mina ögon känns så otroligt fantastiskt.
Yeah, Yeah, Yeah...
På svensk mark, den 11 december 1963. Paul, George, Ringo och John.
-------------------------------------------------------------------------
BILDJOURNALEN - foto: Torbjörn Ehrnvall.
